Fackföreningsrörelsen önskar nytt skattesystem som gynnar de med arbete.

Ingen hänsyn tas till arbetslösa medlemmar som inte fått en krona i skattesänkning sedan 1976. Jobbskatteavdragen ses därmed som utvecklingsbara för att ge de med arbete än mer, på bekostnad av de utan arbete.

Varför inte kämpa för att de utan arbete ska få en rimlig levnadsstandard och även få ett arbete istället för att inte ens nämna denna grupp?

Är inte fackföreningsrörelsen de svagas språkrör på arbetsmarknaden?

Vilka är då svagast: de med eller utan arbete? Fackföreningsrörelsen ska kämpa för de som är utanför arbetsmarknaden i första hand, inte göra det enkelt för sig och kämpa för bättre villkor för de som redan har arbete.

Idag är detta vad fackföreningsrörelsen gör. Inte konstigt att medlemsantalet minskar. Man vet ju att om/när man blir arbetslös är man utlämnad åt arbetsföremedlingen och hamnar troligen till slut i förvaring i fas 3 och får allt sämre möjligheter att klara sig självständigt ekonomiskt - eller ens räknas i samhället.

Björklund inser att arbetsmarknadspolitiken är misslyckad. Men vad gör han åt det?

Vilken lösning har han åt att fler och fler ungdomar lever på försörjningsstöd då de inte har arbete?

Jo, att lönen bör sänkas för ungdomar.

Då tror han fler arbeten skapas. Hur förstår han väl själv men jag förstår det inte. Att arbetsgivare kan producera mer om de får lägre lönekostnader för ungdomar är bara ett konstigt resonemang. En arbetsgivare anställer vid behov, inte efter vad det kostar.

Vi ska inte bygga upp en arbetsmarknad där det - likt fas 3 - är anordnare som tar emot människor för att tjäna pengar på dem, inte för att de behövs på arbetsplatsen.

Björklund önskar med andra ord en lön för ungdomar som motsvarar försörjningsstöd. Det är bättre de får lön än försörjningsstöd säger han, men frågan är hur länge en arbetsmarknadspolitik för ungdomar kan tjata om lägre ungdomslöner.

Var går gränsen för låg ungdomsarbetslöshet och misär?

Det finns ingen arbetsmarknadspolitik, bara tjat om lägre ingångslöner, lägre löner för ungdomar och fas 3 placeringar. Utöver bidrag till företagare i form av nystartsjobb mm, jobbskatteavdrag och fas 3 placeringar - numera namnändrat till SS-fasen (sysselsättningsfasen).

När får vi en arbetsmarknadspolitik som ger arbeten, riktiga arbeten med lön, som människor kan leva gott av?

Socialbidrag är utvägen för arbetslösa - enligt Reinfeldt.

Men vad händer andra halvåret 2013 då försörjningsstödet ska skärpas?

Och detta, att det är enda utvägen, bara konstateras och inget annat i artikeln.

Så styrs Sverige idag. Arbetslösa ska bli det som förr kallades socialbidragstagare. A-kasseförsäkringen ska sortera ut folk.

Färre och färre ska få försäkringen. Istället ska arbetslösa som ingen arbetsgivare anställer förödmjukas, genom att först få göra av med alla sina tillgångar och sedan - med mössan i hand - få smulor av försörjningsstöd.

Ett stöd som kommer att försämras andra halvåret 2013 efter alliansens utredning av hur det ska skärpas.

Detta är moderaternas politik av idag och kallas arbetslinjen. Arbetslinjen innebär inte att människor får arbete om de blir arbetslösa, utan att de segregeras ekonomiskt och fler och fler fall hamnar i försörjningsstöd.

Mätningar på vem som anses skickligast att leda en regering är enbart fåniga mätningar.

Klarspråk: Hur kan man tro att en opinionsundersökning av slaget ”vem är skickligast på att leda en regering” där Reinfeldt ställs mot Löfven kan ha trovärdighet?

Det är enbart en fantasiundersökning grundad på fördomar och antaganden. Ingen mätning där man konkret kan bedöma detta. Varför?

Därför att Reinfeldt har lett en regering sedan 2006. Löfven har aldrig lett en regering, bara en fackförening. Utifrån detta finns ingen jämförelse att göra och inga frågeställningar av värde att göra.

Den dagen även Löfven lett en regering under samma antal år som Reinfeldt, då kan en undersökning göras som kan ses som relevant. Nu blir det bara trams.

Det skulle ge samma trovärdighet att fråga svenska folket om de tror att Reinfeldt eller Löfven är bäst bilförare och då veta att svenska folket bara sett Reinfeldt köra bil i teverutan och aldrig sett Löfven köra.

Intressant sida att följa för de i fas 3 som behandlas som andraklassens människor idag.

Få bryr sig om de arbetslösa. Ännu färre bryr sig om att försöka uppmärksamma hur dessa behandlas. Politiken har bland annat som uppgift att - i ”arbetslinjens” namn - tysta de långtidsarbetslösa genom att skrämma dem till tystnad.

Vi har sett vart protester går. Fas 3 kallas nu sysselsättningsfasen (SS-fasen) i regelverken. Det blev resultatet av protesterna mot skiten.

Likt utförsäkringen - vilken riksdagen hade mandat att förändra - blev resultatet att man ändrade begrepp men inget i sak - och hör och häpna – nu kommer en skärpning av reglerna den 1 januari 2013 så ännu fler sjuka kastas ut i ingenting och bedöms som arbetsföra, fast de i verkligheten fortfarande är sjuka.

Nåväl, när det gäller den avskyvärda fas 3/sysselsättningsfasen/ss-fasen så finns här en internetsida som fortlöpande skriver om eländet och försöker påverka.

Alltid något. Ännu är inte allt tyst…

Björklund tror ungdomsarbetslöshet kan minska med lönedumpning.

Arbetsgivare anställer vid behov - inte efter om de kan få två arbetare till priset av en. Det ska finnas arbetsuppgifter också. Lönekostnaden är inte anledningen till om någon anställs, om det inte handlar om arbeten där man dumpar lönen och i de fallen tar dessa arbetsgivare in illegal arbetskraft utifrån. Vi har sett detta med slavliknande förhållanden av importerad arbetskraft.

Att tro att lönedumpning av arbetskraft är en väg att gå i seriösa företag är en skam och förolämpning mot seriösa företagare.

Om fler ska i arbete måste äldre gå i pension vid 65 år. Då kan en del arbeten finnas. Men rationaliseringar gör att vi aldrig kan få en låg arbetslöshet igen.

Men visst, ungdomar ska ha företräde till arbete. De har livet framför sig och ska bilda familj. Äldre ska ges möjlighet att få en medborgarlön när jobbmöjligheter är uttömda, och det är de för de flesta arbetslösa över 55 år.

Mycket tuffare sjukregler nästa år. Många fler kommer att utförsäkras.

Resultatet av oppositionens krav på ändrad bedömningsgrad av sjukskrivnas arbetsförmåga blev, som jag trodde, en begreppsändring. En ändring som inget förändrar.

Men vad som sedan kommer nästa år är en förändring som ska ses som att fler kommer i arbete. Konkret betyder det att fler vägras sjukskrivning.

Fler utförsäkras och omänskligheten mot sjuka skärps. Självmorden ökar, fler får leva på försörjningsstöd och fler slås ut ekonomiskt.

Detta blev följden av oppositionens protest.