Den som bl.a. använde detta uttryck var Erik Gustaf Geijer under första hälften av 1800-talet. Han var professor i historia i Uppsala och mycket intresserad av uppfostran och undervisning.
Men vad kan vi idag se från detta uttryck av tanketuktning, finns den och hur gestaltar den sig?
Vi har åsiktsfrihet i Sverige av i dag. Kan man då säga att tankarna tuktas i dagens Sverige?
Ja till viss del görs det även numera. Det är förbjudet att diskriminera människor och att framföra främlingsfientliga budskap på gator och torg om man inte först fått tillåtelse och tillhör en organisation av politisk art. Detta då vi har politisk åsiktsfrihet.
Tanketukt behövdes förr i syfte till att underkasta sig samhällets normer av underkastelse till kyrka och makthavare.
I dag handlar det om underkastelse till samhällets normer och moraluppfattningar.
Behövs detta? Troligen, vi har sett exempel på hur samhällen där moralen varit lika med folkförtryck inneburit diktaturstaters tagna rätt att utrota oliktänkande. Och bedömningen av vilka som är detta beror på politiskt system och människors rättsuppfattning.
Om allt vore fritt i möjligheter, i tyckande, skulle snart diktatorer sett dagens ljus som säkert åter skulle lyckats med att få rättrogna anhängare att skapa nya lagar enligt deras ledares ideologi.
Vi har i dag demokrati och moraliska lagar men likväl en otrolig skillnad i människosyn i Sverige i dag mot för några år sedan. Alliansens politik skulle aldrig fått gehör för bara ett tiotal år sedan. Hur skulle då Sverige se ut med en diktator vid makten?
