Bild https://www.ipac.caltech.edu/
En animationen som visar hur en asteroid kan se ut under
olika faser beroende på dess position i förhållande till solen, liknande hur
månen har faser. Fotograf: Caltech/IPAC/K. Miller.
För ungefär 4,6 miljarder år sedan bildades
solsystemet i en enorm skiva av gas och stoft som svepte runt solen. De
asteroider vi ser idag är några av de mest kompletta artefakterna från denna
skiva som vi har kvar att observera och kan jämföras med skruv, spillbitar och
annat skräp som finns kvar på en byggarbetsplats. Forskare kan studera dessa
svävande tidskapslar från solsystemets bildande och undersöka deras
sammansättning, form och sammansättning för att dra slutsatser om hur och av vad vårt
solsystem bildades.
Asteroider organiseras av forskarna i kategorier baserat på liknande egenskaper och i en nyligen publicerad artikel i The Planetary Science Journal, under ledning av IPAC-forskaren Joe Masiero, visas bevis på att de två olika slag av asteroider som katalogiserats kan ha delat samma förflutna (IPAC is part of the Division of Physics, Mathematics and Astronomy at Caltech.).
"Asteroider ger oss en möjlighet att se på vad
som pågick i det tidiga solsystemet, likt en stillbild av de förhållanden som
rådde när de första fasta objekten bildades", beskriver Masiero. Asteroider
delas in i olika klasser baserat på det spektrum från
deras yta, betecknat med bokstäver som M, K, C mm. Spektra kan visa
närvaron av kol, silikater eller metaller i asteroidens regolit, eller ytsmuts.
I studien har Masiero tittat på asteroider
av M- och K-typ. M-typer är rika på metaller, medan K-typer består av silikater
och andra material och tros vara kopplade till en uråldrig jättekollision
mellan asteroider. Cirka 95 procent av jordskorpan och manteln består av
silikater.
Men samma material i asteroider kan se olika ut
beroende på asteroidens form, storleken på regoliten (stoft, småsten,
stenblock) och asteroidens fasvinkel i förhållande till solen. Ur polarisationsstudierna drar Masiero slutsatsen att både M- och K-typ asteroider
delar samma stoftrika yta av troilit, ett järnsulfidmaterial.
Masiero hävdar att bevisen för troilit är ett tecken på att dessa två typer av asteroider kom från liknande typer av ursprungliga större objekt som senare bröts sönder och resulterade i de asteroider vi ser idag. Troilit är ett sällsynt järnsulfidmineral som finns på jorden men är vanligast i meteoriter.
De olika övergripande sammansättningarna av
asteroiderna kan kopplas till de olika lagren i de stora ursprungliga objekten.
På samma sätt som jorden har en kärna, mantel och skorpa gjord av olika
material, kan dessa typer av asteroider komma från de olika lagren av en större kropp.