Indiska sonden Aditya-L1 observerade en stor soleruption

 

Bild https://www.mpg.de  Utbrottet den 22 februari 2024 registrerades med hjälp av de åtta olika filtren i SUIT-instrumentet. © KOSTYM/Aditya-L1

– Det är ett stort lyckokast att rymdfarkosten Aditya-L1 kunde bevittna ett så starkt solutbrott precis i början av sitt uppdrag, beskriver Sami Solanki, chef för MPS (Max Planck-sällskapet) och medförfattare i en publikation i The Astrophysical Journal Letters, 981 L19, 28 februari, 2025.

– Tillsammans med observationer från andra sonder och teleskop ger detta för första gången en komplett bild av de processer som sker i olika lager i solens atmosfär under ett utbrott, tillägger han.

Utbrottet som skedde den 22 februari 2024 hade sitt ursprung i ett område på solens norra halvklot i en grupp  solfläckar. Det varade i ungefär 35 minuter och nådde sin topp runt 22:34 (UTC). På bilderna från denna period kan man se ljusa blixtar på två närliggande platser. Till skillnad från Aditya är andra solobservatorier "blinda" på detta avstånd från solen när utbrotten lämnar solytan.

De nya uppgifterna kommer därför att bidra till att förbättra vår förståelse för hur utbrott bildas och hur de fortplantar sig genom de olika lagren i solens atmosfär. Rymdfarkosten Aditya-L1 är ett projekt som drivs av Indian Space Research Organization (ISRO).

 Konceptet med Solar Ultraviolet Imaging Telescope (SUIT) var ursprungligen tänkt av MPS. Instrumentet designades och utvecklades och byggdes av Inter-University Centre for Astronomy and Astrophysics i Pune, Indien. Tre MPS-forskare är medlemmar i SUIT-teamet.

Nu är Indiens rymdfarkost Aditya-L1 på väg mot solen.

 

Den 23 augusti landade den obemannade Chandrayaan-3 - "Mooncraft" på sanskrit på månytan vilket gör Indien till det fjärde landet efter USA, Ryssland och Kina som framgångsrikt landat på månen.

Nu har Indiens rymdorganisation skjutit upp ännu en farkost Aditya-L1, det första rymdbaserade indiska observatoriet som ska studera solen den 2 september för studier av solen. Så det händer en hel del inom denna organisation.   Aditya, som betyder "sol" på hindi, kommer att ha en halobana i en rymdregion cirka 1,5 miljoner kilometer från jorden, vilket ger farkosten en kontinuerlig skarp bild av solen.

Detta kommer att ge en bra möjlighet till att observera solaktiviteterna och dess effekt på rymdvädret i realtid, enligt ISRO (indiska rymdorganisationen).

Rymdfarkosten kommer att har med sig sju nyttolaster för att observera solens yttersta lager, fotosfären och kromosfären - bland annat genom att använda elektromagnetiska och partikelfältdetektorer.

Man hoppas förstå mer av dynamiken i solvinden.

Medan NASA och Europeiska rymdorganisationen (ESA) tidigare har skjutit upp  farkoster för att studera solen är denna den första från Indien.

Indien har ett relativt lågbudgetprogram för rymden men det har vuxit avsevärt i storlek och fart sedan de först skickade en sond för att kretsa runt månen 2008.

Experter säger att Indien kan hålla kostnaderna låga genom att kopiera och anpassa befintlig teknik och tack vare ett överflöd av högkvalificerade ingenjörer som tjänar en bråkdel av lönerna som sina utländska motsvarigheter.

Organisationen planerar även ett  uppdrag tillsammans med Japan för att skicka ytterligare en sond till månen år 2025 och ett omloppsuppdrag till Venus inom de närmaste två åren.

Bild vikipedia Aditya-L1 i lanseringskonfiguration,