De flesta stjärnor i Vintergatan finns i binära
system (dubbelstjärnsystem) par av stjärnor som kretsar kring varandra. Om de kommer
för nära varandra kan sådana system utplånas (de krockar och förintas).
När stjärnor åldras expanderar de och om de är
tillräckligt nära varandra kan en av stjärnorna svälja sin följeslagare. När
följeslagaren tappar sin rörelseenergi kan dennas gas ge sig iväg i höga
hastigheter. År 2004 upptäckte forskare med hjälp av NASA: s Galaxy Evolution
Explorer ett objekt som inte liknade något de sett tidigare i Vintergatan. Ett
stort gasmoln som verkade innehålla stjärnrester i sitt centrum.
Forskarna gav området Blue Ring Nebula. Det var en
ring av vätgas med stjärnrester i centrum. Detta system anses vara en kvarlevan av
två stjärnor som kolliderat. I det ultravioletta våglängfältet ses
bubblan av gas som blå. Men i det synligt ljus är den osynlig.
Under de kommande 16 åren studerades systemet med
flera jord- och rymdbaserade teleskop. Ett team av forskare där bland annat Princeton
Universitys Guðmund Stefánsson och Henry Norris Russell postdoktor i astrofysk
, kombinerade markbaserade observationer med detaljerad teoretiska modeller för
att undersöka objektet.
”Faktum är att de spektroskopiska uppgifterna i kombination
med teoretisk modellering visar att Blue Ring Nebula överensstämmer med bilden
av ett sammangående av ett binärt stjärnsystem vilket tyder på att den inåtgående
spiralkamraten troligen är en lågmassastjärna", säger Keri Hoadley,
postdoktor vid Caltech. Även om
relikerna från några sådana binära sammanslagningshändelser har observerats
tidigare har alla sådana föremål dolts av ogenomskinligt damm och gas vilket
hindrat synen över egenskaperna hos de centralt belägna stjärnresterna.
Blue Ring Nebula är det enda objektet som möjliggör
en fri utsikt över de centrala stjärnresterna vilket ger ett tydligt fönster i
dess egenskaper och ledtrådar om sammanslagningsprocesser i liknande system.
"Den blå ringnebulosan är ett sällsynt fenomen,"
sade Hoadley. ”Som sådant är det väldigt spännande att vi lyckades hitta den och
vi är glada över möjligheten att hitta fler sådana moln i framtiden. Om så är
fallet skulle det göra det möjligt för oss att få ytterligare inblick i
resterna av stjärnfusioner och de processer som styr dem”.
Ännu en upptäckt som kan ge ny kunskap om vårt
universums händelsekedjor (min anm.)
Bild pxfuel.com på hur det kanske kan se ut därute.
