Månen utsattes för 3,9 miljarder år sedan av ett
tungt bombardemang av asteroider. Minnen från denna tid ses i dag på månens yta
i form av mängder av kratrar. Men först
nu har planetologer vid Münster University testat skilda hypoteser med mycket
exakta isotopmätningar av månstenar för att förstå vad som skedde, varifrån och
varför. Slutsatsen har publicerats i det senaste numret av tidskriften Science
Advances.
Månens beskjutning av asteroider den gången kommer från
tiden efter Jordens bildande då mängder av dessa stenar fanns i vårt närområde.
De stenar de undersökt från kratrar innehåller små
metallglober bestående av material från nedslagsasteroiderna. Genom att studera
den isotopiska sammansättningen av dessa metallglober kunde forskarna avgöra
varifrån i solsystemet dessa kroppar härstammade. De fokuserade i undersökningen
på elementen ruthenium och molybden då dessa element visar systematiska
förändringar i sin isotopiska sammansättning beroende på var de bildats i
solsystemet.
"Vår forskning visar att beskjutningen av månen
var av samma slags sten som bildade jorden och månen", förklarar
planetologen och huvudförfattaren till studien Dr. Emily Worsham. Mängden nedslagskratrar på månen beror på ett kontinuerligt bombardemang av
överblivna asteroider vid huvudfasen av jordens bildande.
Teoretiska beräkningar visar att gasjättarnas banor
förändrades någon gång i solsystemets tidiga historia och därifrån spreds då
ett stort antal kroppar från det yttre solsystemet inåt vilka kolliderade med
bland annat jorden och månen.
"Denna
händelse måste ha ägt rum tidigare än man tidigare ansett eftersom vi inte
hittar några bevis på nedslag av asteroider eller kometer från solsystemets
yttre räckvidder i månstenarna", förklarar professor Dr. Thorsten Kleine.
Förändringen i gasjätteplaneternas banor ägde därför troligen rum under
huvudbildningsfasen av de jordliknande planeterna – det vill säga under de
första ungefär 100 miljoner åren av solsystemet – vilket i sin tur stämmer väl
överens med de senaste dataanalyserna.
Bild piqsels.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar