Som vanligt gynnar regeringen de rika och de med arbete.

Lagen om strandskydd skärptes 2009 och resultatet är att vid de stränder där rikemännen har sina statusvillor har strandskyddet uppluckrats.

Citat: I Värmdö kommun var ökningen mer än 50 procent jämfört med åren före lagändringen. Slut citat.

Samma sak gäller förutom i skärgården i Stockholm även på statusplatser på Västkusten.

När det gäller den såkallade arbetslinjen gäller den vanliga svenskar, medan politiker undantas.

Citat: Man hade kunnat föreställa sig debatten: Här har vi en statsminister som talar om behovet av att jobba till 75-årsdagen, men hans egna ministrar kan rulla ut hängmattan efter att de har fyllt 50. Det var nog tur för Reinfeldt att han slapp ta den debatten.

Att försvara politikernas inkomstförsäkringar är nämligen omöjligt. Samtidigt som vanliga löntagare har fått se villkoren i a-kassan försämras håller sig våra förtroendevalda med fallskärmar som strider mot allt vad arbetslinjen heter.  Slut citat.

Att ha förtroende för en regim som agerar enligt ovan är löjeväckande. Varför har då människor förtroende för denna regim? Svaret är lätt. De med arbete - och de är i majoritet - hoppas på ett femte jobbskatteavdrag som grädde på moset vid budgeten 2014, en rejäl lönehöjning och ett femte jobbskatteavdrag på bekostnad av de arbetslösa m.fl. ger då en ytterligare höjd konsumtionsnivå.

Alliansen kastas inte ut förrän valet 2018. Jag förmodar nämligen att Sverige inte har råd med ett sjätte jobbskatteavdrag till detta val - såvida inte all form av ekonomisk hjälp dras undan för de arbetslösa m.fl.