Nu kan dammspåret från det största kometutbrott som
någonsin registrerats ses i sommar av amatörastronomer. Dess form numera liknar ett stort timglas.
Kometen det handlar om är17P / Holmes vilken i
oktober 2007 utsöndrade en enorm blixt bestående av gas och damm (se bild ovan) vilket fick
kometen att lysa upp med en faktor på en miljon och en kort stund bli det
största lysande objektet i solsystemet. Under den korta perioden hade dess koma,
stoftmolnet som omgav kometkroppen, en större diameter än solen.
Först verkade det som om partiklarna som avgetts i
detta rekordutbrott därefter skulle spridas ut i rymden, säger Maria
Gritsevich, planetforskare vid Helsingfors universitet i Finland, till Live
Science. I en ny modell av kometens stoftspår beskriven i en studie av
Gritsevich och hennes kollegor visas däremot att dammspåret har bestått. De
kvarvarande partiklarna är kvar och finns i en elliptisk bana mellan den
ursprungliga utbrottspunkten och en punkt på motsatt sida av dammspårets bana
runt solen synlig från södra halvklotet. Men nu i form som ett timglas.
I år 2022 finns partiklarna igen nära
utbrottspunkten, vilket innebär att dammspåret nu kommer att vara synligt från
norra halvklotet.
"Nu är teleskop så bra att alla relativt
blygsamma system kommer att se det", säger studiens huvudförfattare
Gritsevich till Live Science. Kometen 17P/Holmes kretsar mellan Mars och
Jupiter. Med andra ord den kan ses i amatörteleskop av nyare modell.
17PHolmes upptäcktes första gången av Edwin Holmes den 6
november 1892 då den hade ett mindre utbrott (i jämförelse ned det 2007 vilket var ett stort utbrott) upptäckten gjordes medan han observerade Andromedagalaxen.
"Andra kometer i liknande banor runt solen
producerar inte den här typen av stora periodiska utbrott, så 17P/Holmes i sig
är förmodligen speciell", skriver medförfattaren Markku Nissinen, astronom
vid Ursa Astronomiska Föreningen, i ett mejl till Live Science.
Ingen vet exakt hur kometen producerar dessa utbrott. Men en teori är när is under ytan i kometkroppen övergår från ett
oorganiserat amorft arrangemang till ett strukturerat kristallint arrangemang.
Denna övergång kan då frigöra gas inifrån isen vilket skapar ett utåtriktat
tryck på kometens yta. Resultatet blir då ett utbrott av is, gas och damm.
I den nya studien, publicerad i Monthly Notices of
the Royal Astronomical Society, modellerade forskarna dammspårets fysik för att
förstå hur dess ursprungliga form ledde fram till den bana som observeras nu.
Bild från vikipedia på utbrottet 4 november 2007
från Kometen 17P/Holmes med dess blå jonsvans.
