Tvillingstjärna till vår sol funnen. Finns liv i dennes planetsystem?

Ett internationellt team av forskare med bas på  Instituto de Astrofísica e Ciências do Espaço (IA) använder en ny metod för att hitta solens syskon. Solens syskon är de solar (stjärnor) vilka bildades för länge sedan i samma gasmoln som vår sol.


De bör finnas i tusental blandVintergatans stjärnor men vilka av dessa miljarder stjärnor är de?  Det kluster de ingick i har genom årmiljarderna spritts över Vintergatan vilket gör det svårt att hitta dem och vi vet inte heller hur många de är. 


Det är mycket vi kan lära oss om vi hittar dem.  Det finns mycket information om solens förflutna att lära sig genom att studera dessa stjärnor. De kan ge ny kunskap om var i galaxen och under vilka villkor solen bildades.


Det söks därför stjärnor med kemiska sammansättningar som bäst matchar solens sammansättning, åldersmässigt lika och med kinematiskt (kinematik är läran om rörelser) lika egenskaper ”, sade Vardan Adibekyan en av forskarna på IA.


Ungefär 184 ljusår bort har det dock hittats ett av de förlorade syskonen till solen en nästan identiskt tvillingstjärna till solen som fått beteckningen HD 186302. Det är nästan säkert att HD 186302  är ett  syskon till vår sol. Fastän bara ett enda syskon hittats i detta sökande är fyndet en viktig början. Denna G3-typ (katalogisering efter ljusstyrka) stjärna är inte bara lik vår sol i ålder och kemisk sammansättning utan likheterna ås stora på alla plan.


Solsyskon är även kandidater för att söka efter livsvänliga planeter. Inte bara för dess likheter och än större möjligheter om planetsystem finns här i livsvänliga zonen utan även då det finns en möjlighet att livet kan ha transporterats mellan planeterna runt stjärnor i solarklustret där denna grupp av solar bildades där vår sol bildades.


Teoretiska beräkningar visar att det finns en icke försumbar sannolikhet för att liv spridit sig från jorden (alternativt från någon annan sols planet till Jorden) till andra planeter i närområdet i klustret. Om vi har tur och HD186302 har en planet och denna planet är en stenig typ i den beboeliga zonen kan liv likt på Jorden finnas här.


Att hitta och karakterisera planetsystem runt solens syskon kan ge mycket viktig information om resultatet av planetbildning i en gemensam miljö. Men även om livet är unikt för Jorden. 


Låt oss hoppas fler av solens syskon hittas om de nu finns därute.

Solens syskon söks. De finns, men var?

GALAH är ett projekt på Sidney University vilket startades i slutet av 2013 som en del i en strävan att avslöja utformningen och utvecklingen av galaxer. När den blir är klar kommer GALAH att ha undersökt mer än en miljon stjärnor.

Projektet syfte är att visa hur universum utvecklades från att ha innehållet endast väte och helium strax efter Big Bang tills idag med alla grundämnen vi har här på jorden och som är nödvändiga för livets möjlighet och världen som vi känner den inklusive allt i universum.

Vad som söks är stjärnor i ett kluster där varje stjärna i klustret har samma kemiska sammansättning eller som man kan kalla det DNA. Kluster vilka snabbt drogs isär och nu är utspridda i Vintergatan. Sökandet efter det kluster där vår sol en gång ingick.

Kluster av stjärnor där varje stjärna har den mängd av nästan två dussin grundämnen som syre, aluminium och järn med samma innehållskoncentration som vår sol.

GALAH undersökningens data release är planerat att sammanfalla med den stora version av data som den 25 April från Europeiska Gaia satelliten ska vara klar då och vilken då ska ha kartlagt drygt 1,6 miljarder stjärnor i Vintergatan vilket gör det projektet till den överlägset största och mest exakta atlas av natthimlen hittills.

I kombination med GALAH ger Gaia data inte bara positioner och avstånd mellan stjärnorna utan även deras rörelser inom galaxen och kanske solens syskons plats idag.