Nätfångst i rymden

I närområdet av Jorden är en avskrädeskyrkogård av allehanda rymdskrot cirklande till fara för rymdfarkoster. Skräp som måste bort och det helst snarast.  



Removedebris är brittisk satellit nyligen uppsänd från den internationella rymdstationen ISS (juni 2018) vilken nu genomfört det första lyckade försöket att fånga rymdskrot med hjälp av fångstnät. Det var en mindre kubsatellit som infångades.



Det är på University of Surrey och dess teknikföretag Surrey Satellite Technology denna farkost sett dagens ljus och vilken det nu experimenterts med däruppe. Ett annat projekt man ska genomför är försöka fånga skrot med  denna farkost med harpun.



Därefter vid lyckade resultat ska det utarbetas hur det infångade skrotet ska kunna bogseras in i jordatmosfären för att vid instörtande här förintas.



Finansiärerna bakom Removedebris är bland andra Europeiska kommissionen och Airbus.  



Removedebris ligger på 300 kilometers höjd och infångandet av kubsatelliten gjordes genom att fångstnätet sköts ut i en hastighet av 70 km/h och med hjälp av bland annat kameror lyckades man därefter fånga in minisatelliten.



Nog verkar det fungera så långt men den mängd rymdskrot som finns däruppe och ökningen av detta gör att jag misstänker att det bara blir som en droppe i havet de stycken denna satellit tar in. Det skulle behövas många satelliter och bogseringar för effektiv rymdskrotsanering. Jag anser att snabbare och effektivare metoder behöver arbetas fram.


Bild kubsatellit.

Sverige ska delta i jakten på malm på asteroider i framtiden

Asteroider i närheten av Jorden kan innehålla stora metallfyndigheter.

Jakten på dem ska startas i framtiden med så kallade kubsatelliter  där bland annat Nanosat Lab i Kiruna deltar. Ett projekt där hundratals av dessa mindre objekt (kubsatelliter) sänds ut för at kartlägga närområdet, området mellan Mars och Jorden. Ett område där avståndet inte sätter mer eller mindre stopp för brytning. Skulle vi vilja använde asteroidbältet mellan Jupiter och Mars blev avståndet lite väl stort.

Det var inte länge sedan man trodde att området mellan jorden och Mars inte innehöll några större mängder av asteroider. I dag beräknar man att det finns hundratals miljoner av dem, i storlek från någon centimeter till flera kilometer i diameter. Hittills har cirka 18 000 av dem upptäckts.

Värdefulla grundämnen är vad man intresserar sig för exempelvis platinametaller vilket är en viktig komponent i bland annat bränsleceller. I framtiden bli det troligen lönsamt att starta utvinningar av metaller på asteroiderna. 

Dessa går i omloppsbana runt solen och avståndet förändras mellan oss och dem kontinuerligt. Det var inte länge sedan en passerade cirka 150 000 kilometer från jorden. Ett avstånd vilket är närmre oss än avståndet till månen.

I framtiden kan ses möjligheten att skicka upp hela flottor av små kubsatelliter och låta dem kartlägga rymden i jakt på asteroider lämpliga att bedriva gruvbrytning på genom att undersöka dem med hjälp av radar eller optiska instrument.

Bilden är på Ncube-2, en norsk kubsatellit (10 cm kub)