Välfärd för vem? Öppen fråga till partisekreterare Kent Persson (M)

 Citat: Moderaternas partisekreterare, Kent Persson, anser att ekonomifrågan är den viktigaste frågan inför val.

- Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för att kunna säkerställa välfärden. Slut citat.

Självklart är landets ekonomi viktigt för att behålla en välfärd för alla. Men vad har Moderaterna gjort i detta hänseende under sina år vid makten? Jo, sänkt ersättningen i a-kassan, instiftat fas 3, där människor arbetar utan avtalsenlig lön tillsammans med arbetskamrater som får en riktig lön!

Tagit från de arbetslösa och sänkt skatten i - hittills - 4 steg för de som har ett arbete. Den ersättning de arbetslösa har kvar urholkas år för år då ingen höjning enligt basbeloppet görs på dessa ersättningar - fastän priser o avgifter höjs i samhället. Inflationen tas ingen hänsyn till!

Är detta att värna om välfärden? Ja, om den inte innefattar alla. Om den inte innefattar arbetslösa.

Frågan blir då hur man kan tala om att bevara välfärden, när man gjort det svårare för de arbetslösa ekonomiskt? Om de arbetslösa i ex fas 3 haft ett alternativ, ett avlönat arbete, hade det varit en morot för att dessa skulle ta ett erbjudit arbete. Men de erbjuds inte arbete, får inte arbete när de söker arbete, får inte hjälp av arbetsförmedlingen när de väl hamnat i fas 3 - ja, inte heller innan, i de flesta fall.

Vad gör då arbetsförmedlingen? Jo, tar fram utskrifter från sin platsbank som de ger de arbetslösa och anmodar dem att söka utvalda arbeten utefter vad arbetsförmedlaren ser som möjligt att söka, om de inte redan gjort detta.

Att då tala om välfärd är en skam! Människor som inte fått hjälp när de inte själva har möjlighet att förändra sin situation, ska då behöva finna sig i att behandlas som mindre värda genom att deras - redan från början - låga ersättning i arbetslöshet blir än mindre, det är skamligt!

Att tala om välfärd ska i ett humant samhälle innebära välfärd för alla och årliga höjningar av ersättningar vid arbetslöshet o sjukdom etc. med samma procenttal som lönehöjningar genomsnittligt blir i samhället - inte tvärtom - en neddragning i ren ondska av desamma.

Ojämlikhetsbygget Sverige löser inte arbetsmarknadsproblem, men det ska det inte heller, i alliansens drömsamhälle.

Citat: I den borgerliga regeringens Sverige har ojämlikheten och orättvisorna ökat. Medan regeringen sänker bolagsskatten ifrågasätter IMF, Världsbanken, OECD och tongivande professorer i allt större utsträckning den nyliberala doktrinen. Slut citat.

Även nobelpristagaren Joseph Stiglitz har påtalat de växande klyftorna i USA. Kritiken kan utsträckas till von Sydow och hans partivänner.

Men arbetslinjens mantra är en konstruktion som uppmuntrar klyftor och utanförskap. De som ej har arbete och de som är sjuka ses som icke fullkomliga samhällsmedborgare och segregeras ekonomiskt.

Utanförskap har alltid funnits men det har tidigare varit personer med missbrukarproblem eller kriminellt agerande.

Idag innefattar det även arbetssökande och kroniskt sjuka.

Men en regim som konstruerat ojämlikhet och gratisarbete som fas 3 kan inte överleva som regim i längden. Ingen förtryckarregim har blivit långvarig. Förr eller senare faller den och då blir alltid domen hård.

När Alliansen väl faller kommer säkert mycket fram i ljuset, som nu döljs med alla medel, i hur man agerat och tänkt för att inte avslöja konsekvenserna av detta och utöver det vad som har nedtystats.

Ett nytt utanförskap är skapat och ett gammalt ska arbetas bort i alliansens samhällsbygge.

Citat: Regeringens främsta mål är att minska utanförskapet och föra Sverige mot full sysselsättning. - - Alla jobb behövs och är viktiga. Svensk arbetsmarknad ska ha sin utgångspunkt i trygga anställningar och ordning och reda. Slut citat.

 Arbetslinjen innebär därmed att de med arbete ska ha ett tryggt arbete. De med tidsbegränsat arbete ska i förlängningen erbjudas fast arbete. De med arbete ska ha en bra lön och för att det skulle gå snabbare kom jobbskatteavdragen.

 Det ska synas och kännas att det ska vara lönande att ha ett arbete att gå till.

 Utanförskapet ska minskas bland de som har arbete genom att lönen höjs och skatten minskas så konsumtionen kan öka.

 De utan arbete ska användas - om de inte klarar av att få ett arbete - i samhällsnyttiga arbeten utan en lön som det går att leva på. De ska vara ett varnande exempel för de med arbete som funderar på att avbryta sitt arbete på grund av vantrivsel etc.

 De arbetssökande har därför fått mindre ersättning från a-kassan, 15 % mindre vid början av samhällsbygget. Ersättningen ligger still år för år och skattesänkningar är det inte tal om för denna grupp.

 Alliansen har därför skapat en grupp som är totalt utanför samhällsbygget, en utanförskapsgrupp ingen önskar ta i med tång, utan de som ev. tar emot dem gör det för en belöning av 5000 kr i månaden - skattefritt - och ger för denna summa gruppen ett arbete kallat sysselsättning.

  Men självklart är det i de flesta fall riktiga arbeten. Det ses som positivt att denna grupp av parias, kallad fas 3are, får arbetskamrater som gör samma arbete som de, med ett undantag, arbetskamraterna får lön.

Om man läser ovanstående är det helt riktigt att alliansen vill ha bort utanförskapet. Men det handlar om det ekonomiska utanförskapet i konsumtion för de med ett arbete.

Den andra gruppen har det skapats ett ekonomiskt utanförskap för och så kommer det att förbli.

Svenska folkets fördomar mot arbetslösa har regeringen ridit på genom att kalla dem bidragstagare och gett ordet en mycket negativ klang. Detta genom att påstå att arbetslinjen är motsatsen till bidragslinjen, och ingen önskar se sig som bidragstagare eller umgås med en sådan. Inte i dagens Sverige.

Moderaterna måste bort innan Sverige blir ett av Europas mest segregerade länder.

Citat: Regeringen – eller i vart fall Moderaterna – menar att a-kassa och sjukförsäkring gör människor lata. Anders Borg har till och med vågat sig på att sätta ett pris på en höjning av a-kasseersättningen. 30 000 jobb skulle det kosta, enligt finansministern.

Oppositionen – och allt fler andra i det svenska samhället – anser att urholkningen av trygghetssystemen nu gått så långt att de hotar det svenska samhällets omställningsförmåga, och naturligtvis enskilda människors vardag. Arbetslöshet ska bekämpas med utbildning, matchning och stöd, men inte genom att göra människor fattiga. Slut citat.

Det går att ta upp hur många exempel som helst för att visa hur moderaternas politik misslyckats i sin arbetslinje, om den menats som att alla ska få ett arbete.

Det går att ta upp hur många exempel som helst för att visa hur svenska folket segregerats ekonomiskt, i de med arbete och de utan.

Att visa upp hur detta fortsätter, utan aktiv påverkan genom ex att arbetslöshetsförsäkringen urholkas per automatik genom att den inte höjs ens med basbeloppshöjningar, har jag gjort många gånger.

Hur självmord följer utförsäkringens obarmhärtiga idé.

Men jag är rätt ensam om att försöka få människor att förstå detta. Ännu är allianspolitikens anhängare otroligt många, fastän den går ut på att ge till de med ett arbete och ta från de som inget arbete har.

Att bedriva en sådan politik utan att ge arbetslösa alternativet ett arbete eller inte är skandal! Att istället sända dem, efter en viss tid, till evighetsprojektet fas 3 är att ge upp och förvara människor där förvararen får en inkomst och den förvarade en låg och snabbt minskande ekonomiskt standard!

Att utförsäkra till, i många fall, socialbidrag är en förödmjukande handling riktad mot de sjuka.

Likväl ses Reinfeldt som bäst att regera landet. Varför?!

Svar: mutor. Jobbskatteavdrag.

Det sista kommer säker till valet 2014 och detta gör att alliansregimen inte försvinner till historien förrän efter valet 2018.

I Sverige börjar uttrycket White trash bli accepterat.

Citat: Nu används det allt oftare på ett nedlåtande sätt även i Sverige. Nätet svämmar över av elaka kommentarer – om tonårsmorsor, tatueringar och foppatofflor. Om bidragstagare, sjukskrivna och fattiga. På skolgårdar i Sverige finns det barn som stämplar sina klasskamrater som ”WT”. – Det vittnar om ett förakt mot fattiga människor, säger sociologen Catrin Lundström. Slut citat.

Utanförskapande alliansregeringen har lyckats med att uppdela Sverige i ett ”vi och dom”

Ett Sverige där de med arbete får det allt bättre och de utan arbete allt sämre.

Men utöver det även en konstruktion av förakt för de som inte får ett arbete.

Ett förakt för de som är sjuka för länge och som då utförsäkras för att sedan bli socialfall (i många fall) innan majoriteten återgår till en sjukskrivning de troligen nu är nollklassade för.

Långtidsarbetslösa som ska arbeta gratis för att få sin årligt försämrade ersättning - istället för en avtalsenlig lön som arbetskamraten får.

White trash är ett nedlåtande påstående om medmänniskan som, oftast genom sitt usla kontaktnät, hamnat utanför arbetsmarknaden eller haft oturen att bli sjuk.

Helt vanliga svenskar, vilka för bara något decennium sedan sågs som medmänniskor och grannar och bekanta, men nu ses ner på som det förhatliga begreppet i alliansens Sverige kallas bidragstagare.

Som vanligt gynnar regeringen de rika och de med arbete.

Lagen om strandskydd skärptes 2009 och resultatet är att vid de stränder där rikemännen har sina statusvillor har strandskyddet uppluckrats.

Citat: I Värmdö kommun var ökningen mer än 50 procent jämfört med åren före lagändringen. Slut citat.

Samma sak gäller förutom i skärgården i Stockholm även på statusplatser på Västkusten.

När det gäller den såkallade arbetslinjen gäller den vanliga svenskar, medan politiker undantas.

Citat: Man hade kunnat föreställa sig debatten: Här har vi en statsminister som talar om behovet av att jobba till 75-årsdagen, men hans egna ministrar kan rulla ut hängmattan efter att de har fyllt 50. Det var nog tur för Reinfeldt att han slapp ta den debatten.

Att försvara politikernas inkomstförsäkringar är nämligen omöjligt. Samtidigt som vanliga löntagare har fått se villkoren i a-kassan försämras håller sig våra förtroendevalda med fallskärmar som strider mot allt vad arbetslinjen heter.  Slut citat.

Att ha förtroende för en regim som agerar enligt ovan är löjeväckande. Varför har då människor förtroende för denna regim? Svaret är lätt. De med arbete - och de är i majoritet - hoppas på ett femte jobbskatteavdrag som grädde på moset vid budgeten 2014, en rejäl lönehöjning och ett femte jobbskatteavdrag på bekostnad av de arbetslösa m.fl. ger då en ytterligare höjd konsumtionsnivå.

Alliansen kastas inte ut förrän valet 2018. Jag förmodar nämligen att Sverige inte har råd med ett sjätte jobbskatteavdrag till detta val - såvida inte all form av ekonomisk hjälp dras undan för de arbetslösa m.fl.

Per Schlingmann, Moderaternas chefsstrateg, tror skatter är ända intresset svenska folket har. Minskade skatter eller jobbskatteavdrag.

Genom denna syn på tillvaron försöker han misskreditera Löfven genom att skrämma upp svenska folket med att om S kommer till makten stiger skatten.

Citat: Socialdemokraterna verkar helt enkelt ha blivit ett PR-parti där man putsar och förnyar ytan, men låter innehållet vara detsamma (eller snarare ännu mer skattehöjande än tidigare). Slut citat.

Herr Chefsstrategen för Moderaterna tycker att ovanstående uttalande skulle skrämma människor för att rösta på Löfven.

Sunt förnuft säger istället att för att ge människor en bättre levnadsstandard som arbetslösa (jobb klarar inget parti att ge de långtidsarbetslösa) måste skatten höjas. En humanitär åtgärd vilken knappast någon med inblick i samhället av idag skulle motsätta sig, om denne önskar ett välfärdsamhälle.

Men önskar man ett segregerat samhälle där utstötta och utsatta ska ha det sämre, då ska självklart inte skatten höjas, utan istället ett femte jobbskatteavdrag införas…