Att göra tillgången till rymden enklare och
billigare blir en mer etablerad infrastruktur över tid. Det ansåg Airbus ingenjörer när
de började undersöka hur de kunde göra de många fördelarna med rymdbaserade
aktiviteter tillgängliga för fler.
Den internationella rymdstationen (ISS) är den
troligen mest pålitliga tillgången mänskligheten har i rymden idag och den
erbjuder infrastruktur som kan användas av fler och mer än i dag. När vi först
började tänka på Bartolomeoplattformen såg vi snart att även om nyttolastutrymme på
ISS var tillgängligt och väl använt särskilt för forskningsprojekt utnyttjades
inte stationens fulla potential, beskriver Christian Steimle, chef för
Bartolomeo-programmet vid Airbus Space. Så vi började titta på hur vi kunde
etablera både ytterligare infrastruktur och en kommersiell tjänst vilket skulle
möjliggöra mer flexibilitet, en snabbare time-to-orbit, större prisvärdhet och
enklare processer, tillägger Steimle.
Bartolomeo-plattformen utvecklades till en
allt-i-ett-rymduppdragstjänst. Plattformen är uppkallad efter Christopher
Columbus yngre bror och byggdes av Airbus i Bremen och installerades på utsidan
av ISS europeiska Columbus-modul längst fram på rymdstationen. ESA-astronauten
Matthias Maurer slutförde installationen genom att upprätta en slutlig
kabelanslutning i mars 2022 och plattformen är nu öppen för användning.
Teamet har sedan dess lagt till ArgUS Multi-Payload
Carrier en nyttolastplatta byggd av Airbus-teamet i Houston redo att
rymma upp till 10 mindre nyttolaster av en standardplats för nyttolast.
Med de första
nyttolaster som lanseras och installeras på Bartolomeo-plattformen under 2023
blir det som en gång inte var mer än en vision av en liten grupp ingenjörer
från Bremen, Tyskland nu verklighet. Några exempel på nyttolaster som är
planerade att flyga till Bartolomeo-plattformen.
Första nyttolasten på Bartolomeo-plattformen är
Multi-Needle Langmuir Probe (m-NLP), för närvarande det enda instrumentet i
världen som kan läsa jonosfäriska plasmadensitetsvariationer vid rumsliga
skalor under en meter. Denna sond, som kommer från universitetet i Oslo och
Eidsvoll Electronics (Norge) och stöds av Europeiska rymdorganisationen (ESA),
drar nytta av ISS relativt låga omloppsbana nära jonosfärens maximala plasmadensitet.
m-NLP-nyttolasten kommer att uppta en standardplats i mer än tre år.
En annan nyttolast blir Europeiska
rymdorganisationens (ESA) exobiologiska plattformsuppdrag bestående av en
uppsättning strålningsexperiment som syftar till att bättre förstå utvecklingen
av organiska molekyler och organismer i rymden och denna kommer att uppta en
standardplats i 36 månader.
Mer om specifika detaljer om plattformen kan läsas om här.
Bild https://www.airbus.com/ på plattformen.
