Forskare har nyligen upptäckt att endast ett fåtal stenblock på månen har ett lager av stoft och att detta stoft har speciella reflekterande egenskaper. Till exempel reflekteras dammet på dessa stenblock solljus på ett annat sätt än på tidigare kända stenar på månen. Den nya upptäckten hjälper nu forskare att förstå de processer som bildar (at) och förändrar månskorpan. Det var sedan tidigare känt att det finns magnetiska anomalier på månens yta särskilt i närområdet av de områden som kallas ReinerGamma. Reiner Gamma är månvirvlar i marken där det finns magnetism.
Den nuvarande kunskapen om månens magnetiska
egenskaper är begränsad så de här nya stenarna kastar ljus över månens historia
och dess magnetiska kärna, beskriver Ottaviano Rüsch från Institut für
Planetologie. För första gången har vi undersökt växelverkan mellan stoft och
bergarter i Reiner Gamma-området, närmare bestämt variationerna i dessa
bergarters reflekterande egenskaper. Vi kan till exempel sluta oss till i
vilken utsträckning och i vilken riktning solljuset reflekteras av dessa stora
stenar.
Forskargruppen var ursprungligen intresserad av
spruckna bergarter. De använde först artificiell intelligens för att söka
igenom cirka en miljon bilder efter spruckna stenar - dessa bilder togs också
av Lunar Reconnaissance Orbiter. Moderna databehandlingsmetoder gjorde det
möjligt för oss att få helt nya insikter i globala sammanhang. Samtidigt som vi
hela tiden hittar okända objekt på det här sättet till exempel de avvikande
bergarter som vi undersöker i den här nya studien, beskriver Valentin Bickel
från Center for Space and Habitability vid universitetet i Bern.
Sökalgoritmen identifierade cirka 130000 intressanta
stenar varav hälften granskades av forskarna. Vi kände igen ett stenblock med
distinkta mörka områden på bara en bild. Denna sten skilde sig mycket från alla
andra eftersom den reflekterar mindre ljus än andra stenar. Vi misstänker att
det beror på den speciella dammstrukturen, till exempel dammets densitet och
kornstorlek, förklarar Ottaviano Rüsch.
– Normalt är måndamm väldigt poröst och reflekterar
mycket ljus tillbaka i belysningsriktningen. När dammet komprimeras ökar
vanligtvis den totala ljusstyrkan. Detta är inte fallet med de observerade
dammtäckta stenarna", tillägger Marcel Hess från TU Dortmund University. Forskarna
är fortfarande i ett tidigt skede av att förstå detta stoft och dess
interaktioner med stenen. Under de kommande veckorna och månaderna vill forskarna
ytterligare undersöka de processer som leder till interaktionen mellan stoft
och sten och till bildandet av den speciella stoftstrukturen.
Resultaten
av studien har publicerats i tidskriften "Journal of Geophysical Research –
Planets och bilderna togs av NASA:s rymdfarkost Lunar Reconnaissance Orbiter,
som kretsar runt månen.
Bild vikipedia Koordinater 7.5°N 59.0°V Diameter 70
km (43 mi) Eponym Reiner-kratern på månen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar