Google

Translate blog

onsdag 4 maj 2022

Månen Titans likhet med Jorden.

 


Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet. Störst är Jupiters måne Ganymedes.

Vid sidan av jorden och Mars är Titan den tredje kroppen i solsystemet som har utbredda och olika sedimentära miljöer, sjöar och floder av metan och etan, delta, eroderade kanjoner, platåer och sanddyner.

Titans sanddyner finns till stor del koncentrerade runt månens ekvatorialbälte där slätter finns medan sjöar finns nära polerna. På Titan är lösa fasta partiklar (eller sediment) sannolikt bestående av mjuka kolvätekorn vilka bryts ner till damm. Titans sanddyner  vid ekvatorn har byggts upp under flera hundratusentals år vilket tyder på att någon mekanism måste producera dessa sandkorn här.

Geolog Mathieu Lapôtre vid Stanford University och kollegor till honom har nu teoretiskt visat hur Titans sanddyner, slätter och terräng kan ha bildats. Detta genom att identifiera en process som skulle kunna göra det möjligt för kolvätebaserade ämnen att bli sandkorn eller berggrund beroende på hur ofta vindar blåser och vindar uppstår.

Titan är ett intressant mål för framtida utforskning på grund av dess potentiella möjlighet att hysa liv  och att den  förutom Mars är den enda platsen i vårt solsystem som är känd för att ha ett jordliknande, säsongsartat kretslopp av vätska. Den nya teorin är publicerad i Geophysical Research Letters den 25 april vilken visar hur säsongscykeln driver kornens rörelse över månens yta.

 Titan överflögs av Cassini flertalet gånger mellan 2006- 2016    då avslöjades att månens metancykel inkluderar metanregnstormar, översvämning och stormar. Något som i första hand sker vid polerna.

Trots den relativa ovanligheten av ekvatorialstormar upptäcktes  förändringar av ytans struktur och dammplymer även här nära dagjämningen (under våren). För ytterligare fördjupning i detta spännande ämne följ denna länk. 

Bild vikipedia på en modell av Titans inre struktur som visar dess sex lager av is.

Inga kommentarer: