Vem är du en ättling till?

Släktforskning ger ofta oväntade resultat. Alla har vi någon anfader som överraskar.

Men är det så konstigt?

Går vi långt tillbaks i släktgren efter släktgren kan vi alla hitta både ädla och brottsliga anfäder. Du är släkt med någon kungaätt, med någon brottsling och har anfäder i många länder.

Jag har det, och garanterat du också. Men då får forskningen gå på djupet i många fall och ut i alla grenar för att hitta detta.

En spännande syssla vilken jag aldrig tagit mig tid med. Men ändå fått veta genom de som tagit sig tid.

Varför söker då så många i dag, det man förr inte ville rota i och tala om, sina rötter bakåt?

Troligen för att vår tid är så orolig och individualistisk.

Man har mist kontakten bakåt och ytligheten har kommit. Därför söker många en trygghet bakåt genom att fråga sig vem man egentligen är, varifrån man kom och varför det blev som det blev.

Att anförtro sig på fel plats

Hur många gånger har man inte förundrats över hur intima eller öppna människor är när de sitter och talar över en kopp kaffe på ett café.

Sätt dig på ett café eller en restaurang vid lunchtid. Lyssna på pikanta detaljer från din bordsgrannes samtal med sin partner.

Du kommer att förvånas över vilka detaljer och vilka fördomar som öppet diskuteras inför allas öron.

Du kanske kan få veta något om någon du känner som får dig att ompröva din uppfattning om denne.

Det kan handla om relationer, sex eller uppfattningar av andra slag. Sladder men även subjektiva sanningar.

Det ger mer av förståelse än när du hör någon högt tala i mobil i offentligt ljus. Här vet du inte vad samtalspartnern svarar vilket du gör vid ett grannbord på ett café. Det blir hela samtal här att avlyssna, inte envägssamtal som man får gissa sig till när någon talar i mobil.

Jag är säker på att du får många lustiga samtal och mycket kunskap om människonaturen om du gör enligt ovan. Lycka till med ett kanske nytt spännande nöje.

Ondska eller godhet bedöms efter vem du är.

Ondska bör ses som egoism eller som att inte bry sig om annat än sig själv och för att tillfredsställa sina egna, ibland inbillade, behov på bekostnad av medmänniskorna.

Godhet, att inte använda medmänniskor för att tillfredsställa sina inbillade eller verkliga behov, om detta innebär att den som används får det sämre eller utnyttjas utan att få något i utbyte.

Självklarheter för de flesta men inte för alla. Konkurrens innebär ex i många fall att skapa sig företräde på bekostnad av någon annans livsmöjligheter.

Alla kan inte få samma möjligheter. En möjlighet till arbete ex innebär att ha något slag av kontakter. Kontakter som släktingar, vänner eller en utbildning som det saknas människor inom, ofta då inom sjukvården.

Sjukvården är en av få arbetsuppgifter som någon kan få arbete inom med enbart utbildning och där kontakter inte är nödvändiga, andra arbeten är ex inom försvaret och polisen.

I övrigt handlar det om utnyttja eller utnyttjas. Svagheter och styrka. Kontakter eller inte.

Inom Högskole-universitetsvärlden lär man sig att konkurrens är lika med tävling. Använd din studiekamrat för egna syften för att få höga betyg. Framhäv dig själv framför din kamrat vid en jobbintervju, även om denne har högre poäng och kanske skulle passa bättre.

Ondska och godhet blir subjektivt bedömt och målet lärs ut att konkurrens är målmedvetenhet där den starke vinner och den svage försvinner ut i arbetslöshet kanske för alltid.

Människors mål just nu

Är att förverkliga sina idéer och att vara unika individualister.

Detta till skillnad mot för några generationer sedan kollektivt kämpa för kollektivets förbättringar genom fackföreningsrörelser och politiska organisationer. Man försökte få det bättre genom att ställa krav på arbetsgivare och politiker som då var adel eller företagare.

Det lyckades och accepterades till slut även av de högreresetåndsmän som hade rösträtt på grund av markinnehav eller kapital (eller både ock). Var det då synd om de ickebesuttna? 

Självklart ingen ska förtrycka någon annan. Det slutar alltid med revolution och våld.

I dag förtrycker regeringen de sjuka och arbetslösa. Kommer det i individualismens tidevarv att förändras? Nej inte nu. Men om någon generation eller två kommer individualismens agenda att förödmjukas och kollektivet åter att förhärligas. Individualismen har skapat miljöproblem, ekonomiska orättvisor, högerdiktatorer kommunistiska diktatorer likväl som militärjuntor.

Alla politiska system. Alla mänskliga inriktningar är tillfälliga. Nya generationer förändrar ordningen efter hand. Likt puberteten då ungdomar gör uppror mot sina föräldrar för att skapa sin egen tillvaro gör nya generationer uppror mot rådande ordning och förändrar.

Att knäcka en människa

Att knäcka en människa är att visa att den icke är behövd på arbetsmarknaden. Många arbetslösa har sökt flera 1000 arbeten på höga meriter och referenser. Inte bara invandrare utan även helsvenskar. Sjuka knäcks av sin sjukdom som aldrig förbättras.

Det finns fler anledningar till att en människa knäcks. Hur mycket en människa tål är individuellt.

Men när hela kollektiv ska knäckas, då anser jag att något är fel. Kanske jag är dum som tycker det. Kanske det är normalt och mänskligt att skapa förtryck och förtryckta. Det fungerar ju så sedan urminnes tider i de flesta stater.

Men fast diktaturer kämpar för att behålla sin makt på bekostnad av liv, anser jag att detta är fel.

I Sverige är vi en demokrati. Vi har haft ett samhälle där alla skulle ha ett lika värde som människor.

Men så kom de nya moderaterna, de övriga borgerliga partierna räknar jag inte då de upphörde som självständiga partier.

Men Alliansen kom, och snabbt och lätt knäckte de först de långtidsarbetslösa, vilka i dag är på steg 3 och i de flesta fall helt har upphört att söka arbete. De har gett upp sin självständighet och förlorat sin livsgnista, få av dessa protesterar mot sin slavbehandling och slavnaturen i deras inre har kommit fram. Alla har denna mentalitet sedan urminnes tider, nu har den väckts inom dessa.

Långtidssjuka var nästa grupp som skulle knäckas. Inga större protester här heller, mer än att ett fåtal tog sitt liv och tidningarna tog upp några fall för att  lösnummerförsäljningen skulle öka.

Människor, majoriteten som varken var sjuka eller arbetslösa, jublade och när nästa val kom fick Alliansen rekordsiffror. Människor hade bara ett för ögonen; jobbskatteavdrag. Skit samma vad det kallades, men skattesänkning var moroten för de besuttna.

De med arbete och friska kroppar och själar.

En passande fas3 syssla

Hur många har detta? Hur många får själva bestämma vad som är deras passande syssla för att försörja sig?

Förr var det att gå i sin faders fotspår som pojke och att ta hand om en familj för flickan. Inte alltid det som passade just detta barns personlighet. Men valen var få.

I dag kan många gå i skola för att utbilda sig till det som intresserar dem. Men få får arbete inom just det som de är utbildade i. Många får aldrig ett arbete.

Då placeras de till slut på en plats där de inte syns.

De placeras vind för våg på en fas 3 plats och får sitta av tiden där. Alternativt som på många av dessa platser, arbeta med samma sak som de anställda med skillnaden att de inte får lön, det får istället arbetsgivaren, för vänligheten att bereda denne utslagne en syssla.

En passande syssla har aldrig varit något merparten själva kunnat välja på arbetsmarknaden. Skillnaden mot förr är den att drängar och pigor då hade en lön, låg, men dock en lön.

I dag finns de moderna slavarna som likt de som auktionerades ut förr ska arbeta medan arbetsgivaren får bidrag för detta, eller den som förr gav lägst bud när fattiga auktionerades ut och tog minst betalt för att bereda den fattige arbete, mat och husrum. Självfallet fick denne, då som nu, inte lön för sitt arbete.

Skillnaden i dag är att slaven får en liten ersättning för att själv kunna ha mat och husrum. Men både slaven och arbetsgivaren får bidrag för detta i fas3.

När börjar dagens arbetsgivare att konkurrera om fas3platserna? Kan det då bli den som ger lägst bud som får fas3 personen? Den som tar denne för under 5000 kr i månaden.

Kanske det blir budgivning och i slutpunkten att de betalar staten för att ta emot någon? Då blir det lönande för staten.

Det är ju ändå gratis arbetskraft, så budgivning kanske kommer och tillåts om och när konkurrens om gratis arbetskraft blir populärt.

Var finns sanningssägarna?

Olof Palme var modig och vågade säga vad han tyckte, utan sidoblickar på vilka konsekvenser det kunde få. Ledare som gör detta ska - och kommer att - respekteras.

Få av detta slags människor finns i dag. Istället finns ja-sägare, som alltid. De som säger ja oberoende av vad de tycker, bara de får någon respons i form av fördelar för detta. Dessa har alltid funnits.

Sedan finns politikerna som inte vågar stöta sig med sina väljare, utan partibundet röstar som partiet beslutat utan att ta hänsyn till egen åsikt i en viss fråga. Dessa partibundna har ökat i antal i vår tid.

Men undantag har funnits. Tänk bara på ATP-valet på 50-talet och resultatet den gången.

Politiker i dag tiger hellre än talar klarspråk i många sammanhang. 

Varken politiker eller media visar i dag kurage. Värst är de så kallade rödgröna, som i en tid av orättvisor och segregation av sjuka och arbetslösa inte vågade stå upp för dessa, genom att pedagogiskt förklara för svenska folket hur dessa har drabbats.

Hur många svenskar vet detta i dag? Få, mycket få.

Hade ex en politiker av Palmes rang funnits i valet 2010 hade resultatet blivit motsatsen.

Svenska folket är inte sadister, men då ingen förklarat konsekvenserna av Alliansens fördelningspolitik och jobblinjens konsekvenser för de svagas ekonomi, kunde resultatet bara bli som det blev.

Rekordhögt resultat för Alliansen.

Vem vill inte ha skattelättnader?