Google

Translate blog

fredag 15 augusti 2008

Är det omanligt i dag att tro på Gud?


Vi har några helgon i vår svenska historia, Erik är ett av dessa. Han var kung 1150 o var den
som invigde Uppsala domkyrka när den var klar att tas i bruk, för den kristna kyrkan.

Han ska ha mördats av en dansk prins och det var efter hans död som mirakler runt hans reliker började uppstå. Sanna eller inte så blev de nedtecknade och troddes på. Man sökte troligen mirakler med hänvisning till Jesus. Kunde mirakler ske under Jesu liv och efter hans död så ansåg säkert många att så kunde ske även efter andra kristna kungar och varför då inte från kung Eriks reliker. Man önskade det säkert som bekräftelse på sin tro och så gick antagligen ryktet när någon, kanske överspänd, person, tyckte sig ha upplevt något.

Ett exempel på vad som ansågs ha skett är att det rann upp en källa på den plats där kungens blod först rann ut efter det att han mördats. Källan kan ses än idag Sankt Eriks källa som finns vid domkyrkans norra sida. Men enligt annalerna ska dock slottskällan ca 500 meter söder om kyrkan vara den äkta framspringande källan. Här fanns fram till 1700-talet även ett kapell som hette Sankt Eriks kapell.

Kan man tro på mirakler av detta slag? Kanske man inte helt ska vara trolös, ingen kan med säkerhet säga vad som är sant eller inte i gamla berättelser. Men i vår tekniskt orienterade verklighet är det svårare att tro på berättelser av detta slag än det var för generationer före oss som levde med och i naturen. Bara det kan vara en tankeställare, är vår sköra teknikvärld den som är det riktiga livet eller tvärtom och vad är då sant ifråga om tro och vetande?

I USA läser jag att vissa kyrkor ska bli mer manliga för att locka fler män till kyrkan.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=156311
Man skäms för att vara man och förstår än mer varför vi har haft och i viss mån har, ett samhälle av det slag där manlighet förknippas med okänslighet för andliga värden.
För nog är det detta som ligger i bakgrunden till varför fler kvinnor än män är kristna utåt.
Män kanske skäms och ser det som en svaghet att gå till kyrkan och öppet visa sig som troende? Jag misstänker att det är så. westernmentaliteten finns ännu, där det ses som manligt att vara tyst, okänslig och slå sig fram med hot och knytnävar. Inte så mycket idag som tidigare, åtminstone inte innan spriten kommit in i kroppen och en ursäkt finns för beteendet om det skulle bli pinsamma efterräkningar.

Men är detta enbart männens fel? Absolut inte. Det är i lika hög grad kvinnornas som i många fall ser upp till den stora muskulösa mannen som är karg och okänslig. Detta lockar kvinnor i många fall och därför är många män så för att vara lockande för kvinnorna. Det är inget att göra åt. För samtidigt som kvinnor lockas beklagar de sig för sina väninnor många gånger om hur känslolös deras man är. Motsatser möts och det fungerar och har fungerat i alla tider. Men män och kyrka är mer komplext. Jesus var man, varför tar då inte fler män till sig Jesus budskap? Då fler kvinnor än män finns i kyrkan skulle ju de män som tar till sig Jesus lära bli lockande för många kvinnor. Liksom män enligt ovan blir lockande för andra kvinnor. Det finns något konstigt här som man kan fundera över.

2 kommentarer:

Z sa...

jag tänker på att många män förknippar hela sitt jag med fysisk aktivitet. tror inte att vi tjejer har detta i lika stor utsträckning. Kanske känner sig männen hemma i många frikyrkor där man under gudstjänsten ska tala i tungar, hoppa, räcka upp armarna, falla, etc.

Hoppas männen känner sig hemma i katolska kyrkan där vi har mycket knäböj-stå-knäböj-stå under den 70 minuter långa mässan.

men som du säger, 'machokravet' från böde medbröder och medsystrar spelar stor roll.

Det är synd att de flesta församlingmedlemmar i denna värld ser ner på vardagsgudstjänster "där det ju endast står en massa tanter". Är gamla kvinnor det lägsta inom kyrkan också, kan man fråga sig.

Rolf sa...

Ligger nog mycket i det att män ser upp till fysisk aktivitet och fysisk styrka mer än vad kvinnor gör. DEt är säkert något som går tillbaks till tiden när män skulle beskydda familjen från yttre faror och var ensamförsörjare. Styrka under stenåldern var säkert viktigt och jag tror det ligger så långt tillbaks med förknippandet av att män ska vara starka och kvinnor vårdande.

Många har fortfarande machokravet både män och kvinnor och det är ingen större skillnad mellan socialgrupperna när det gäller detta. Utrycken kan skilja men tanken är detsamma. Framgångstanken.

Jag är i kyrkan varje helg. Och jag är en av få män där medan det finns en majoritet av äldre kvinnor. Jag hoppas verkligen inte att dessa ses som de lägsta inom kyrkans värld. Alla ska ses som lika inom kyrkan. Men om det är så och om det skiljer från kyrka eller församling det vågar jag inte ha en åsikt om. Jag vet inte och kan inte svara varken ja eller nej på det. Församlingar och kyrkor består av människor och männsiskan är svag. Alla kanske inte lever och tycker på det sätt de ger sken av inom kyrkan.