Hanna Arendth ansåg rösträtten som en oansvarig reform

Hon kallade människan av i dag för massmänniskan som anonymt kunde handla på ett oansvarigt sätt. Exempelvis kunde denna anonymt få människan att vid valurnan rösta fram vad som helst utan att ta ansvar för sin rösthandling.

Hur många tänker på rösträtten enligt detta sätt? Inte är det många men nog finns ett uns av sanning i det Arendth säger.

Demokratin såg hon som ett möjligt hot. Hon ansåg att det i republiken finns en frihet som vilar på religion, auktoritet och tradition. Detta såg hon som positivt då hon ansåg att frihet inte kan finnas utan auktoritet och följaktligen inte auktoritet utan traditioner och religion
Och slutligen inte tradition och religion utan auktoritet och frihet. Hon varnade för nihilismen som hon såg i det nya samhällssystemet därför att denna hotade de bestående värdena religion, tradition och auktoritet.

Hanna Arendth var judinna, (nämner judinna så ingen tror att hon delade naziregimens ideologi) politisk filosof o republikan och levde mellan 1906-1975 och var verksam i Tyskland.

Val och ansvar utifrån hennes åsikter kan man diskutera mycket utifrån. I vissa sammanhang kan man se dessa som riktiga utifrån förra svenska valresultatet. Hur många av de röstande då förstod att Alliansens politik skulle innebära en katastrof för de långtidsarbetslösas möjligheter till försörjning om de inte fick arbete snabbt? Hur många förstod orättvisan i mantrat från Alliansen om att allt handlade om att tvinga människor att söka fler jobb? Inte blev många äldre långtidsarbetslösa hjälpta av denna politik det vet vi i dag. Inget hände i denna grupp. Pensionärer och sjuka är andra som blev slagträn och tvingades betala mer i skatt per hundralapp än de som haft turen att ha jobb.

Lite tankar som man sedan kan fundera vidare över när man läser om hur andra länder har det i dag.
http://etc.se/artikel/17409/avgoerande-valomgang-i-zimbabwe

Kan rösträtten här göra att kaoset för de svaga förbättras eller kommer den att legitimera förtrycket ytterligare en tid? Man kan fundera över vad rösträtt kan innebära i skilda kulturer.

Vem lockade människor att slopa dopet?

Rösträttspionjären som ville ha allmän rösträtt. I Sverige blev det inte rösträtt för alla förrän 1945. James Mill var berömd skribent o en av de högsta cheferna på ostindiska kompaniet men än mer berömd blev sonen John Stuart Mill vilken uppfostrades enligt följande och sedan blev känd enligt nedan. John fick börja läsa grekiska redan vid tre års ålder och hade läst Platons skrifter vid tolv års ålder. John fick i ungdomen en uppenbarelse att reformera världen. Han upplevde även en själskris då allt såg svart ut men kom ur den och blev snart berömd för sina skrifter bl.a. boken om Frihet som kom ut 1859.

Här propagerar han för människans rätt till individualism och excentricitet. Genom människans rätt till detta får samhället stor variationsrikedom av personligheter och kan utvecklas utifrån dessa till nya bättre civilisationsmönster eller annorlunda samhällssystem att testa och få möjliga och att utveckla om människor lockas av dessa.

Mill propagerade även för vikten av tryckfrihet och yttrandefrihet. Genom dessa principer fås en öppen debatt av uppfattningar som florerar i samhället. Att bemöta är bättre än att förbjuda då förbjuda åsikter innebär att de sprids utan kontroll.

Honnörsord för Mill var pluralism och mångfald. Han ville även ha allmän rösträtt både för män och för kvinnor och lika utbildningsmöjligheter. Det var cirka 75 år före den tid då det verkligen blev lika rösträtt för män och kvinnor så kallad allmän rösträtt blev det 1921 detta år hölls första riksdagsvalet med allmän rösträtt. Med ett undantag, de som levde på fattigvård nutidens socialbidrag, dessa fick först 1945 lägga sin röst i riksdagsval. Så egentligen kan man säga att Sverige inte fick allmän rösträtt förrän 1945.

Samhället förändras hela tiden och rösträtten förändrade även det samhället. I dag läser man om ytterligare förändringar i stort som smått. Smått ser säkert många detta som
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152401

Betydelselöst ser många det som. Men som kristen och troende ser man det som en mänsklig katastrof. Kristendomen har minskat i betydelse i Sverige. Men är det gott? Som kristen ser man det som att fler o fler människor vänder Gud och bibeln ryggen och fler o fler människor förlorade till helt annat slag av evigt liv än vad Jesus utlovade. Vi hoppas dock att alla dessa människor som nu inte döps själva en gång som vuxna förstår dopets betydelse och döper sig då. Till dess bör kyrkans folk på alla sätt försöka föra ut budskapet om varför dopet finns. Detta har misslyckats i vår tid.