Bild https://www.rochester.edu Trots de stora
planetära skillnaderna kan jorden och Mars formas av några av samma
grundläggande krafter och isiga processer. (Foto från Getty Images)
I en ny studie har forskare vid University of
Rochester där doktoranden JohnPaul
Sleiman och Rachel Glade, biträdande professor vid institutionen för geo- och
miljövetenskap vid universitetet och deras kollegor funnit att markegenskaperna
på Mars ser anmärkningsvärt lika ut som de vågformade formationer som finns på
jorden där denna är som kallast.
Forskarna använde i arbetet högupplösta
satellitbilder för att analysera nio kraterplatser på Mars och jämförde dessa platser med platser på jorden. De fann att de vågliknande landformationerna på Mars kan ses
även på Jorden. Dessa finns i kalla, bergiga områden på Antarktis och i
Klippiga bergen.
Dessa mönster, beskriver Rachel Glade, biträdande professor vid institutionen
för geo- och miljövetenskap vid University of Rochester, "är detaljerade
exempel på vanliga mönster som även kan ses i vardagliga vätskor som då färg droppar
nerför en vägg."
– På mars är dessa formationer i genomsnitt 2,6
gånger högre än på jorden, beskriver Glade Rachel.
Forskarna visar att denna höjdskillnad är precis den
siffra som förväntas om jordens fysikaliska egenskaper och Mars svagare
gravitation gör att loberna kan växa sig högre innan de kollapsar på Mars. På
jorden bildas formationerna när marken fryser och delvis tinar, vilket luckrar
upp jorden tillräckligt för att jorden långsamt ska sjunka över tid.
Forskningen tyder på att Mars en gång kan ha haft
isiga förhållanden som formade dess yta på ett sätt som liknar jordens vilket
kastar ljus över planetens klimatutveckling, vattnets potentiella roll och var
man ska leta efter tecken på tidigare liv.
"Att förstå hur dessa mönster bildas ger
värdefull insikt i Mars klimathistoria, särskilt potentialen för tidigare
frysnings- och upptiningscykler även om mer forskning behövs för att avgöra om
dessa egenskaper bildades nyligen eller för länge sedan", beskriver doktorand
JohnPaul Sleiman vid institutionen för geo- och miljövetenskap vid University
of Rochester.
En artikel som beskriver och resultatet av studien har publicerats i tidskriften Icarus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar