Sista steget för flertalet stjärnors liv är att bli en vit dvärg och därefter en svart dvärg. Men vissa kan ha tur och återupplevas om och om igen.

En vit dvärg är en stjärna som varit en normalstor stjärna lik vår sol men kollapsat till en dvärgstjärna och en liten storlek efter att först ha svällt upp till en röd jätte efter det att kärnbränslet i stjärnan tagit slut (ett öde som väntar även vår sol). En vanlig vit dvärg har en radie som är ca 1 procent av solens men har ungefär samma massa vilket innebär en täthet på cirka 1 ton per kubikcentimeter.
  

En vit dvärg kommer därefter efter miljardtals år att ha kylts ner så mycket att den inte längre avger något synligt ljus och antas då bli en svart dvärg.  Eftersom universum uppskattas till 13,7 miljarder år har troligen inte lång tid nog förflutet för att någon vit dvärgstjärna ännu blivit en svart dvärg. Flertalet av stjärnorna kommer dock en gång att sluta på detta vis. 


Undantaget är stjärnor med minst åtta gånger större massa än vår sol. De mest massiva stjärnorna, med åtta gånger massan av solen eller mer slutar sina existenser i en våldsam supernova. Därefter blir de en neutronstjärna alternativt ett svart hål.


Stadiet vit dvärgstjärna däremot föregås av ett uppsvällande till röd jätte innan de krymper ihop till vit dvärgstadiet.


 När en stjärna sväller för att bli en röd jätte slukas de närmsta planeterna.  Men några stjärnor kan fortfarande överleva efter detta stadie. NASA'S Spitzer avslöjade att minst 1 till 3 procent av de vita dvärgstjärnorna har rester av atmosfärer vilket tyder på att stenigt material har fallit in i dem. De flesta vita dvärgarna kommer dock att blekna bort i relativ glömska efterhand som eonerna går och all dess energi försvinner och de slutar som en svart dvärg.


Men ett mindre antal av de vita dvärgarna får ett annat öde. De som har en följeslagare av en annan stjärna. Då kan exempelvis dennas materia dras in i den vita dvärgen och en mycket tät neutronstjärna uppstå. 


Ett mer explosivt skede kan även uppstå om en vit dvärgstjärna reagerar tillsammans med en röd jätte. Då kan en 1a-supernova bli resultatet. 


En supernova typ Ia uppstår när en vit dvärg drar till sig materia från en närbelägen grannstjärna som svällt upp till en röd jätte. När den vita dvärgens massa växt till 1,3 solmassor och närmar sig Chandrasekhargränsen startar kolförbränning i dess inre.


 Om följeslagaren är en annan vit dvärg och den vita dvärgen drar material från dess följeslagare kan den antändas till en nova. Eftersom den vita dvärgen förblir intakt kan det upprepas flertal gånger när den når den kritiska punkten och resultera i att det blåser liv tillbaka till den döende stjärnan om och om igen.

Ett slags återuppståndelse sker.


Bilden visar hur en supernova typ Ia blir till.

Vit dvärg äts upp av brun dvärg blir den ändå en svart dvärg en gång? Ingen kan svara på det.

En vit dvärg är en kollapsad stjärna av exempelvis solens storlek vilken kollapsat till en storlek av 1% av sin ursprungliga storlek men med samma tyngd som när den var 99% större och en sol. Detta kommer en gång att ske även med vår sol för att därefter bli en svart sådan när ljuset slocknat helt.

En brun dvärg är en misslyckad stjärnbildning. Den har låg densitet och är mindre än de minsta stjärnorna men större än gasjättar som Jupiter.

 I vår Vintergata har upptäckts ett dubbelstjärnsystem bestående av en vit och en brun dvärg. Det unika här är att materia från den vita dvärgen töms efterhand in i den bruna dvärgen. Något som aldrig tidigare setts i Vintergatan.

 Mycket ovanligt är att i ett dubbelsystem finna en brun dvärg tillsammans med en vit dvärg. Dubbelsystem av stjärnor är annars vanligt.

Händelsen ovan är unik. Resulterande i att den kollapsande stjärnans livscykel inte blev vad den annars skulle blivit. Utöver det att den bruna dvärgen dragit till sig stora mängder helium från den vita närmar den sig denna och kretsar nu med en omloppstid av endast 3 timmar runt den vita dvärgstjärnan.  Så det är en spännande, unik och en lärorik händelse vi ser.

Själv funderar jag på det normala slutstadiet av en stjärnas livscykel. Stadiet då den blivit svart. Kan svarta dvärgar finnas på platser därute på platser vi inte kan upptäcka? Kanske närmre än vi tror.

Kan planet 9 den gäckande planeten därute vara en svart dvärg?

Bilden är från NASA på hur en svart dvärg ser ut.