Thomas Reid (1710-1796) kritiserade Hume genom att påstå att det är fel att säga att vår kontakt med de yttre föremålen enbart sker indirekt genom intryck och idéer. Vi förnimmer inte representationer av föremålen utan föremålen i sig, säger Reid.
Detta är vad som kallas commonsence-åsikten. Till kritik mot denna kan man säga vilket också är vad många kritiker sagt att ett avstånd i tid och rum skiljer alltid en förnimmelseupplevelse av ett och samma föremål från person till person.
Olika människor får helt olikartade upplevelser av samma föremål som de iakttar. Även i tid räknat sker olika upplevelser av samma föremål. Den som såg ett 1700-talsredskap på 1700-talet fick en annan tanke av detta synintryck än vad en människa får som ser det i dag och som kanske inte tidigare sett eller använt föremålet. Detta kan man även säga om symboler.
Så även om Reid ansåg att hans uppfattning skulle ses som förnuftets väg är det tveksamt om man utan diskussion kan hålla med om detta. Man kan diskutera det i det oändliga men även helt avfärda Reids teori.
Tiden läker alla sår sägs det. Men handlar det inte egentligen om att med tiden bleknar minnet och det, som när det hände, var så svårt, antingen blivit bearbetat eller tryckts ner i det undermedvetna så djupt att det inte känns lika svårt längre och kanske även kan förlåtas. Med detta menar jag att ovanstående resonemang inte bara kan tillämpas på föremål utan även på händelser eller känslor Men en händelse eller känsla har även den sitt ursprung från ett föremål eller ett subjekt (en medmänniska). Ny kunskap ger också möjlighet till omtolkningar av händelser eller personer.
Något som kan ses som aktuellt under senare år för att ta ett exempel är dogmen om utvecklingsläran. Darwins dogm är i dag allenarådande och får knappt ifrågasättas i skolans värld. Men kan man då säga att en teori som Darwins som grundas i mycket på finkars olika utseende på några öar på Galapagos ska vara en icke falsifierbar dogm som icke får ifrågasättas? Är det vetenskap? De felande länkarna mellan ex apa och människa har aldrig hittats för att ta ett annat exempel.
Ser vi då på en av vetenskapsteorins största namn Karl Popper så skulle Darwins teori inte få ses som vetenskap. En teori enligt Popper som inte kan eller får falsifieras är ingen teori.
” Poppers grundtanke är att vad som skiljer vetenskapliga teorier från icke-vetenskapliga är att de vetenskapliga ska kunna falsifieras, dvs teorierna ska kunna säga vad som inte får ske om teorierna ska vara sanna.” http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Popper
Detta är vad som kallas commonsence-åsikten. Till kritik mot denna kan man säga vilket också är vad många kritiker sagt att ett avstånd i tid och rum skiljer alltid en förnimmelseupplevelse av ett och samma föremål från person till person.
Olika människor får helt olikartade upplevelser av samma föremål som de iakttar. Även i tid räknat sker olika upplevelser av samma föremål. Den som såg ett 1700-talsredskap på 1700-talet fick en annan tanke av detta synintryck än vad en människa får som ser det i dag och som kanske inte tidigare sett eller använt föremålet. Detta kan man även säga om symboler.
Så även om Reid ansåg att hans uppfattning skulle ses som förnuftets väg är det tveksamt om man utan diskussion kan hålla med om detta. Man kan diskutera det i det oändliga men även helt avfärda Reids teori.
Tiden läker alla sår sägs det. Men handlar det inte egentligen om att med tiden bleknar minnet och det, som när det hände, var så svårt, antingen blivit bearbetat eller tryckts ner i det undermedvetna så djupt att det inte känns lika svårt längre och kanske även kan förlåtas. Med detta menar jag att ovanstående resonemang inte bara kan tillämpas på föremål utan även på händelser eller känslor Men en händelse eller känsla har även den sitt ursprung från ett föremål eller ett subjekt (en medmänniska). Ny kunskap ger också möjlighet till omtolkningar av händelser eller personer.
Något som kan ses som aktuellt under senare år för att ta ett exempel är dogmen om utvecklingsläran. Darwins dogm är i dag allenarådande och får knappt ifrågasättas i skolans värld. Men kan man då säga att en teori som Darwins som grundas i mycket på finkars olika utseende på några öar på Galapagos ska vara en icke falsifierbar dogm som icke får ifrågasättas? Är det vetenskap? De felande länkarna mellan ex apa och människa har aldrig hittats för att ta ett annat exempel.
Ser vi då på en av vetenskapsteorins största namn Karl Popper så skulle Darwins teori inte få ses som vetenskap. En teori enligt Popper som inte kan eller får falsifieras är ingen teori.
” Poppers grundtanke är att vad som skiljer vetenskapliga teorier från icke-vetenskapliga är att de vetenskapliga ska kunna falsifieras, dvs teorierna ska kunna säga vad som inte får ske om teorierna ska vara sanna.” http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Popper
Men Darwins teori får inte falsifieras det är förenat med fara för karriärmöjligheter för den vetenskapsman som försöker detta.
Kanske det även ligger i tiden att motsatsen till Darwin är Intelligent design och då är vi i bibelns skapelseberättelse. I avkristnandets värld verkar det vara tabu att berätta om alternativ i skoland värld. Vi har tagit bort kristendomsundervisningen och att då börja tala om skapelseberättelsen eller en intelligent skapare kontra Darwin kan bli motsägelsefullt.
Men ska skolan undervisa utan värderingar då bör båda sidorna få komma till tals i skolans värld http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=146397
Det som senaste århundradena setts som lätt att ta till sig Darwins teori kanske snart förfalskas och då står vi med en undrande befolkning som aldrig hört talats om någon alternativ förklaring till vår tillblivelse.
Men vad nu? http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_930135.svd kommer mer som kan få Darwins teori på fall? Jag är övertygad om att den är motsägelsefull på många sätt.
Som Kuhn anser och som är helt accepterat, paradigm skiftar över tid. Kanske har vi snart hört nog av Darwins paradigm. Paradigmförklaringsbegreppet finns här http://sv.wikipedia.org/wiki/Thomas_Samuel_Kuhn