Är djuren enbart kulisser i vår värld, automater programmerade utan egen vilja?

Djur har vad vi vet ingen uppfattning om tid. De ser inte en början och ett slut. De har en inbyggd insikt vilket gör att olika arter bygger sina bon utan att läras upp.

Många fågelbon etc. är mycket komplexa men likväl kan fåglar bygga sin ras bo utan att någon visar dem. Sedan har vi ex myrsamhällen där alla fungerar utefter ett schema som får stacken att fungera. Alla vet sin uppgift.

Man kan se dessa kunskaper som medfödda instinkter eller insikter och som får djurvärlden att fungera. Människan däremot kan inte mycket när hon föds. Vi måste läras upp av föräldrar och senare av skolor och dess lärare. Vi har ingen medfödd kunskap som kan få oss att överleva som djuren har.

Vi kan planera och inte minst experimentera och konstruera. Vi kan även uppleva tidens gång.
Därav kommer min tanke. Är djuren automater konstruerade för att tjäna människan och vara sällskap för oss?

Har djuren ett eget liv? Är de kulisser i vår värld för att den ska fungera? Nödvändiga kulisser för att livet ska explodera i skilda slag. Men beroende av insikter som de fötts med och konstruerats med för sin överlevnad. Jag kan inte se dessa tankar som orealistiska.

Storebror Sverige tar ton mot Norge. Köp svenska plan eller förklara er!

Unionen mellan Sverige och Norge tog slut 1905 men fortfarande finns storebrorsfasonerna kvar i Sverige. Nu senast när Norge bestämde sig för att köpa nya stridsplan från USA och inte från Sverige.
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article466715.ece
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article473085.ece

Nu kallas representanter för norska försvaret hit för att förklara sig. Man kan fråga sig om Svenska uppköpare av olja från Norge beordras att förklara sig för norrmännen när de vänder sig till andra oljeproducenter.

Vad har Sverige med norsk handelspolitik att göra? Ingenting. Att lägga sig i hur ett grannland medlem i Nato handlar upp stridsvapen inklusive flyg är inte förenligt med den svenska neutraliteten och kan ses som intrång i främmande makts militära angelägenheter.

Hoppas norrmännen har kurage nog att vägra träffa svenska representanter i denna fråga.


Johan Browallius

som levde mellan 1707–55 var naturvetenskapsman och teolog. Genom sin kontakt med Linné började han att aktivt intressera sig för naturvetenskap och då i första hand mineralogi, stenriket blev hans intresse. Precis som Linné reste han i forskningssyfte inom Dalarnas län.
I detta fall inte en resa som Linné gjort utan två.

Han ansåg att naturvetenskap borde införas som obligatoriskt skolämne. Detta resonemang tar han upp i skrifterna Tankar öfwer historiæ naturalis nytta wid ungdomens upfostring och underwisning (1737) och Tankar öfwer naturkunnigheten (1737).

Han blev professor i naturalhistoria vid Åbo universitet 1737.

Han utnämndes även till teologie professor 1746 och blev biskop 1749 i Åbo. Han betonade överensstämmelsen mellan naturvetenskap och bibelsyn. Detta tog han upp i skriften Betänkande om vattuminskningen.

I motsats till Celsius och andra som ansåg att vattennivån i Östersjön minskat genom någon naturprocess ansåg han att fenomenet var ett bevis på syndaflodens tillbakadragande.

En länk om denne man är denna: http://www.abo.fi/~bwikgren/biologer/Browallius.htm

När det gäller syndafloden är denna länk spännande att läsa en episod från
http://paranormal.se/topic/tradet_som_syndafloden_drankte.html

Att sälja sex ses som okej igen av unga.

Prostitution i all ära men 70-talets liberalisering av sex och sextjänster verkar vara på väg tillbaka. Ungdomar i dag ser sex som en möjlig inkomstkälla igen och helt ok.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160557
Hur det går ihop med idealen som kom från 80-talet och resulterat i 90-talets sexköpskriminalisering får framtiden utvisa.
En krock av moral och etikvärderingar är på väg igen.


Charles De Geer.

En av Sveriges rikaste män under 1700-talet. Ättling till storföretagaren Louise De Geer som har fått tilläggsnamnet den svenska industrialismens fader. Han hade järnframställning, masugnar mm i Finspång, bland annat.

Men nu var det Charles som vi skulle se på. Han var en arvtagare till ovanstående Louise och därmed förmögen som få. Men industri var inte hans huvudintresse fast hans fideikommiss vilket han ärvt, Leufsta bruk, sköttes exemplariskt av honom, istället var hans intresse forskning och då om insekternas liv.

Han var även den förste av släkten De Geer som gifte sig med en svensk kvinna om nu detta är så speciellt att bli ihågkommen för.

Han hade kontakt med Linné som delade hans vurm för insekter. Mycket av hans arbete handlade om fjärilar. Han skrev även ett rikt illustrerat verk inom området insekter. Entomologi kallas grenen.

Det finns inte så mycket på nätet om honom. Däremot finns en hel del om honom som brukspatron vilket han även var lyckosam som.

Individualismen betyder egoismen, vänd om när något blir obehagligt.

80-talets mantra satsa på dig själv ser vi nu effekterna av. Vi har en regering som inte bryr sig om de svaga och ett samhälle där detta ses som naturligt av fler och fler.

Felet med Sverige är individualismen som det så riktigt står i denna artikel.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160551
Såvida man nu inte är så inkörd i detta tankesätt att man ser Alliansens politik som rättvis.
Vi som inte gör detta och som inte ser förverkligande, individualism och egosim som naturligt blir färre och färre. Men det är kanske evolutionens nya verkningar. De svaga ska slås ut och nya starka människor ska få mer plats.


Peter Jonas Bergius.

Jodå även denne var en av Linnés lärjungar. Han var den som grundade Bergianska trädgården i Stockholm. Medlem i vetenskapsakademin, plus ett antal andra storslagna europeiska sällskap under denna tid. Tiden var 1700-talet.

Han hade det näst största herbariet i Sverige. Störst hade Linné. Men Linné var lite purken på honom då han tog emot gåvor av växter mm från de lärjungar som var ute på sina färder över världen för Linnés räkning, exempelvis från Sparrman och Thunberg. Detta sågs inte milt av Linné då denne ansåg att dessa alster rätteligen hörde hemma i Uppsala hos honom och inte hos Bergius i Stockholm.

Bergius var produktiv som författare och hans herbarium rymde ca 9000 arter.

Opåverkade barn blir ofta gudstroende.

Detta visas i en rapport som nyligen publicerats.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160478
Motsatsen till vad många tror, att föräldrar påverkar barn till att bli troende.
Tvärtom, föräldrar påverkar istället barn att bli icketroende.
Vad visar detta? Jo enligt mig att det finns en Gud som redan från barns födelse påverkar opåverkade barn att tro. Medan föräldrar och vuxna påverkats av andra vuxna under sin uppväxt till icketro. Icketro kommer från tvivel och tvivel inplanteras i människan genom olyckor, sjukdom och misslyckanden vilka alla kommer från antingen människors val att leva eller från den onde själv. Merparten dock av en sammanblandning av ondska och egna val. Och inte minst närståendes otro.



Petrus Artedi,

studiekamrat till Linné. De blev vänner och kom efterhand överens om att dela upp naturen mellan sig. Linné koncentrerade sig på entomologi, botanik, ornitologi, undantag blev dock flerblommiga växter. Utöver detta skulle de båda studera däggdjuren och mineralriket.
Artedi däremot skulle själv ta sig an fiskar och amfibier. Dessa klassificerade han och blev då betitlad det man kallar ichtyolog.

Artedi var även som många under dessa år alkemist. Han har också skrivit en bok där han beskriver Nordmalings flora.1734 ville han fortsätta sin utbildning i Holland. Därför reste han dit och med på färden fanns manuskriptet till studier av de håriga däggdjuren plus några häften inom det kemiska området som han nedskrivet. Övriga skrifter han nedtecknat lämnade han kvar i Linnés vård. Linné var under denna tid på sin resa i Dalarna.

Artedi kom först till London, här fyllde han på sina fiskbeskrivningar med vad engelska studerande kommit fram till och upptäckt. Senare reste han vidare till Amsterdam där han även mötte Linné som kommit dit han också. Här var det meningen han skulle fortsatt sitt arbete och även publicera sitt omfattande vetande. Men efter en natts diskuterande med en herbarieägare vars samling han åtagit sig att katalogisera, det var natten mellan den 27 o 28 september 1735, drullade han i en kanal o drunknade. Arbetet med publiceringen av hans arbeten togs då över av Linné.
Som vanligast tipsar jag om en enkel länk för kortfattad info om den jag beskriver, i dag blir det denna länk http://www.arctaedius.com/artedi/artedi.htm

Linné hade många lärjungar. För den intresserade finns en förteckning på några av dem här. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Linn%C3%A9s_l%C3%A4rjungar

En trisslott och två resor om du blir medlem i Svenska kyrkan ett år.

Ja liknande annonser kan vi säkert snart se i pressen om man ska gå på Piteå kyrkas agenda att locka folk som medlemmar utan urskiljning.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160223
Man behöver inte dela tron bara man blir medlem och kyrkan får in medlemsavgifter sedan kan man inifrån påverka kyrkan till en förändring av det slag man önskar. Detta kan bli svenska kyrkans framtid.

Människor som kräver förändringar i kristen tro för att stanna kvar eller bli medlemmar och så har vi fått en ny världslig kristendom. Inte undra på att många lämnat kyrkan så vimsig som den börjar bli. Inga fasta normer finns snart kvar. Olika församlingar kommer att satsa på olika ting för att behålla sina medlemmar och ovanstående rubrik blir verklighet inom några år.

Ironi? Nej. Men frustration över en kyrka som försöker balansera på ett ben och inte vet var den ska sätta ner det andra.



Kilian Stobæus

som levde mellan 1690–1742 var läkare, naturforskare och professor i naturfilosofi därutöver även i experimentell fysik. Han verkade på Lunds universitet.
1728 utnämndes han till professor i historia och 1732 blev titeln arkiater.

Arkiater var en titel inom läkaryrket. Betydelsen var förste läkare eller överläkare. Märkvärdigare än så var det inte.

Man kan utrycka det som att Stobæus var väl skolad med många titlar och enligt denna tid med gedigen kunskap.

Han hade även en stor samling av arkeologiska och naturhistoriska samlingar som så många andra dessa år. Så kallade herbarium var mycket vanligt att äga om man var lärd.
Stobæus skänkte sedermera sitt till universitetet 1735.

En av hans elever var Carl von Linné den välkände katalogiseraren och naturvetaren som vi alla kan mer eller mindre om. Även denne hade ett herbarium. Ja troligen det största under dessa år inte bara i Sverige utan även i världen i sin helhet.

Varför inte se något från detta en riktig guldgruva för den intresserade över Linnés herbarium och med bilder finns på följande länk.
http://linnaeus.nrm.se/botany/fbo/welcome.html.se

Snus är bra att använda när du vill sluta sniffa avgaser

Men förundrat undrar jag varför det finns så många som med glädje drar in avgaserna från brinnande tobak i lungorna. Skönt? Nej säger jag som rökt, man får bara varsel på en svår möjlig kvävningsdöd i framtiden när lungorna tjärat igen. Så kände jag det. En skorsten behöver sotas då och då. En mänsklig lunga sotas aldrig utan gror igen med tiden av tjäraktiga ämnen. Varför söker människor en så svår död som kvävningsdöden medvetet? Inte vet jag men människans intelligens är inte vad vi ibland tror den vara. Kortsiktigt tänkande är dock vad människan kan ses som. Finns ett dummare djur än människan? Inget av mig känt djur söker rökintag frivilligt eller ännu värre som människan vänjer sig vid det och därmed kräver det. Hur ska människan kunna ta miljöförstörelsen på allvar när den inte tar sin egen inre miljöförstörelse på allvar?

Själv slutade jag lätt att röka när jag började snusa, att det sedan var tufft att sluta snusa är en annan sak. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160411


Christiernin bråkstake o

rektor som bl.a. jagade studenter på Uppsala gator o torg. Ekonomifilosofen kan man kalla honom. Detta då han efter sina ekonomiskt tänkande första år på Uppsala universitet blev titulerad filosof. Han hade även en professur i ekonomi. Titel: nationalekonom och filosof, inte dålig titel eller hur.

Han försvarade merkantilismen http://www.linnaeus.uu.se/online/ide/merkantilism.html
och hade inte mycket till övers för den framväxande Fysiokratiska ekonomins teorier. http://sv.wikipedia.org/wiki/Fysiokrater

Han var en man som delade John Locke och dennes filosofi men hade inte mycket till övers för Emanuel Kant och dennes kategoriska imperativ mm. Varför, kan man undra, om man som jag anser detta imperativ som mycket intressant och en bra levnadsregel. Läs gärna om dessa giganters filosofi på nätet det finns mycket om dem och båda är intressanta varför Christiernin såg dessa tänka som motpoler är inte lätt att förstå de kompletterar varandra anser jag. Christiernin hette föresten Pehr Niclas i förnamn och levde mellan 1725-1799.

Hans bana inom den uppsalaakademiska världen fick ett abrupt slut. Han var en som jag skrev ilsken och hetlevrad person och bråkstake och tog alla tillfällen till att bråka. Humöret var välkänt och då i negativ bemärkelse. Han var rektor på universitetet 1795 men avskiljdes snabbt från ämbetet genom sitt uppförande detta år som blev kulmen av vad man stod ut med här. Han hade då börjat ta lagen i egna händer och roade sig med, ja roade o roade men han kunde inte behärska sig när någon student var som han ansåg uppstudsig.

Så han hade börjat jaga dessa som han tyckte uppstudsiga studenter genom Uppsala gator. Och att en rektor springer runt jagande universitetets studerande på gator o torg sågs lite löjeväckande av alla o envar. Ilsket springande, gormande och hotande sprang han efter den han hyste agg till och det blev droppen. Han avskildes från sitt rektorsämbete.