Vi upptäcker troligen aldrig om Aliens (utomjordingar) söker kontakt och Aliens inte våra försök till kontakt. Vi är för olika. Fundera över nedanstående.

Tänk för enkelhetens skull att vi länge här bland vissa forskare ex försökt tala med delfiner inte har vi lyckats förstå dem och de oss. Fast deras hjärna är lika komplex som vår. Vi vet inget om deras tankesätt eller kultur, om den finns, förstår vi den inte eller ser den.

Tänk vidare, människan har ännu inte lyckats tolka alla utdöda språk vi funnit skrifter av på lertavlor mm. Detta fastän vi människor tänker förhållandes lika genom historien.

Människan har även sänt ut ett meddelande i rymden om vilka vi är lite av en slumputsändelse genom pioneerprogrammet under 1970-talet. 

Förmodat på att Aliens om de finns och finner vår farkost en gång ska kunna tolka våra meddelanden. Men inget säger att de skulle kunna det hur gärna de än ville.

Chansen att de ska kunna förstå hur de ska öppna, läsa och förstå detta är minimal.

Aliens eller ET är säkert mycket olika oss och om de tänker så är deras tankar inte som våra och att de ska kunna kommunicera med oss är mycket svårt att tro.

Detta även om de mot alla förmodan skulle likna oss och vara uppbyggda mentalt liknande då de garanterat kulturellt och tankemässigt likväl inte skulle kunna förstå oss och inte vi dem.

Samma sak är det om de sänder ut förfrågningar om vilka vi är eller om vi finns. Vi förstår inte då deras meddelanden eller förstår att det är ett meddelande. Vi är troligen så olika att vi inta kan förstå något alls om varandra.

Enda möjligheten för att förstå oss och vi dem är att sända sten med inristade  figurer på vilka vi är eller andra konkreta föremål. Då kan vi kanske och de med förstå att det är konstgjorda saker de ser på föremålet och inte naturliga sprickor och mönster.

Bilden ovan vad är det? Jag vet inte.

Nya rön om asteroiden vilken exploderade över Sudan 2008

Den 7 november 2008 inföll en asteroid i jordens atmosfär och sprängdes över Sudan. Bitarna av denna asteroid vilken fick namnet 2008 TC3 spreds över Nubiska öknen där de sedan samlades in.

Asteroiden var ca 3 meter i diameter. Den upptäcktes först av en observatör vid Catalina Sky Survey's 1,5-meters teleskop vid Mount Lemmon norr om Tucson. Det skedde ungefär en dag före inträdet i atmosfären. Asteroiden blev det första objekt som observerats och spårats innan det nådde jorden.

Asteroiden innehöll små kluster av små diamanter vilka bildats under hårt tryck. De diamanter som sedan hittades i bitarna av  asteroiden bör enligt ny forskning ha bildats inuti en planet eller ett större objekt för att få den sammansättning de har. Ingen möjlighet har nåtts att hitta varifrån asteroiden kom. Riktningen är okänd.

Troligen är det en katastrof av slaget en planets förstörande för ca 4 miljarder år sedan som fått denna asteroid (rest av katastrofen) att ge sig ut i rymden och sedan sluta sina dagar i en explosion över Sudan.

Det behöver inte betyda att den kommit från en plats utanför vårt solsystem. Vi har teorier om att asteroidbältet utanför Mars kan vara rester av en krock mellan två större objekt i det förflutna. Kanske två planeters krock vilka då exploderat till små och större meteoriter och småplaneter. En tanke som funnits länge om asteroidbältet.

Men även Oorts moln bältet av asteroider och småplaneter där Pluto ingår kan den ha kommit från. Resterna från solsystemets bildande. Alternativet kan det ha varit en asteroid vilken i miljarder år varit på väg genom det tomma universum från en okänd plats i Vintergatan eller utanför denna varit varifrån den kom.

Bild en bit av asteroiden som hittades i Sudan

En otroligt intressant film från Rosettas snöstormslika landning på 67p/Churyumov-Gerasimenko kan ses. KIna planerar tjäna pengar på månen

67p/Churyumov-Gerasimenko asteroiden där Rosetta landade 1 juni 2016. Härifrån har producerats en fascinerande film väl värd att se. Om man inte visste bättre kunde den likväl tagits  en snöstormsnatt i fjällen. Se den här.



Kina har planer på en obemannad månfärd. Men helt obemannad är den inte utan en del biosfäriska experiment finns med.

Experiment vilka kan ge kunskap om möjligheter att odla på månen. Kanske till och med industriellt.

Ett av dessa projekt Kina är intresserad av är att testa silkesproduktion på månen.

Tanken är att framtida kolonisatörer eller bosättningar på Månen ska kunna producera varor så bosättningen ska löna sig ekonomiskt. Silke är en av världens mest populära råvaror.

Går det att odla mullbärsträd på månen till silkesmaskens behov och därmed produktion av silkestråd? Kina hoppas det.

Kina är en stat  söker ekonomisk lönsamhet på allt och har just därför blivit världsledande ekonomiskt. Nu kanske första steget tas även på att bli den ekonomiskt mest lönsammaste staten i rymden också.

Bilden visar silkesmaskar

Tunguska-katastrofen kunde återupprepats den 16 april i år.

Tunguska-katastrofen var händelsen då en asteroid alternativt komet den 30 juni 1908 störtade ner i Sibirien. Se foto vilket visar hur träden låg efter katastrofen på fotot taget 1927.

Detta objekt antas ha varit 50-1200 meter i diameter med sprängkraften av 40 megaton trotyl. Stoft fyllde atmosfären i hela Europa och natten till den 1 juli 1908 var skyn mellan kl 23-24 så ljus att man kunde läsa en tidning och fotografera utan hjälpljus.

Denna händelse skedde i ett obefolkat område så ingen människa förolyckades.

Den 15 april 2018 var en liknande asteroid i vårt närområde och det kusliga är att den inte upptäcktes förrän den var där. Katastrofen kunde utan att någon varning hunnit ut skett.

Turligt nog kom den inte närmre än halva avståndet till månen. Asteroiden beräknades när den väl sågs ha haft en storlek av 48-110 meter tillräckligt för att skapa en katastrof av stora mått.

Sex gånger så stor som meteoren vilken kraschade in i atmosfären 2013 över  Tjeljabinsk Ryssland och skadade 1200 människor. 

Asteroiden som nyligen var på besök har fått namnet 2018 GE3 och upptäcktess först  lördagen den 14 April kl. 5:23 a.m. EDT (0923 GMT) av astronomer vid Catalina Sky Surveys. Ett NASA-sponsrat program  på University of Arizona i Tucson.

Denna första observation inträffade bara 21 timmar innan asteroidens kom som närmast till jorden.

Kusligt anser jag att vi inte har möjlighet till bättre kontroll av Jordens närområde. En dag kanske vi upptäcker en asteroid av denna storlek eller större på väg överraskande in mot och ner i Jordens atmosfär och då kan vi vara förvissade om att allt tar slut eller inga människor hinner evakueras där denna träffar oss.

Solens syskon söks. De finns, men var?

GALAH är ett projekt på Sidney University vilket startades i slutet av 2013 som en del i en strävan att avslöja utformningen och utvecklingen av galaxer. När den blir är klar kommer GALAH att ha undersökt mer än en miljon stjärnor.

Projektet syfte är att visa hur universum utvecklades från att ha innehållet endast väte och helium strax efter Big Bang tills idag med alla grundämnen vi har här på jorden och som är nödvändiga för livets möjlighet och världen som vi känner den inklusive allt i universum.

Vad som söks är stjärnor i ett kluster där varje stjärna i klustret har samma kemiska sammansättning eller som man kan kalla det DNA. Kluster vilka snabbt drogs isär och nu är utspridda i Vintergatan. Sökandet efter det kluster där vår sol en gång ingick.

Kluster av stjärnor där varje stjärna har den mängd av nästan två dussin grundämnen som syre, aluminium och järn med samma innehållskoncentration som vår sol.

GALAH undersökningens data release är planerat att sammanfalla med den stora version av data som den 25 April från Europeiska Gaia satelliten ska vara klar då och vilken då ska ha kartlagt drygt 1,6 miljarder stjärnor i Vintergatan vilket gör det projektet till den överlägset största och mest exakta atlas av natthimlen hittills.

I kombination med GALAH ger Gaia data inte bara positioner och avstånd mellan stjärnorna utan även deras rörelser inom galaxen och kanske solens syskons plats idag.

Nya fantastiskt formade skivor omkring stjärnor fotograferade från Chile

Nya bilder har kommit in från instrumentet SPHERE vid ESO:s Very Large Telescope i Chile. Bilderna visar de dammiga skivorna runt unga närliggande stjärnor i större detalj än vad som tidigare varit möjligt.

Detaljrikedomen får stjärnorna att visa upp sig i en bisarr mångfald av former, storlekar och strukturer vilka bland annat kan bero på att planeter håller på att bildas i banor runt dem.

SPHERE:s  uppgift är att hitta och studera stora exoplaneter som går i banor runt närliggande stjärnor. Instrumentet är även ett av dagens bästa till att avbilda skivorna runt unga stjärnor där planeter kanske bildas.

Att kunna studera sådana skivor är intressant för forskare med intresse för att undersöka kopplingarna mellan skivornas egenskaper och hur planeter bildas.

SPHERE har även upptäckt en kantställd skiva omkring stjärnan GSC 07396-00759 en av flera stjärnor i ett system ingående i stjärngruppen  DARTTS-S. Skivan verkar ligga längre fram i sin utveckling än den gasrika skivan vilken omsluter T-Tauri-stjärnan i samma system fastän de är åldersmässigt lika,

Denna mystiska skillnad i skivornas evolutionära tidsskalor hos två stjärnor som är lika gamla är ytterligare en anledning till varför astronomer är intresserade av att få reda på mer om dessa skivformationer och vilka egenskaper de har.

Bilden är en teckning av en T-Tauristjärna 

En tills nu dold gäckande neutronstjärna har hittats därute.

En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut i en stjärnas existens. När en stjärna i slutet av sin existens stöter bort sina yttre lager inträffar en gravitationskollaps och stjärnans kvarvarande  innehåll imploderar.

Om stjärnan är av en storlek att den kvarvarande massan motsvarar 1,4-3 solmassor kommer den att bli en supernova. Återstoden efter denna explosion är en neutronstjärna som består av tätt packade neutroner och övrigt material i utspridda rester av supernovan. 

En vanlig neutronstjärna är endast ca 20 km i diameter. Men dess massa motsvarar 1,4 - 3 solmassor. Detta innebär att neutronstjärnan då har en densitet av ca 1 miljard ton per kubikcentimeter.

Gravitationsfältet vid stjärnans yta är då hela tvåhundra miljarder gånger starkare än på jorden vilket ger en flykthastighet på ungefär 100 000 km/s blir ungefär 1/3 av ljusets hastighet. Ett fallande föremål skulle då uppnå 6,5 miljoner km/h redan efter en meters fall.

Nu till vad detta ska handla om idag.

ESO:s Very Large Telescope i Chile och en hop andra teleskop i världen har avslöjat ett rikt landskap av stjärnor och glödande gasmoln i en av de  närmsta granngalaxerna. Det lilla Magellanska molnet en dvärggalax i närheten av vår Vintergata.

Med hjälp av nytagna bilder har astronomer kunnat identifiera en svårfångad neutronstjärna bland ett trådlikt område av gas som är resterna av en 2000-årig supernovaexplosion där neutronstjärnan är resternas kärna.

Instrumentet MUSE har använts för att hitta det gäckande objektets gömställe. Tidigare mätningar från Chandra X-ray Observatory har bekräftat dess identitet som en isolerad neutronstjärna. Nya bilder som skapats från data från både mark- och rymdbaserade teleskop har nu bevisat detta svårfångade objekt dolt i en komplicerad härva av gasfilament inuti det Lilla magellanska molnet omkring 200 000 ljusår från jorden. Det var ingen överraskning då data visat att det borde finnas men inte tills nu kunnat hittas.

Forskarlaget upptäckte att gasringen var centrerad runt en röntgenkälla som upptäckts tidigare och som betecknats p1. Men röntgenkällans ursprung var länge ett mysterium. I synnerhet var det inte klart om p1 faktiskt låg inuti supernovaresten eller bakom den.

Det var när gasringen vilken innehåller neon och syre observerades med MUSE av forskarlaget som man upptäckte att gasringen var perfekt centrerad runt p1 (röntgenkällan).

Det var ett alltför stort sammanträffande och de insåg då att p1 måste befinna sig inuti supernovaresten. Så snart man kände till p1:s position använde forskarlaget befintliga observationer av röntgenstrålning från Chandra X-ray Observatory för att fastslå att det måste vara en isolerad neutronstjärna med ett svagt magnetfält som var röntgenkällan.

Man tror att det finns rikligt med isolerade neutronstjärnor med svaga magnetfält spridda över hela universum men de är väldigt svåra att upptäcka eftersom de bara ses i röntgenstrålning. Just därför är det extra spännande att p1 kunde bekräftas som en isolerad neutronstjärna med hjälp av observationer i synligt ljus.

Bilden säger inte mycket men är på det lilla magellanska molnet de suddiga stjärnorna tillhör molnet