En radiogalax 32 gånger större än Vintergatan

 

Bild  https://sv.wikipedia.org/wiki/Centaurus_A  Bild av radiogalaxen Centaurus A (NGC 5128)

Radiogalaxer är stora galaxer och de tillhör de största objekten i universum. En eller två jetstrålar skjuter ut tusentals ljusår från radiogalaxens centrum och matar ut gasströmmar av  jättelika moln på vardera sidan av galaxen. Runt en radiogalax finns en central ring av stoft och damm vilket gör det omöjligt att se in i kärnan och att upptäcka mindre ljusstarka jetstrålar.

De flesta galaxer sänder ut ljus på andra våglängder än de synliga. Det vanligaste är att de sänder ut radiovågor. En del galaxer sänder ut ovanligt starka radiovågor och de kallas därför radiogalaxer. Vår närmaste radiogalax Centaurus A befinner sig på 11 miljoner ljusårs avstånd från oss.

Astronomer har upptäckt en extraordinär tidigare okänd  jättelik radiogalax som sänder ut plasmastrålar. Galaxen som är 32 gånger så stor som vår Vintergata.

Den kosmiska megastrukturen, som mäter 3,3 miljoner ljusår från ände till ände, upptäcktes av Sydafrikas MeerKAT-teleskop och fick smeknamnet Inkathazo – som betyder "problem" på de afrikanska xhosa- och zuluspråken på grund av svårigheten att förstå fysiken bakom den.

Forskarna hoppas att deras "spännande och oväntade upptäckt", som beskrivs i en publication i dagarna i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society kommer att kasta ljus över det mystiska ursprunget och utvecklingen av vad som är några av de största strukturerna i universum.

Gigantiska radiogalaxer (GRG) är kosmiska kolosser som spyr ut jetstrålar av het plasma miljontals ljusår över den intergalaktiska rymden. Dessa plasmajetstrålar lyser vid radiofrekvenser och drivs av supermassiva svarta hål i galaxers centrum.

Fram till nyligen trodde man att GRG var ganska sällsynta. Men en ny generation radioteleskop som Sydafrikas MeerKAT, har sedan dess vänt upp och ner på detta antagande.

– Antalet GRG-upptäckter har fullkomligt exploderat under de senaste fem åren tack vare kraftfulla nya teleskop som MeerKAT, beskriver Kathleen Charlton, masterstudent vid University of Cape Town och försteförfattare till den nya studien. 

– Forskning om GRG utvecklas så snabbt att det blir svårt att hänga med. Det är otroligt spännande! beskriver Kathleen Charlton.

Vid Centaurus A finns en krafts effekt vi ännu inte förstår.

Centaurus A är en mycket stor spiralgalax i riktning mot stjärnbilden Kentauren. Avståndet från oss är ca 13 miljoner ljusår.

Här likt utanför vår Vintergatan kretsar ett antal dvärggalaxer. Men till skillnad från hos oss kretsar dessa dvärggalaxer i ordnade vinkelräta banor om Centaurus A.

Något som ses som mystiskt då den mörka materian skulle göra detta omöjligt enligt den teori vi utarbetat om denna med syftet att förstå något om den mörka materian. Hela 14 av de 16 dvärggalaxer som finns här följer samma vinkelräta bana.

Varför övriga två inte gör det är en gåta i detta fall, likt varför övriga 14 gör det. Det skulle inte funnits vinkelräta banor följda av så många dvärggalaxer efter den förförståelse vi har efter att ha katalogiserat andra galaxers uppbyggnad.

Varför just denna galax är annorlunda är gåtan.

Idag anses att en okänd kraft är inblandad något som får denna effekt. Men vad? Om det har med något just här som påverkat eller påverkar banorna och stabiliserat dem är frågan. Svaret finns ännu inte.

Kan något vi inte förstå av mörk energi eller mörk materia få denna effekt eller är det något av gravitationskraften vi inte förstår och som ger effekt i just denna stora galax genom en ovanlig samverkan av okänt slag? Ingen vet, frågan ställs däremot på många observatorier idag.

Bilden är på galaxen Centaurus A