Var person sin egen lyckas smed. Skapa din egen Lycka!

Ernst Cassier, 1874-1945, talade om symboler och då symboler i betydelsen av former.

Med detta menade han symboliska representationer av verkligheten. Detta i motsats till Kants så kallade representationer av verkligheten som fasta symboler, Cassiers är föränderliga genom historien.

Symboler representerade av människan är konstruerade av människan. Människan kan förstå så mycket av verkligheten att hon symboliskt kan tänka sig den och arbeta utefter mönster som tro, hopp och kärlek. Detta ger symboliskt en mening för vissa ageranden och meningslöshet för andra. Detta är något som inte gäller universellt då olika människor lägger olika betydelser i verkligheten Det är därför ett meningsfullt agerande för någon och blir helt meningslöst för någon annan. Se på nazisternas hakkors. I dag en symbol som inger fasa men som för några århundraden sedan var en symbol på godhet. Symboler kan få förändrad betydelse över tid.

Välkommen till världen barn, konstruera en meningsfull plan som fungerar i den historiska tid vari du växer upp. Ungefär så anser jag att man kan tolka Cassier.

Lycka, ja, är alla lyckliga? Självklart inte. Enligt http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=768765
Det är något som beror på generna o viljan att bli lycklig. Sant? Ja! Se bara på alla olyckliga rika som inte blir lyckliga hur fina jobb, stora hus eller förmögenheter de än har. Se på de fattiga levnadskonstnärer som utan mer än livets nödtorft ändå ser sig som lyckliga.

Läs artikeln och förstå. Man kan lära sig förnöjsamhet och bli lycklig om man försöker och vill och inte har gener som motarbetar möjligheten till lyckokänsla.

Nya generationer får uppleva samma sak som vi en gång upplevde, allt går igen.

När våren gör sitt intåg kommer dagstidningarna med samma uppgifter som alla andra år upplever vi äldre som varit med i många år. Man beskriver vårens antåg frågar människor om vad de ska göra under sommaren, beskriver fåglar och djur som vaknar upp.

Blommor och trädgårdspyssel. Mycket beskrivs som nya idéer att göra med sin trädgård.

Men sanningen är att vi äldre har sett dessa ord dessa idéer för i en del fall för decennier sedan.

Den gången var de nya för oss och vi fick aha upplevelser. I dag är det nya generationer som upplever detta och tror det är helt nya idéer. Gammalt kommer igen och vi läser och intresserar oss mindre och mindre för dessa artiklar som egentlige är gammal skåpmat för oss.

Med ålderns rätt upplever vi många gånger pressens artiklar som gamla nyheter. När man upplever detta då är man på väg att bli gammal.

Man har slutat förundras och egentligen tröttnat på årstidernas växlingar. Om man nu kan kalla vårt klimat av i dag för 4 årstiders. Vintern kom aldrig i år till södra Sverige. Vi hade en lång höst istället men däremot kom för första gången på flera år en vår. Många år har det numera annars varit sommar direkt på vintern.

Ja jag hör till de som förfasas över att klimatet blir mildare. Sommar javisst, men varje dag med en temperatur på över tjugo grader är en plåga. Hade jag varit ung i dag skulle jag immigrerat till det land som har ett klimat jag vet skulle passa mig. Landet utan varken riktigt varm sommar eller riktigt kall vinter. Mitt drömland Island. Jag hoppas en gång få besöka detta land.

Kistkrossning, hur vanligt är det och hur länge har det förekommit? Undersök själv lätt på närmsta kyrkogård.

Karl Jaspers, 1883-1969, såg en avgörande skillnad på vetande och vetande. Vetenskap,
och då menade han naturvetenskap, var objektivt vetande medan filosofin var subjektivt och situationsbestämt vetande.

Men han ansåg likväl att det ändå enbart var genom filosofin som man kunde få kunskap om tillvaron och verkligheten som helhet. En fast kunskap vilken han benämnde en belysning av vad det innebär att existera eller varför inte kalla det leva här och nu.

Vetenskapen, och då naturvetenskapen, förutsätter att vi gör en uppdelning mellan kunskapssubjekt och kunskapsobjekt. Den som undersöker och det som undersöks för att förenkla begreppen lite.

Filosofin däremot söker kunskap om det han kallar ”Varat som helhet”. Detta innebär helheten av jaget och det jag undersöker eller för att krångla till det kunskapsobjektet och kunskapssubjektet. Jag är subjektet, det jag undersöker är objektet.

Tja, det var kortfattat lite av Jaspers tankar, vill vi använda hans begrepp istället för ovanstående, använde han begreppen Existenzerhellung och das Umgreifende.
Men det bryr vi oss inte om här.

Senaste tiden har det förekommit mycket diskussion om kistkrossning. Hur vanligt är det? Hur länge har det förekommit?
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153209
Jag tror att det har varit och är mycket vanligt. Tyvärr. Det är både oetiskt och skrämmande. Men skulle det varit ovanligt skulle en vandring på kyrkogårdarna blivit en vandring där man med ögonens hjälp sett åtskilliga gravar där jorden satt sig. Ingen kan väl påstå att så är fallet i dag?

Gå ut och titta själva. Inte tror väl någon att de anställda fyller upp i gravarna samma dag som sättningen skett. Om ingen krossning sker skulle det alltid funnits gravar där jorden satts sig. Det är lätt att se då det blir skålformat över graven. Få gravar ser så ut. Därför påstår jag att detta med krossning är rutin på många kyrkogårdar. Om det går att stoppa är tveksamt. Tyvärr. Men gå ut och se själva enligt ovan hur din församlings kyrkogård ser ut.

Hanna Arendth ansåg rösträtten som en oansvarig reform

Hon kallade människan av i dag för massmänniskan som anonymt kunde handla på ett oansvarigt sätt. Exempelvis kunde denna anonymt få människan att vid valurnan rösta fram vad som helst utan att ta ansvar för sin rösthandling.

Hur många tänker på rösträtten enligt detta sätt? Inte är det många men nog finns ett uns av sanning i det Arendth säger.

Demokratin såg hon som ett möjligt hot. Hon ansåg att det i republiken finns en frihet som vilar på religion, auktoritet och tradition. Detta såg hon som positivt då hon ansåg att frihet inte kan finnas utan auktoritet och följaktligen inte auktoritet utan traditioner och religion
Och slutligen inte tradition och religion utan auktoritet och frihet. Hon varnade för nihilismen som hon såg i det nya samhällssystemet därför att denna hotade de bestående värdena religion, tradition och auktoritet.

Hanna Arendth var judinna, (nämner judinna så ingen tror att hon delade naziregimens ideologi) politisk filosof o republikan och levde mellan 1906-1975 och var verksam i Tyskland.

Val och ansvar utifrån hennes åsikter kan man diskutera mycket utifrån. I vissa sammanhang kan man se dessa som riktiga utifrån förra svenska valresultatet. Hur många av de röstande då förstod att Alliansens politik skulle innebära en katastrof för de långtidsarbetslösas möjligheter till försörjning om de inte fick arbete snabbt? Hur många förstod orättvisan i mantrat från Alliansen om att allt handlade om att tvinga människor att söka fler jobb? Inte blev många äldre långtidsarbetslösa hjälpta av denna politik det vet vi i dag. Inget hände i denna grupp. Pensionärer och sjuka är andra som blev slagträn och tvingades betala mer i skatt per hundralapp än de som haft turen att ha jobb.

Lite tankar som man sedan kan fundera vidare över när man läser om hur andra länder har det i dag.
http://etc.se/artikel/17409/avgoerande-valomgang-i-zimbabwe

Kan rösträtten här göra att kaoset för de svaga förbättras eller kommer den att legitimera förtrycket ytterligare en tid? Man kan fundera över vad rösträtt kan innebära i skilda kulturer.

Leo Strauss naturrätt och historia bör läsas av dumma svenska företagare som inte använder självklara medel för att öka sin vinst.

Naturrätt och Historia heter en bok som han gav ut 1953 där han diskuterade den moderna filosofin som han ansåg försämrats genom att den inte som den klassiska filosofin koncentrades på att finna det rätta och det goda.

Istället koncentrerades den nya filosofin på medlen tyckte han. Det som han uttryckte det är politikers självklara mål att förverkliga det högsta goda för staten och människorna har ersatts av subjektiva tyckanden. Nihilismen har gjort entré. Genom denna inriktning tolkas verkligheten och civilisationen som en tillfällig fiction vilken ändras utan tanke på det högsta goda utan istället efter godtyckliga politiska idéer.

Strauss ville ha en återgång till gamla filosofiska ideal och som idealfigur såg han Sokrates.

Vi kan nog fortfarande se filosofin på detta sätt. I dag som ett analyserande eller beskrivande verktyg som inte har mycket likhet med de gamla filosofernas ideal av att söka rätt sätt att leva för att fullborda det goda och dygdiga i samhället och människan.

Gammal kunskap liksom ny bör användas. Vad jag reagerar över när det gäller naiviteten hos många exportföretag eller presumtiva sådana är varför de inte försöker få maximal utdelning på sin export.

Säkert anser många att detta är något de självklart gör och vill och att jag pratar om något som inte har med verkligheten av ett företagande att göra. Men jag påstår ändå detta!
Läs följande artikel:
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153121
Tänk sedan på alla arbetslösa högutbildade invandrare som vet hur man kan sälja till och i deras hemland där de kanske även har kontakter, men i vilket fall som helst, de förstår kulturen och vet i många fall hur man kan få kontakter där.

Svenska företag vet ofta inte detta. Varför anställs ex inte invandrare i större utsträckning då det är dessa som har kunskapen om sitt eget land? Jag påstår att det handlar om fördomar och dumheter från svenska företagare när de hellre anställer en svensk som kanske inte kan språket utan vid kontakten med exportlandet får använda tolk. Istället borde det anställts någon invandrare med know how kunskaper om sitt hemland och som kan sitt hemlands språk inklusive svenska. Varför är så många invandrare arbetslösa när Sverige är fullt av exportföretag? Inte tänker merparten på dessa företag på lönsamhet i första hand utan istället är de fördomsfulla företag med noll koll på lönsamhetskalkyler för maximal utdelning.

Karl Löwith hade en historisk teologisk uppfattning, Svenska kyrkan visar tveksamhet till att manifestera Jesus historia.

Löwith ansåg att historiefilosofi står i ett beroendeförhållande till historieteologi. Den teologiska föreställningen är historien om en frälsningshistoria om fullbordan. Det finns enligt honom inte en skarp skillnad mellan historiefilosofi och världshistoria.

Allt hör därmed samman och görs förståeligt och enhetligt genom denna teori. Vi påverkas av historien som nedskrevs en gång vilken även var påverkad av religionsuppfattningen då och just genom detta blir världshistoria och teologisk historia sammanfogat till en enhet.

Filosofin som tänktes ut och diskuterades hade och har kanske fortfarande influenser av sin tids teologi och tro som existerar och existerade när filosofin uttänktes. Allt hör därmed samman och kan inte delas upp i delar hur som helst utan tanke på konsekvensen. Vad får vi fram om vi delar upp helheten av kunskap i små detaljkunskaper? Kunskap javisst men vad för slags kunskap? Verklig eller konstlad utan sammanhang med vekligheten? Verkligheten som är en helhet uppbyggd av oräkneliga delar.

Historisk och teologisk historia är även kristendomen och Jesus liv och gärning. Nog är det bra att vi får en årlig Jesusmanifestation. Läs den fina artikeln här om du inte gjort det.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153011

Den är mycket tänkvärd att läsa och speglar vår tids accelererande segregation gestaltat av medias ointresse till glädje för de mörka krafterna i samhället.

Dock tror jag manifestationen kan bli ett återkommande inslag varje år i framtiden och även att svenska kyrkan kommer att delta kanske redan nästa år. Svenska kyrkan är en koloss som har lång startsträcka ibland. Men deltagandet kommer säkert om inte nästa år så inom de närmsta åren.

Gadamer filosoferade om språkets förståelse, Alliansen för fram sin förförståelse som blir obegriplig politik för flertalet.

Enligt Gadamer som levde mellan 1900-2002 han blev 102 år gammal så är språket inte individens skapelse. Han menar att människan inte uppfinner språket för kontakt när vi föds till världen. Istället är språket något som vi föds till. Det är sedan länge konstruerat och finns kvar generation för generation och lever sitt eget liv med förändringar över tiden och generationerna.

Enligt Gadamer är det ett medium varigenom vi alla existerar. Människan finns till i en värld innesluten av en medvetandehorisont där hon dagligen tolkar och omtolkar sin omvärld.

Både naturvetenskapen och kulturvetenskapen är underställt denna tolkning.

Ganska självklart. Skulle inte vetenskapen vara underställt människans tolkning av världen skulle vetenskapen vara tolkare av människans värld. Detta är en omöjlighet om vi inte i så fall besjälar verkligheten och allt i denna vilket i sin tur skulle få människan till att agera som en marionett utefter denna besjälade verklighets godtycke eller plan.

Människan tolkar istället, som Gadamer säger, vetenskapen. Rätt eller fel tolkning vet ingen men tolkningen är enligt människans möjliga kunskapsnivå och intresse. Mer kan vi inte begära.

Språket är viktigt liksom hur vi upplever och upplevt verkligheten under vårt liv. Det är därför enligt mig som det finns politiskt oliktänkande.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=766682

Ett i detta fall tänkande som inte kan tas emot av de sämst ställda i samhället de som levt och lever på existensminimum. Arbetslösa, en del sjuka, socialbidragstagare och fattigpensionärer. Man har upplevt olikartade liv. Alliansens väljare har i de flesta fall aldrig upplevt dilemmat av att inte kunna påverka sin ekonomi eller sitt liv. Därför kan dessa anse på fullt allvar att bidragsnedskärningar får människor att få jobb genom att de söker mer aktivt.

De kan ej förstå att detta inte alltid ger arbete utan ibland motsatsen då människan genom att medel skärs ner känner sig utanför och värdelös och därför ger upp. Det man aldrig upplevt kan man svårligen förstå. Därför dessa politiska motsättningar i Sverige liksom i världen i övrigt. Skulle alla gynnas och få samma möjligheter (inte chanser det handlar inte om spel) då skulle vi inte behöva mer än ett politiskt system.