Google

Translate blog

onsdag 1 december 2021

Vad Mars sediment mellan lavaflöden består av intresserar nu forskare.

 


Sedimentära bergarter förekommer på alla jordens kontinenter. De utgör omkring fem procent av jordskorpan eftersom de genom tektonik efterhand omvandlas till metamorfa bergarter. Vanliga sedimentära bergarter är kalksten, gråvacka, sandsten och skiffer. Kalkstenen är anledningen till den relativt låga halten av koldioxid i jordens atmosfär då  en stor andel kol (genom kolcykeln) finns bundet i kalksten men även i dolomit. 

Sedimentära bergarter bildas vid jordytan på vanligast tre sätt och delas in efter dessa. Klastiska sedimentära bergarter bildas genom sedimentation eller avsättning av vittringsprodukter från andra bergarter, exempelvis av granit och sandsten. Avlagringar av biokemisk aktivitet ger upphov till biogena sedimentära bergarter som kalksten och kol. Kemisk utfällning sker främst i marina eller extrema miljöer och kan då bilda sedimentära bergarter exempelvis gips.

Seismiska data som samlats in från Elysium Planitia den näst största vulkaniska regionen på Mars tyder på närvaro av ett grunt sedimentärt skikt inklämt mellan lavaflöden under ytan. Detta resultat nåddes inom ramen för NASA: s InSight-uppdrag (Interior Exploration using Seismic Investigations, Geodesy and Heat Transport) där flera internationella forskningspartners inklusive Universitetet i Köln samarbetar. InSight-landaren anlände till Mars den 26 november 2018 och landade i Elysium Planitia-regionen med  uppdrag att mäta vad som finns under ytan med hjälp av seismisk utrustning. 

Geofysiker Dr Cédric Schmelzbach från ETH Zürich med kollegor inklusive jordbävningsspecialisterna Dr Brigitte Knapmeyer-Endrun och doktoranden Sebastian Carrasco (MSc) från universitetet i Kölns seismiska observatorium i Bensberg ingick och analyserade  seismiska data från området för att få veta sammansättningen av Elysium Planitia-regionen. De undersökte vad som fanns under ytan ner till cirka 200 meters djup. Precis under ytan upptäcktes ett regolitlager av sandigt material av ungefär tre meters tjocklek i ett 15 meter långt lager bestående av stora stenblock som troligen kastats ut efter meteoritnedslag och därefter fallit tillbaks till ytan.


Under detta översta lager identifierades cirka 150 meter längre ner basaltiska bergarter vilket innebär avkylda och stelnade lavaflöden vilket till stor del överensstämde med vad man förväntat finna här. Men mellan dessa lavaflöden som börjar på ett djup av cirka 30 meter identifierades ytterligare ett lager 30 till 40 meter tjockt med hjälp av låg seismisk hastighet vilket tyder på att det innehåller svagt sedimentära material i förhållande till de starkare basaltskikten.

De fann att dessa lavaflöden är ungefär 1,7 miljarder år gamla och bildats under Amazonian (namnet på en geologisk era på Mars) som kännetecknades av en period av låga meteorit- och asteroidnedslag som började för ungefär 3 miljarder år sedan. Däremot bildades det djupare basaltskiktet under sedimenten för ungefär 3,6 miljarder år sedan under hesperianperioden (en geologisk period på Mars)  som kännetecknades av utbredd vulkanisk aktivitet. Man publicerade därefter dokumentet " The shallow structure of Mars at the InSight landing site from inversion of ambient vibrations " i Nature Communications den 23 november.

Ovan. Olympus Mons fotograferat av sonden Viking 1 i juni 1978. Bilden är en mosaik skapad av svartvita fotografier i medelhög upplösning och färgfotografier i lägre upplösning. Bild från vikipedia. Olympus Mons är Mars största vulkan och det högsta kända berget i solsystemet som hittills funnet i universum. Här finns kanske solsystemets största vulkan med eventuellt undantag av Tamu-massivet i Stilla havet  på jorden som består av en enda vulkan vilken kan vara större. Denna upptäcktes 2013.


Inga kommentarer: