Självständig målsättning

Vad är nu detta? Målsättning kommer ur ett i dag stort modeord som inom företagarvärlden innebär mål att förverkliga (målstyrning av verksamheten). När detta väl är nått skapas ett nytt mål att arbeta mot alternativt arbetas målet om eller skapas delmål för att leda till det hägrande slutmålet som alltid blir början till ett nytt mål.

Det är cirkelresonemang då egentligen inget slutmål existerar utan bara en resa mot något som ännu inte existerar eller kan nås då allt förändras och förutsättningar får arbetas om hela tiden. Målen i sig är ofta arbetade fram inom en grupp där man fått ge och ta för att överhuvudtaget hitta mål alla kan eller motvilligt accepterar att arbeta för.

Det blir gruppens mål man styr mot med ett styrdokument som få förstår eller bryr sig om.

Ett självständigt mål däremot är ett mål där en person själv utarbetat en tanke som denne önskar förverkliga och gör allt för att det ska ske. Ett mål denne förstår och önskar, vågar arbeta mot och ser möjligt att nå.

Enskilda kan därför självständigt hitta mål att förverkliga och arbeta mot. Sportutövare hör till denna kategori.

De har självständiga mål, medan klubben eller förbundet har mål för en grupp, vilket är gruppmål som delas av alla mer eller mindre motvilligt likt organisationsmål ovan.

Detta är mitt målresonemangstänkande, självständig målsättning kontra målstyrning genom gruppsamverkan.

Något ur Kierkegaards tankevärld

Kierkegaard var en stor tänkare från Danmark som påverkade många med sin världsbild.

Men många ser honom inte som filosof utan mer som en grubblare utan egen filosofi. Länken ovan säger lite om honom men inte mycket som är att ta på. Läs hellre någon bok om honom eller någon av hans egna böcker.

Men vad ska man lägga i begreppet grubblare som många ser honom som. (Filosofins Historia Skirrbeck och Gilje, Daidalos förlag).

Kan inte grubblare och filosof ses som synonymt? Båda begreppen innebär ju tänkande över tillvaron.

Men grubblaren utarbetar inte en egen världsåskådning eller ett eget system av tankar över tillvaron utan grubblar över detaljer över densamma.

Det är skillnaden på filosofen som utarbetar en egen filosofisk tanketråd som spänner över tillvarons mysterier. Medan grubblaren funderar och ev beskriver delar av detsamma.

Missbrukad kvinnokraft

En bok med denna titel skrevs av vår store pedagog Ellen Key. Men det är inte denna eller bokens innehåll jag tar upp här utan istället fria tankar utifrån dessa två begrepps betydelse i sitt sammanhang.

Varför sågs kvinnor som billigare arbetskraft i många år? Svaret är svårt att se då kvinnor likt män är lika goda arbetare i de flesta fall. Kanske med undantag förr i den tyngre industrin där tunga lyft var vardagsmat. Män har i de flesta fall större muskelkraft.

Men i dag behövs muskelkraft inte till så stor andel som förr.

Hjälpmedlen är fler, där lyft görs, för att lyften ska gå snabbare och effektivare.

Att kvinnor ändå i många år fick sämre lön handlar om kultur. Kultur som kommer ur att kvinnor var hemma i större utsträckning och därför inte deltog i arbetsliv utanför hemmet.

När sedan kvinnor kom ut såg arbetsgivare en möjlighet att få billig arbetskraft. Tyvärr förstod inte männen detta utan gick med på denna uppdelning fastän det innebar mindre inkomst för hushållet. Dumheter gick före realism och så fick vi lön efter kön i många år.

Varför män var så dumma är i dag svårt att förstå men manlighet likväl som kvinnlighet har mycket dumheter inom sig kulturellt och historiskt.

Att teckna är något som utvecklas genom åren

George Kerschensteiner var en föregångare i att uppdela teckningsförmågans utveckling i åldersgruppering av elever. Han upptäckte att den utvecklades år från år av eleverna utifrån vilken ålder de var i. Likt allt annat gör och just därför har vi åldersuppdelade klasser.

Men hur utvecklingen ser ut är individuell. Alla blir inte konstnärer eller tecknar så det ser naturligt ut. Därför är det svårt att ge en åldersuppdelad katalogisering i ämnet teckning. Alla kan med övning lära sig algebra om de har svårt för detta i den ålder de normalt ska kunna lära sig det. Men att teckna kan inte alla lära sig så att alla tecknar samma sak likadant.

Arv har säkert mycket med detta att göra, finmotorik likaså. Därför är detta ett ämne som kan vara svårt att bedöma likt andra konstnärliga ämnen som ex musik vilket inte alla har öra för. Att betygsätta konstnärliga ämnen bli aldrig rättvist utan bara ett sätt att katalogisera människor i något de inte kan påverka själva fullt ut betygsmässigt. Arv spelar i dessa ämnen mer roll än intresse.

Kemi i dag var alkemi förr

Kemi är efterföljaren till alkemin, vilket var allt från magi, guldproduktion till sökandet av de vises sten för att få evigt liv.

Mystik var något alkemisterna sågs som utövare av, men konstigt nog sågs dessa mystiker mer som rumsrena än häxor och trollkarlar gjorde. Troligen därför att de inbillade härskarna att de kunde framställa guld och att de letade efter elixiret för evigt liv.

Efterhand försvann dessa idéer inom skrået och alkemisten blev enbart kemist. Man kan även i dag se denne som blandare av diverse ämnen med syftet att få fram något nytt som hägrar i hjärnan.

Så skillnaden mellan alkemisten och kemisten är väl egentligen inte så stor, enbart magin är försvunnen. Fast man kan se många rön inom kemin som både mystiska och förvånande. Kemi är ett ämne som aldrig kan bli föråldrat, enbart utvecklas.

Hur färg uppfattas i förhållande till ljus

I olikartade ljus uppfattas färger annorlunda. En fotograf vet detta och får lägga till olika filter om en bild ska tas i gryningen eller vid solnedgången om man inte vill ha blå eller rödtonade landskap.

Detta kan säkert även ha betydelse vid förhör av vittnen. Någon säger kanske att den misstänkte hade en grönaktig jacka en annan påstår att den var blå. Om vi bortser från färgblindhet har säkert i många fall vittnet rätt. Vittnena såg personen från olika ljusförhållanden och därför såg klädseln annorlunda ut för dem.

Man ska därför ta vittnesmål som riktiga i de flesta fall och inte som nu oftast görs med en nypa salt. Man såg det man såg men det var riktigt bara under den tiden och i det ljusförhållandet. Därför är så många vittnen icke överens om färg på en bil eller liknande. I mörker blir färgproblemen än större.

Problemet är att veta under vilka ljusförhållanden ett vittne såg något och ur detta tolka fram det som bör ha varit den riktiga färgen.

Vad är vår tids katekes?

Förr skulle alla i folkskolan, fram till början av 1900-talet, lära sig och kunna katekesen. Martin Luthers korta bok om hur man skulle leva som kristen. Kristendom som ämne i skolorna fortsatte fram till mitten av 1960-talet. Det försvann ungefär när Sveriges alla kommuner till slut infört den nya skolformen, grundskola.

Men finns vår tids katekes, (måste-kunnande regler) i grundskolor av i dag?

Ämnet kristendom finns inte i skolorna i dag. Det är i dag få som vet vad kristendom innebär i generationerna som växt upp sedan 1960-talet.

Men istället har ett nytt ämne blivit ett måste ämne. Engelskan. Ämnet som i dag lärs in i tidig ålder. När jag gick i skolan började man på enkel nivå lära detta från femte klass. Det var nytt då att lära sig detta som obligatoriskt ämne.

Men i dag är de som inte kan engelska handikappade socialt. De kan inte läsa manualer då de flesta i dag är på engelska. Inte följa med i tevekanaler där man inte textar. Man kan säga att liksom de som förr inte kunde katekesen fick skämmas inför grannar m.fl. får i dag de icke engelskkunniga skämmas. Det tas som givet att alla kan engelska i dag. Vilket inte alla gör.

Min generation som först läste det i femte klass har i många fall aldrig blivit bra på språket och till dem hör jag. Men kontentan i detta resonemang är att ämnet för alla, kristendom, ersatts av engelska för alla i dag och det redan från tidiga barnaår.