Har böter någon betydelse för lagars respekt i dag?

Rika betalar inte sina parkeringsböter har man läst. Varför? Säkert på grund av att påföljden inte är så betungande.

Vem som får mest problem vid bötfällande är som vanligt de segregerade. 

Långtidsarbetslösa och långtidssjuka, för att inte säga de som har socialbidrag.

Här gäller det att vara laglydig om inte ekonomin ska få en näsbränna.

Det har alltid varit de med sämst tillgångar som har fått det värst vid olika pålagor.

Förr var adeln skattebefriad medan bönder fick extraskatt lite då och då som indrevs av skoningslösa fogdar.

De fattiga var lätta - och är lätta - att plåga och att plåga sin nästa ligger i människans natur om det ger tillfredsställelse eller ekonomiska fördelar.

Vi läser dagligen om arbetsplatser där arbetstagarna får mycket låg ersättning, ibland ingen alls.

Läsning som återerinrar om tiden innan fackföreningsrörelsens uppkomst.     Hur det i dag åter har kunnat bli likartat för många beror på EU och dess fria arbetskrafts- och arbetsgivarlössläppthet.

Utöver det alla bidrag som staten ger arbetsgivare för att anställa till en låg lön för arbeten som annars aldrig skulle blivit lönsamma för någon eller i många fall skapats för att arbetsgivare ska göra sig en extrahacka på statens och skattebetalarnas bekostnad (steg 3 i JOB). 

Avbilda en Gud

Det första människan avbildade var säkert de gudar man ansåg fanns i Naturen och som påverkade allt omkring dem inklusive dem själva.

Man bad till dessa för bra skörd, friska barn och mat för dagen. God jakt, gott fiske och att vädergudarna skulle ha förbarmande och solen lysa och regnet komma i tid. Det fanns hur mycket olika gudar som helst att tillbedja, själva naturen var full av gudar och mystiska väsen. Man offrade och bad.

Men man behövde en bild av den gud man bad till.

Därför uppstod avbildningskonsten. Den förfinades genom tidens gång för att nå oanade höjder genom den grekiska och romerska bildhuggarkonsten.

När sedan judendomen kom blev propåerna att Gud inte kunde avbildas. Det var först med Jesus död och uppståndelse man började avbilda i den då uppkomna kristna kyrkan. I dag kan vi se den sparsmakade utsmyckningen i protestantiska kyrkor kontra den rikliga i katolska kyrkor.

Det finns många slags kristna inriktningar med olikartade idéer om hur bibeln ska tolkas. Men alla utgår från samma Gud. Det är det viktigaste.

Vad blev ett passande namn till ett ting

Varför kallas något det som det gör och varför har samma föremål fått olika namn på olika språk och dialekter?

Kanske det låter krångligare än det är. Dialekter var från början skilda språk men efterhand som språket likriktades i en region blev dialekterna likartade och det blev till slut i nationalstatens begynnelse ett riksspråk. Dialekterna fanns kvar men var inte värre än att man förstod varandra.

I dag är de på väg att försvinna och enbart vissa dialektala brytningar finns kvar. Slanguttrycken finns dock och försvårar samtalen bland de som använder dessa men i övrigt har mycket förbättrats, säkert var tidnings och boktryckerikonsten en del som likriktade språket.

Men alla språk har sitt ursprung från någon som gjorde orala ljud för att försöka uttrycka något, ljud som sedan spreds i en viss lokal region.

Så kom ljudet till och förståelsen mellan människor som inte fanns inom en viss klan eller familj där säkert privata ljud fanns som förstods inom denna långt innan något som kan kallas språk fanns.

En till mig, två till dig, fördelningspolitik av i dag

Om du får lönehöjning och jobbskatteavdrag blir du en konsument med mer pengar. Samtidigt halkar sjuka och långtidsarbetslösa efter ännu mer, då dessa varken får det ena eller det andra.

Tragedin i det hela är att vi även har något som kallas inflation och prisökningar. Dessa gör att tragedin ovan, segregationen, ökar. De förstnämnda får inte så mycket mer över att handla för, de senare får det ännu sämre.

Fördelningspolitik av 2000-talet skiljer sig mycket från fördelning i slutet av 1900-talet.

Ska vi klaga över detta? Nej inte klaga, svenska folket (majoriteten) har genom det senaste valet gett mandat för att segregera sjuka och arbetslösa.

De har förhoppningsvis förstått politiken och är säkra på att de kan få arbete igen om de blir arbetslösa och de ser sig som så pass friska att de kan hålla sig på benen fram till ålderspensionen.

Det är anledningen till Alliansens nya mandat. Det värsta vore om människor inte förstod verkligheten i denna politik och trodde att alla kan få arbete och att välfärdssamhället finns för sjuka och arbetslösa. Men pekar på detta, tvärtom.

Nu har även Socialdemokraterna börjat närma sig Alliansens politik. De önskar en bortre gräns i a-kassan. Det innebär socialbidrag för de som utförsäkras.   Lika hårda tag har ännu inte Alliansen tagit. Risken blir att en bortre gräns kommer om sossarna får som de önskar.

Nästa val är mitt tips att vi har en bredare allians där socialdemokraterna ingår i någon form. Mot denna får vi då bara ett osäkert miljöparti och en hård men liten motståndare i Vänsterpartiet. 

Lagstiftarna, är de lobbyister i egen sak?

I många fall har det troligen varit så i historien. De har lagstiftat utefter sina egna fördelar och varit lobbyister inför kungen för att få lagen godkänd. Ofta var det kungens gunstlingar som hade något att säga till om och då var det oftast adelsmän som var dessa.

I dag kan det säkert vara likartat men mer subtilt och de som sitter och ser över lagarna tar knappast beslut som missgynnar dem själva eller deras närstående eller vänner. De är säkert lobbyister i egen sak de med. Personerna som sitter i dag har troligen ungefär samma intressen och bakgrund och troligen till stor del samma utbildning.

Korruption finns säkert inom detta område, likt andra, mer eller mindre i alla samhällen. Det är ju människor som styr och ställer lagar, de ser nog i många fall även till att dessa lagar kan tolkas lite efter omständigheterna och vem som ska dömas.

Vi är alla vår egen miljö närmast och tar mått och steg för att skillnaderna mot oss och dem ska bestå oberoende från vilken klass vi tillhör. Klassamhället kommer aldrig att försvinna.

I dag har det förtydligats mer än på länge genom segregering av sjuka och långtidsarbetslösa. Terroristerna har hittat grogrund för aktioner även här och samhället amerikaniseras i accelererande takt.

Hur det ser ut i morgon kan vi ana om vi följer USA:s socialpolitik vilken vi anammat och belönat genom årets nobelpristagare i ekonomi.

Varför älskas det kletiga, söta och klibbiga av så många?

Kletigt och sött, en synonym för godis i många fall. Men varför är människan så glad för sött? Är det medfött? Knappast, troligare är att det är konstruerat och det är i ökande.

Anledningen till detta är den nya generationen av föräldrar, vilka är godisälskare i mycket större grad än deras föräldrar var. Vilka i sin tur var det mer än sina.

Godis och sötsaker har inte alltid varit lätta att få tag på. Sötsaker i form av frukt, grönsaker och björkkåda var vanliga förr.

Morötter är ex något som är sött och barn för länge sedan hade som sötsak. Sav var en annan sötsak. Visst fanns det sötsaker, men de var nyttigare och inte av samma söta kaliber som numera och absolut inte fulla av konserveringsingredienser och färger för att locka till än större konsumtion och profit för tillverkarna.

Aldrig har det funnits så mycket att välja på. Vad detta säger om samhället och människan kan man fundera på. Vi vet ju alla att dessa kalori och söt-fettbomber inte är något människokroppen behöver, ändå går det att sälja och äts utan urskiljning eller eftertanke.

Varför?

Vad är det som är fel när människan behöver surrogat för att känna att hon mår bättre?

Rörelsens dubbeltydiga förklaring

En rörelse är något som har sin betydelse genom determinism. Någon föregående rörelse får till följd att något händer som skapar en ny rörelse. Maskiner är ett bra exempel på detta. Människors handlingar mot eller för något en annan.

Kan man då se en rörelse som en sammanslutning som även den kom till genom determinismens lagar. Ja jag ser det så. Händelser eller behov har fått någon att ta initiativ till en ny organisation, förening demonstration eller samhällsrörelse. Andra ansluter sig.

Men för att anslutning ska ske måste människor se nyttan av att ansluta sig. Personlig nytta. Fackföreningarnas begynnelse hade dessa kriterier. Man såg att man kunde få det drägligare om man gemensamt gick samman och ställde krav.

Kraven kom deterministiskt utefter hur man upplevde sin tillvaro och orättvisan i fördelning av resurser. Det ena gav det andra.

Därför är all rörelse deterministisk. Livet i sig är det, evolutionen är det. Existensen i sin helhet är det.