Jag var en dum snusare som många andra.

August Comte positivistisk metodfantast. Comte ansåg att endast de positivistiska vetenskaperna var värdefulla. De där man mäter, väger räknar och statistiskt bearbetar fakta är de enda som ger kunskap ansåg han. Allt som har någon mening ska kunna ses och bearbetas enligt ovan.

Lagar och regelbundenhet ska sökas. Den mänskliga utvecklingen ansåg han ha gått igenom tre stadier. Först det religiösa stadiet, därefter det metafysiska stadiet och nuvarande stadiet är det vetenskapliga. I första stadiet söker människan gudar. I det andra stadiet söker människan ändamålsorsaker och substanser och i det tredje naturlagar.

Den nya vetenskapen ger han namnet sociologi. Denna vetenskap ska undersöka vilka lagar som styr samhället och denna kunskap ska sedan användas praktiskt för att skapa ett bra samhälle för alla.

Sociologi i sig är det ämne jag själv läst mest av under min studietid. Men mitt intresse ligger ändå mer åt ide och lärdomshistoria.

Men nu vet vi vem som myntade ordet sociologi och vilken betydelse som lades i begreppet av Comte som levde mellan 1798 – 1857 och gav ut sitt mest kända verk Kurs i den positiva filosofin 1830-1842.

Ett exempel på en positivistisk undersökning där man kvantitativt mätt resultat för att statistiskt bearbeta materialet är denna aktuella undersökning.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1153321.svd

Själv var jag snusare i många år och dum nog att tro att detta var ofarligt. Självklart är alla onaturliga droger ej lämpliga att ta in. Kroppen skulle aldrig reagera med ett rus för något som kroppen behövde naturligt. Nikotin är en drog och denna ger effekt sekundsnabbt vid snusning, tro mig ni ickesnusare. Jag höll på i över trettio år innan jag förstod att det gav hälsoproblem. I dag skulle jag aldrig komma på något så onödigt som att börja igen.

Är detta människans sanna natur?

de Maistre hade en syn på människan som tragisk, skrämmande och fascinerande enligt ett hänsynslöst ytterlighetstänkande som få andra visat prov på.

Han var djupt pessimist i sin människosyn. I hela naturen, sa han, råder lagen äta eller ätas och av alla rovdjur är människan den blodtörstigaste.

Människan dödar för att skaffa föda. Hon dödar för att klä sig. Hon dödar för att smycka sig. Hon dödar för att anfalla. Hon dödar för att försvara sig. Hon dödar för att lära sig någonting och hon dödar för sitt nöjes skull.

Krig, revolutioner och massakrer upphör aldrig. Ingen tyrann eller fältherre är så grym och motbjudande att han vägras åtlydnad på slagfältet eller i tortyrkamrarna ansåg han

Hela jorden är dränkt av blod säger de Maistre som inte såg något slut på eländet.

Detta var en politisk pessimism som var motsatt till tidens anda av framstegstro och förnuftstro hos flertalet tänkare i början av 1800-talet.

Dagsaktuellt är bland annat följande artikels innehåll som kan ses i samband med redogörelsen ovan.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152496
Varför fortsätter detta spöke från det förgångna att fascinera dagens människor? Vad är det som lockar? Kan det vara så att de Maistre hade mer rätt om människans natur än vad vi vill erkänna? Den eviga frågan ”Vad är en människa” får aldrig svar. Jag har inget. Men jag tror att Gud och djävulen för en kamp om människors själar. En kamp som innebär lockelser från djävulen om makt och erbjudande av kärlek från Gud. Människan å sin sida får välja vilken väg denna känner lockande och ta konsekvenserna för sitt val. Makt ger ofta snabbare och enklare njutning och bekvämlighet än kärlek som oftast måste bekräftas för att ge någon tillfredsställelse. Därför är makt något som många väljer då det även inger respekt o lydnad.

Finns det då mer ondska än godhet i världen? Jag anser att det finns mer godhet. Skillnaden är bara att ondskan märks mer än godheten. Precis som en skola där ett gäng på några personer stör majoriteten av de andra eleverna och ger skolan dåligt rykte. Det är ondskan som syns. En massmördare ses och uppmärksammas mer än tusentals goda människor som inte gör en fluga förnär.

Trivsel är inomhusmiljö inte den yttre miljön

Det renoveras av den yttre miljön i många lägenhetsområden i Sverige. Men vi som bor i sådana områden har andra krav än yttre renovering. Först inre renovering och då inte i första hand i form av nya vitvaror snyggare tapeter etc.

Istället handlar det om att få en miljö där man kan må bra utan att höra grannars musik kanske dygnet om eller andra ljud som stör vardag som sömn.

Ljudisolering är vad som vi önskar men som inte blir ett dugg bättre efter all renovering som i första hand verkar ha som mål att utomstående ska se en fin utomhusmiljö när de passerar förbi betonghusområdena.

Ingen nämner att hyreskomplexen som byggdes på 60 70-talen inte var anpassade efter dagens ljudanläggningar. Det är i många områden en pest och pina att bo i just på grund av basljud från ljudanläggningar i dag som går genom märg och ben.

Segregationen av människor i dag innebär därmed ytterligare ett slag. De som kan ha en tyst och vilsam miljö där de kan sova om nätterna och de som ska stå ut med basljud som får allt att vibrera kropp, själ som möblemang.

Renovera självklart men börja där hyresgästen får en bättre standard. Ljudisolera först sedan kan ni ta den yttre miljön som egentligen är betydelselös så länge den inre är katastrofal.

Svett, blod o tårar

Victor Cousin med sin filosofiska diktatur i Frankrike fick genom att ha ett stort inflytande och lärjungar som såg upp till honom stor betydelse på universiteten i Frankrike.

Hans filosofi som kallades eklektisk idealism innebär att utvälja något och sedan vinkla allt enligt detta. Det var inte något som i längden kunde tillfredsställa fransmännen utan i mitten på 1800-talet började hans inflytande att drastiskt minska inom fakulteten.

Han hade dock spridit kunskap om tysk filosofi i Frankrike och det var det mest positiva man kan säga om honom.

Hans idealism bestod i influenser från romantiken och Hegel i första hand. Han tolkade världen som att andevärlden stod över den materiella världen.

Mycket mer finns inte att säga om honom. Men att nämna honom ser jag som viktigt i mitt försök att beskriva västerlandets filosofi genom tid och historia.

Någon artikel som jag uppmärksammat inom det vetenskapliga området är denna.
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1099955.svd
Välskriven intressant och tankeväckande. Klimatet är som väl alla sansade människor i dag uppmärksammat en realitet. Klimatet har i alla tider skiftat genom cykler. Små och stora förändringar har alltid skett. Små istider, stora istider, varma perioder har avlöst varandra.

I dag upplever vi början till en varmare period säkert helt normal företeelse klimatologiskt sett. Men vad som blir onormalt i vår tid är att den kommer att bli betydligt varmare än vad den skulle blivit genom att vi påverkat klimatet genom miljöförstöring. Oberoende av detta skulle klimatet gått in i en varmare period av okänt långt slag. Men genom vår industrialisering och penninghunger kommer den att bli betydligt djupare och varmare. Det är detta som kan ge oanade effekter på vårt klimat och vår möjlighet som människa att leva var som helst på jorden när väl effekten kommit fullt ut. Risken för krig kommer att öka när klimatflyktingströmmen en dag kommer. Flyktingar från områden där det inte längre blir möjligt att bo där översvämningar omöjliggjort boende och där öknar och värme gjort det omöjligt att bo. Vi kan bara försöka stoppa än högre klimatförändringar genom att försöka sänka de globala utsläppen av föroreningar om vi lyckas är inte säkert. Men vi kan göra vårt bästa för att rätta till våra fäders och föräldrars generationers misstag. Mer kan ingen begära av oss.

Gud är död

Nietzsche ansåg att Gud var död. Detta är det uttryck som är hans mest kända utanför de filosofiskt intresserade. Han menar däremot inte att Kristus dog på korset.

Istället att vi lever i en tidsålder där Gud försvunnit ur människans medvetande och religionens makt brutits. I så motto att religionen inte kan styra våra liv eller ha sanningen för de undringar vi har.

Detta gör att vi måste omvärdera gamla värden och skapa nya.

Enligt Nietzsche lever vi nu i nihilismens tid där Gud inte längre kan garantera oss sanningar eller värden att leva utefter.

Istället måste vi själva skapa dessa värden att leva efter. Och då inga sanningar och värden finns att utgå från längre så måste vi skapa nya värden och sanningar ur intet.

Nietzsche ställde en fråga till sin samtid. Har vi kraft, mod och vilja att ställa upp dessa värden? Och då kommer frågan om vi inte har detta vad sker då?

Om världen då ställde denna fråga och nya värden och sanningar numera är uppställda det får vi i dag bedöma själva anser jag. Kanske det är så. Nietzsche levde mellan 1844-1900 och skrev en hel del filosofiska böcker som i dag ges ut sedan några år tillbaks i nyupplagor.

Nihilismen enligt Nietzsche kan intresserade läsa om på http://www.st.nu/noje/kultur.php?action=visa_artikel&id=505394

Men subjektivt bör jag väl ändå själv svara på om jag tror Gud är död. Mitt svar är ett rungande Nej. Jag tror på vad Jesus sade att han inte var, utan är lika aktuellt i dag som under sin jordiska tid, ”att han är sanningen, vägen och livet”.

Arbeta, dö sedan då är du lönsam

Max Weber skrev om den protestantiska etiken och kapitalismens anda I en otroligt seg kort bok som säger en del tänkvärt. I denna bok visar han på likheter mellan vissa protestantismiska inriktningar och kapitalismens etik. Den riktning inom protestantismen han visar på är kalvinismen en sträng protestantisk rörelse som visar på ett liv i asketism och arbetsamhet. Att arbeta utan att slösa på resurser. Likheten mellan rörelsen och kapitalansamling är slående. Kapitalism fodrar rationellt arbete i profitsamlandet.

Inom kalvinismen finns även predestinationsläran som innebär att allt är förutbestämt i så motto att Gud bestämt redan innan vi föds vem av oss som ska få evigt liv och vem som ska få evig död. Inget kan andra detta. Och ett tecken på om man är utvald av Gud är att man har lycka i livet. Och kalvinisterna såg detta tecken på utvaldhet om de lyckades med sin kapitalansamling och därmed blev rika.

Därför arbetade man i sitt anletes svett för att spara och gneta och ju bättre det gick att öka sin förmögenhet desto säkrare ansågs tecknet på utvald vara. På detta sätt föddes kapitalismen. Weber ansåg att grunden från kapitalismen kom från kalvinisterna.
Så enkelt var det.

Nu något kanske trevligare att läsa om se denna artikel http://www.ystadsallehanda.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20080412/SIMRISHAMN/338504321/1366

Jag får åtminstone tankar på att gamla skrönor kan ha mer i sig än vi tror. Något uns av sanning finns säkert alltid i dessa. I denna fanns sanning.

Hemlösa behöver bostad inte datorutbildning

Windelband (1848-1915) såg en skillnad mellan naturvetenskaperna och humanvetenskaperna. En skillnad som inte borde ha sin utgångspunkt av särskiljande i ande och materia utan i forskningsmetodik.

I naturvetenskaperna ska man finna skillnader och samband, väga, mäta och sortera.
I humanvetenskaperna handlar det om att beskriva ett enskilt fall, en enskild händelse eller en historisk period.

Och visst är det rätt hur ska vi kunna mäta ett enda fall och få några vettiga slutsatser för generalisering? Och kan vi inte det så är resultatet värdelöst, vetenskapligt sett.

Däremot är det mycket intressant att försöka förstå ett enskilt fall för att då känna igen liknande fall som kanske dyker upp i andra sammanhang och kunna bemöta dem på bästa möjliga sätt.

Lika självklart är det att man ska väga och mäta för att statistiskt bearbeta där det går, för att hitta samband så vi den vägen kan hitta en kärna av sannolikhet för att kunna bota exempelvis en åkomma.

Windelband var på rätt väg. Själklart tycker vi dag. Men så var det inte då och fortfarande finns dårar som försöker mäta, väga och den vägen statistiskt försöka få fram fakta exempelvis görs detta inom vissa psykologiska inriktningar. Men som sagt inom psykologin är man chanslös om man kritiserar. Vad man än säger så är det bevis antingen på förträngning eller på att psykologen har tolkat rätt. Jag kommer inte ihåg riktigt hur det var man beskrev det men på ett ungefär var det som jag beskrev ovan. Windelband tillhörde den så kallade Heidelbergskolan inom forskningsmetodikidéer.


Så kan läsa och förundras som vanligt kan man säga på människors dumheter.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152142
Finns bara en sak att säga hur dum får man vara när man beslutar att hemlösa behöver datorutbildning i första hand inte bostad. Ja så tolkar jag denna artikel. Jag har alltid trott att hemlösa behöver tak över huvudet före allt annat. Men jag är väl dum som inte förstår att det de först behöver är datorutbildning. Men jag kan inte förstå varför. Så någon är dum antingen det är jag eller de som bestämt att datorutbildning är viktigare än bostad. Vad säger de hemlösa om de nu har någon talan.