Kyrka och politik - Stopp

Adam Smith intresserade sig för människans känsloliv. Han betraktade människan som ett socialt djur vilket var skapat att leva i gemenskap och hysa sympati med sina medmänniskor.

Människans utvecklingslinje såg han fortskridet från jägarsamhället till nomadsamhället till jordbrukssamhället och slutligen till det rådande handelssamhället.

Den ekonomiska lag som styrde var egennyttans och utifrån denna bestämdes en människas agerande. Och genom allas agerande uppstod en spontan harmoni. För att detta skulle ske utan störningar och problem måste marknaden tillåtas fungera utan hinder som tullar, monopol och andra slag av störningar som skattepålagor o arbetskonflikter

Det egoistiska beteendet hos många ansåg Smith vara nödvändigt då det befordrade ekonomisk välgång som i slutänden ledde till välstånd för alla.

Han propagerade för den ekonomiska liberalismen och ses som dess fader. Om man delar hans uppfattning eller inte beror säkert på om man själv är företagande eller en försäljare av sin egen arbetskraft. Detta då fri företagsamhet innebär fri lönesättning. Men att fri lönesättning innebär bra levnadsstandard för alla är tveksamt.

I dag kan vi se samhället sedan måna år som nyliberalt där välståndet har ökat bland de som redan hade det bra medan arbetslöshet och utanförskap ökat.

Senast av idéer bland flera i vårt nya samhälle efter folkhemmet är idén om hushållsnära tjänster till en billig penning. Detta för att hjälpa kvinnor så de får mer tid för barn och hem. Jodå det låter bra. Men hjälper de kvinnor o män som ska göra dessa hushållsnära tjänster så även de får hjälp med hushållsnära tjänster och även de får mer tid för sitt hem och sina barn? Kan de som gör dessa tjänster ha råd att betala för att själva få dessa tjänster gjorda? Knappast. Idén är nästa steg på en tillbakagång till ett klassamhälle där människor segregeras som herrskap och tjänstefolk. Punkt och slut. Kanske det är det vi ser nu. Början till det segregerade samhället där de svagaste får betala de starkas, de lyckades levnadsstandard.

Ska vi då ha politik i kyrkan för att den vägen försöka förändra samhället. Min uppfattning är att kyrkligt aktiva ska ta parti mot orättvisor och fördelningsorättvisor i samhället. Ingen ska få det bättre på bekostnad av någon annan grupp i samhället. De globala orättvisorna ska vi även hjälpas åt att protestera mot och samla in medel till för att hjälpa till att motverka så gott vi kan på kristen grund.

Det finns religiösa inriktningar där medlemmarna inte får ta politisk ställning eller rösta överhuvudtaget. Detta är fel människan ska ha en egen valmöjlighet.

Däremot sticker jag ut hakan när jag påstår att kyrkliga ledare inte bör ta öppen politisk ställning utan likt kungen vara politiskt neutrala. Anledning till detta är att dessa ska vara folkets religiösa vägledare inte politiska ledare. En kyrklig ledare, herde som öppet tar politisk ställning för ett parti skrämmer bort kristna meningsmotståndare. Vi har en kristendom som inte ska tolkas hur som helst. Genom olikartade politiskt ställningstagande av herdar får vi en mångfald av kristen tolkning av rätt och fel. Detta är fel. Vi ska en kyrka, en kristendom men ingen politiskt aktiv kyrklig ledare tack. Som det gamla uttrycket säger skomakare bliv vid din läst. I kyrkan ska människor finna ro för sin själ inte reta upp sig på politiska motståndare.

Exempel på ett parti som öppet tar ställning till det kristna budskapet? http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=150812

Man kan ju undra hur mycket de följer Jesu lära efter samarbetet med alliansen och dess fördelningspolitik där man drar in möjligheten för självförsörjning vid arbetslöshet till förmån för högre levnadsstandard för de som har jobb. Men i vilket fall som helst har alla partier något av medmänsklighet och beskydd av de svaga i sin agenda.

Här kan de som har ett borgerligt tyckande och ett kristet troende engagera sig politiskt. Däremot absolut inte sagt att något parti är sämre än något annat. Inget parti är fel för en kristen om denne vill engagera sig i detta och arbeta utefter kristen grund. Men som jag tidigare skrev kyrkans tjänare bör inte engagera sig politiskt eller öppet ta politisk ställning för att inte stöta sig med de med olikartad politisk åskådning i sin församling. Kyrkans tjänare är Jesu tjänare här på Jorden och genom detta den troendes herde och den otroendes möjliga missionär eller själasörjare.

Resor ger knappast upplevelser värda besväret

Vecka 10 upplevelse. I dag är samhället så snabbt föränderligt att inga fasta värden snart finns kvar. Att lära för livet har ersatts av livslångt lärande.

Förändringar kommer snabbare och snabbare vi hinner inte lära nytt förrän vi får lära om. Förändringshysteri till glädje för ingen ser vi i smått som stort. Tänk på en sådan liten detalj som när Rapport och Aktuellt efter många år bytte kanal. Förändring som är totalt meningslös. Ja eller Bingolotto som var en succé skulle byta programledare o kanal till katastrof för tittarantalet. Ja listan kan göras lång. Inte har ex Jeopardy fler tittare nu när Härenstam fått kicken från programmet?

Kommuner hittar på den ena förändringsdetaljen i smått som stort. Har du varit borta några år från din hemstad och kommer tillbaks kanske du får svårt att hitta i den. Förändringar har skett.

Resehysterin graserar. När någon får pengar över och får frågan vad ska du använda dem till blir svaret ofta att resa.

Listan kan göras lång, oron och upplevelsehysterin ökar. Men ger den tillfredsställelse. Nej enbart tillfällig, snart kommer behovet av att uppleva mer och fler upplevelser.

Hur var det förr. Jo stressen var mindre och kontrollen på verkligheten större. Man föddes och dog oftast i samma socken. En socken är betydligt mindre än en kommun. Det är som en by ungefär med dess omgivningar på landsbygden. Många var aldrig utanför denna under hela sitt liv.

Man lärde sig lantarbete, vilka som bodde där och hur de var, man hade namn på varje skogsbacke, hage, kulle, stuga, mosse och plats överhuvudtaget. Man visste var fisken stod i sjön eller bäcken, var djuren hade sin gång i skogen och man kunde tyda vädrets tecken.

Det man lärde sig som barn hade man nytta av hela livet. Att lära om behövdes inte. Tryggheten var att hela tiden veta på ett ungefär vad som skulle ske dag för dag. Detta skapade ro i själen och stress var ett okänt begrepp för många man arbetade dagarna långa med något men hade ändå tid att ta sig ett samtal med grannen när andan föll på.
Man hjälptes åt med allt. Visst fanns det utstötta mm. Men i det stora hela var det en lugn tillvaro. Inga överraskande ljud , inga maskiner , bilar eller radioapparater störde människor och djur. Det var lite av idyll som vi idag ser det.

Har vi det bättre i dag? På plussidan är självklart i dag sjukvården. Men i övrigt är jag tveksam på om vi fått det bättre. Förändringshysterin är omänsklig. Resandehysterin är jag tveksam till. Jag anser att de som levde i samma bygd upplevde lika mycket i smått som de som resor över hela världen i dag upplever i stort. Människan upplevelsesinne kan bli lika tillfredsställt och bättre bearbeta små upplevelser än stora som kan bli övermäktiga och svårförståeliga kulturellt sett.

Jag menar att den som bodde på samma plats och aldrig lämnade denna under sin livstid kan ha fått samma upplevelsekick av att en dag se en ny myrstack byggas på en ny plats som en som i dag på en resa upplever Egyptens pyramider. Människan i dag är Blaise man har upplevt för mycket och behöver fler och större kickar hela tiden för att känna att den har upplevt något. Medan gårdagens människa endast behövde det vi idag sällan uppmärksammar alls för att känna att de fick något att fundera över och bearbeta i sin sockens trygga miljö.

Jag skulle själv velat leva då. Men man kan uppleva det lilla i dag och det kan ge mycket tro mig. Man måste bara ha ögonen öppna på sin promenad och inte titta rakt fram med i-poden eller mobilens headset i örat. Verkligheten har mycket att erbjuda höj blicken ovanför den lilla kokong många i dag lever i som jag vill kalla musikens och lägenhetens inkapslade värld. Fågelsång ex ger mer och är vackrare än all världens musik. Ta dig tid att lyssna och se på den verklighet som finns runt dig. Vardagen har så mycket mer att uppleva än du kan tro bara du öppnar dina sinnen.

En liten kommentar angående Carolas förlust i uttagningen av låt till schlagerfestivalen i Kiruna. Har ni tänkt på att hon förlorade mot en låt med en text som knappast kan ses som kristen? Därefter vann Nordman åter mot en låt som hade en kärleksfullt budskap. Man kan fundera över om detta ligger i tiden. OBS: jag påstår absolut inte att Nordman är onda. Däremot är deras text i den låten som gick vidare inte vad jag kallar kärleksfull.

Eva! Kunskapens träd var farligt.

Ferguson skrev om människans historia i sin bok Essay om samhällets historia skriven 1761. Här ger han sin syn på hur människan utvecklats från en primitiv varelse till förfining och civilisation.

Människans utveckling berodde och beror fortfarande på en självuppfostran till allt högre grad av medvetenhet och förnuft. Självklart hade hos Ferguson som hos nästan alla andra på den tiden Gud sin hand med i spelet. Här sågs människan som Guds medarbetare i strävandet till en allt ädlare och förnuftigare människa.

Fortfarande i dag tror forskare, samhällsvetare och politiker på människans fortsatta utveckling mot än större civilisation och medmänsklighet inklusive empati och vårdande. Annars hade knappast nya idéer hela tiden prövats för att lösa orättvisor och pedagogiska metoder för att utbilda än mer och fler allt oftare.

Om man inte ser det så vore all förändring meningslös. Då hade det varit bättre att låta allt ske utefter slumpens val. Men jag är mycket tvivlande på människans fortsatta möjlighet till förfining och civilisation utefter de teorier som filosofer och politiker av i dag tror ska utvecklas.

Människan är och har alltid varit ett djur i många hänseenden och för att tämja och kontrollera djur med förmåga till våldstendenser och som i människans fall även förmåga till egoism och individualism behövs lagar och normer. Dessa har funnits länge men inte har människan slutat med sina egoistiska och utnyttjande sidor för det. Nej även straffsatser har behövts och behövs ännu. Av den anledningen tror jag människan har utvecklats så långt hon kan empatiskt.

Det som behövs om utvecklingen ska fortsätta mot nya mål av civilisation och så gör den, är tyvärr fler lagar och kontrollmöjligheter av människan. Så vägen mot nya mål blir hårdare genom mindre val och fler kontroller av människans liv och förr eller senare slutar denna utveckling med reträtt mot någon tidigare nivå av mänsklig utveckling. OBS: ej materiellt den materiella utvecklingen fortsätter. Så tror jag.

Detta då människan med sina begränsningar får allt större makt över miljö, vapen, makt och över naturen vilket vi inte har intelligens och empati för att klara av. Kan detta vara en förklaring till varför Gud en gång varnade Människan för att äta av kunskapens träd? Vår möjlighet att förvalta kunskap är begränsad. Dock som jag tidigare sagt skapades vi som fria människor som skulle ha valmöjlighet att välja att äta ur kunskapens träd. Vi valde detta, tyvärr för människan och vårt klot. Kanske även detta är anledningen att vi då gjordes dödliga. Om vi haft fortsatt evigt liv efter att ha ätit ur trädet kan en enda människa ha fått för stor makt och kunskap och om då denne valt ondskans väg skulle vi kanske varit slavar under diktatorer sedan tusentals år.

En nya skrämmande artiklar från vår tid finns att läsa här http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=150786 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=749310 Man kan undra om detta även innebär att vi svenskar om vi bosätter oss i ett muslimskt land ska ses som tvingade att låta våra döttrar och söner delta i muslimsk skolundervisning och därmed läras bära slöja och ta till sig och leva utefter den syn på familjeliv som finns där? Enligt dessa tre folkpartister som uttalar sig här i artikeln så vore det verkligt diskriminerande av människor och demokrati om inte det skulle vara en självklar sak att efterleva för utlandssvenskar om vi tvingar invandrare att ta till sig vårt sätt att leva och tro på kunskap.

Att påstå sig se på människors lika värde och respektera människors tro och religion kan knappast ses som folkpartiets mål när man läst dessa tre personers idérikedom om hur en svensk eller invandrare ska formas.

Med tidens gång förlåts mycket

Thomas Reid (1710-1796) kritiserade Hume genom att påstå att det är fel att säga att vår kontakt med de yttre föremålen enbart sker indirekt genom intryck och idéer. Vi förnimmer inte representationer av föremålen utan föremålen i sig, säger Reid.

Detta är vad som kallas commonsence-åsikten. Till kritik mot denna kan man säga vilket också är vad många kritiker sagt att ett avstånd i tid och rum skiljer alltid en förnimmelseupplevelse av ett och samma föremål från person till person.

Olika människor får helt olikartade upplevelser av samma föremål som de iakttar. Även i tid räknat sker olika upplevelser av samma föremål. Den som såg ett 1700-talsredskap på 1700-talet fick en annan tanke av detta synintryck än vad en människa får som ser det i dag och som kanske inte tidigare sett eller använt föremålet. Detta kan man även säga om symboler.

Så även om Reid ansåg att hans uppfattning skulle ses som förnuftets väg är det tveksamt om man utan diskussion kan hålla med om detta. Man kan diskutera det i det oändliga men även helt avfärda Reids teori.

Tiden läker alla sår sägs det. Men handlar det inte egentligen om att med tiden bleknar minnet och det, som när det hände, var så svårt, antingen blivit bearbetat eller tryckts ner i det undermedvetna så djupt att det inte känns lika svårt längre och kanske även kan förlåtas. Med detta menar jag att ovanstående resonemang inte bara kan tillämpas på föremål utan även på händelser eller känslor Men en händelse eller känsla har även den sitt ursprung från ett föremål eller ett subjekt (en medmänniska). Ny kunskap ger också möjlighet till omtolkningar av händelser eller personer.

Något som kan ses som aktuellt under senare år för att ta ett exempel är dogmen om utvecklingsläran. Darwins dogm är i dag allenarådande och får knappt ifrågasättas i skolans värld. Men kan man då säga att en teori som Darwins som grundas i mycket på finkars olika utseende på några öar på Galapagos ska vara en icke falsifierbar dogm som icke får ifrågasättas? Är det vetenskap? De felande länkarna mellan ex apa och människa har aldrig hittats för att ta ett annat exempel.

Ser vi då på en av vetenskapsteorins största namn Karl Popper så skulle Darwins teori inte få ses som vetenskap. En teori enligt Popper som inte kan eller får falsifieras är ingen teori.

” Poppers grundtanke är att vad som skiljer vetenskapliga teorier från icke-vetenskapliga är att de vetenskapliga ska kunna falsifieras, dvs teorierna ska kunna säga vad som inte får ske om teorierna ska vara sanna.” http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Popper

Men Darwins teori får inte falsifieras det är förenat med fara för karriärmöjligheter för den vetenskapsman som försöker detta.

Kanske det även ligger i tiden att motsatsen till Darwin är Intelligent design och då är vi i bibelns skapelseberättelse. I avkristnandets värld verkar det vara tabu att berätta om alternativ i skoland värld. Vi har tagit bort kristendomsundervisningen och att då börja tala om skapelseberättelsen eller en intelligent skapare kontra Darwin kan bli motsägelsefullt.

Men ska skolan undervisa utan värderingar då bör båda sidorna få komma till tals i skolans värld http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=146397

Det som senaste århundradena setts som lätt att ta till sig Darwins teori kanske snart förfalskas och då står vi med en undrande befolkning som aldrig hört talats om någon alternativ förklaring till vår tillblivelse.

Men vad nu? http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_930135.svd kommer mer som kan få Darwins teori på fall? Jag är övertygad om att den är motsägelsefull på många sätt.

Som Kuhn anser och som är helt accepterat, paradigm skiftar över tid. Kanske har vi snart hört nog av Darwins paradigm. Paradigmförklaringsbegreppet finns här http://sv.wikipedia.org/wiki/Thomas_Samuel_Kuhn

Vi ansvarar själva för våra livsval

David Hume sa att det finns två slag av förnimmelser intryck och idéer.

Intryck är enligt Hume yttre omedelbara livfulla intryck exempelvis syn och hörselintryck. Men även inre intryck, som ger starka känslor som hat och glädje.

Idéer är bleka och mindre klara föreställningar av något. Men för att en idé ska kunna uppkomma måste först ett intryck ha påverkat för att ge frö till en idé.

Idéer kan vara allt från förställningar om en byggnad, om en grundlag eller en matematisk formel. Alla idéer av detta slag har sitt ursprung från något inre eller yttre intryck.

Båda behövs för att vi ska kunna agera och utvecklas förmodar jag. Praktiska ting ger intryck som får oss att agera eller ger möjlighet till ett eller flera ageranden.

De ger även möjlighet till funderingar och funderingar är idéer som prövas i tanken så här har vi Humes idébegrepp.

Nog kan man hålla med om att resonemanget om intryck och idéer kan hålla. Det ena förutsätter det andra och bildar tillsammans en helhet av mänskligt förnimmande.

Är då människans förmåga till tankar och idéer som går att förverkliga gränslös? Man kan undra då man läser följande artikel http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_930031.svd

I min ungdom läste jag mycket science fiction och från denna tid känner jag igen idén ovan som nu förverkligats. Kanske förverkligarna även de fått idén från sf-världen. Men samtidigt som den har många potentiella möjligheter och utvecklingsmöjligheter är den också skrämmande.

Kan den vara början till skapande av liv av skilda slag. Nu går det enbart att skapa vissa föremål ur organiska ämnen men vad händer i framtiden och är detta önskvärt. All skapelse kan missbrukas utefter politiska motiv.

Vi har atombomben som exempel. I en fredlig värld skulle ingen kommit på att skapa den, då den då inte varit lönsam att skapa. Ibland undrar man om viss kreativitet har sitt ursprung från onda idéer och var de då kommer från och vilket syfte de då har är det inte så svårt att förstå. Vi har en ondska liksom en godhet.

Människan är en avbild av Gud såtillvida att vi liksom Gud har fria valmöjligheter och en fri vilja. Vi kan välja den goda medmänskliga kärleksvägen eller den egoistiska materialistiska maktfullkomliga onda vägen. En kamp om människorna förekommer och har alltid förekommit från det onda och medan det goda aldrig tvingats på oss eller frestat oss . Det onda frestar oss det goda är alternativet vi kan välja och bör välja enligt bibeln. Detta förtroende gav oss Gud sedan gavs också ansvaret för våra handlingar som vi en gång får stå till svars för.

Men visst finns det många i dag som inte tror på ondskan eller djävulen. Men vem har mest nytta av denna förändring av tro?

Just det, att inte tro på ondskan som en makt gynnar ondskans syften. Det man inte tror på är man inte förberedd på eller uppmärksam på.

Moraltolkning och makt kan skapa vad som helst

Hutcheson var 1700 talets största moralfilosof.
Enligt honom styrs vårt moraliska handlande av den reaktion av gillande eller ogillande vi upplever vid valmöjligheten av olika ageranden i en viss situation. En ädel handlig väcker vår sympati medan motsatsen gäller när vi ser eller upplever en ond handling.

Våra sinnen och känslor är vägledande för moralisk kunskap. Åter som jag ser det tankar som har ursprung från Sokrates och vidareutvecklats för att passa en ny tanke.

Jag kan förstå hur Hutcheson tänkte, att normalt mår människan bra om den gör något gott för någon annan. Behandla andra som du själv vill bli behandlad är något vi alla hört eller läst och det ligger mycket sanning i detta.

Skillnaden mot tidigare moralfilosofer var att Hutcheson ansåg att sinne och känsla gav moralisk kunskap medan tidigare filosofer ansett att det är genom förnuftet vi får kunskap om moral.

Intuition kan man se som Hutchesons ledstjärna som grundidé inom moralförståelse. Medan tidigare filosofi har sitt ursprung från Sokrates, Platons morallära och även Aristoteles.

Det ena utesluter knappast det andra förnuftig diskussion eller tankeverksamhet kan säkert ge bra resultat. Men hur vet de diskuterande om det är förnuftet som styr eller egenintresset.

Samtidigt kan man undra om intuition alltid leder rätt. Fodrar det inte ett friskt sinne eller psyke för att resultatet ska bli gott. Jag tror det då någon universallösning för moralfilosofins svar inte finns utan endast teorier och möjligheter. Moral kan man tolka som något som skiftar från tid till tid. Det som anses som gott under en tid ses som ondska under nästa tid. Moral kan ses som relativt i förhållande till politik, samhällsströmmar och religiös tolkning av skrifterna, tyvärr har det många gånger sett ut så.

Närmast vår tid här i västerlandet är tveklöst andra världskriget. Det vi efterlevande såg av Tysklands agerande efter kriget, var något som tyskarna själva såg som något helt annat under kriget. Det var två helt skilda moraliska uppfattningar som krockade. Två uppfattningar av ont och gott. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=738026

Och överallt där denna kamp mellan ont och gott som egentligen enbart handlar om makt, finns soldaten. Den som inget kan, eller får göra, om denne ska få en chans att överleva, än att lyda order från maktens mäns lakejer, befälen.

Kyrkans hjälpverksamhet SKA inte avkristnas!!

Ashley Cooper tredje earl av Shaftesbury var John Lockes beskyddare. Själv intresserade han sig i första hand för moralfrågor. Dessa såg han fristående från religionen vilket i många fall var motsatsen till de flesta andra tänkare på 1600-talet.

Människan har enligt Cooper en moralisk känsla. En insikt och sympati som binder oss samman med andra människor. Denna känsla leder oss rätt för att handla moraliskt riktigt.

Här finns likheter med Sokrates och dennes idé om att moraliskt handlande fodrar kunskap, om hur. Denna kunskap har alla människor inom sig men kan enligt Sokrates behöva väckas upp. Detta kan ske genom dialogen med en läromästare. Detta kallade Sokrates majvetik, förlossningsteknik.

Ofta var det adelsfolk eller personer i maktställning som var beskyddare åt vetenskapsmän och filosofer. Skillnaden mellan dessa titlar var små eller ingen alls. Ofta var filosoferna allvetare enligt den kunskap som då fanns. Vi ska ha i minnet att det inte publicerades mer än kanske en handfull vetenskapliga verk om året därför var det knappast så svårt att hålla sig informerad på den tiden.

Tänk på vår tid, det skulle aldrig fungera i dag och därför har vi fått och får fler och fler specialister. Personer som kan mycket om ett mycket litet område och mycket lite om andra områden. Tidigare kunde vetenskaparna det mest om allt som då var känt. Härifrån kom en gång begreppet allvetare. Idag används det mest om personer som vet mycket om alldagliga händelser eller populärvetenskap.

Vad som menades med beskydd enligt ovan var i första hand mat för dagen, bostad och drägliga levnadsförhållanden så personen kunde fortsätta skriva och tänka utan dessa vardagliga bekymmer. Självklart ingick även kostnader för boktryckeri och även ibland beskydd från meningsmotståndare. Varför beskyddades de då? Vad önskade beskyddaren få i utbyte?

Självklart ny kunskap att använda i maktsyfte. Men inte bara det utan även status. Statusen av att i sitt hem ha en vetenskapsman som kunde tänka ut fler lösningar på dagens problem eller förståelse av verkligheten.

I dag kan man se att beskydd av vetenskapsmäns upptäckter går genom patent och stipendier. Filosofer ses däremot inte på samma sätt som vetenskapsmän som då för länge sedan utan befinner sig i dag i mycket till viss del i vetenskapens utmarker. Det materialistiska går före det humanistiska och teologiska i dag i människors medvetande.

Kan detta vara anledningen till att många i dag ser lycka och tillfredställelse i tekniska prylar och lämnar det andliga som de ser som mycket svårare att snabbt få tillfredställelse genom? Genom denna utveckling av förvärldsligande av behov har vi fått den sekularisering som vi idag upplever inom hela västvärlden.

Men än mer skrämmande än sekulariseringen i samhället är att även missionsverksamheten i världen från kyrkans sida även den ska bli avkristnad. Man kan bara förundras över en så otroligt illa genomtänkt idé och att den verkar ha fått fotfäste. En skrämmande artikel på hur illa det kan se ut finns här. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149382

Mer behöver knappt sägas om hur konstig värld vi lever i. Människan behöver både andligt och kroppsligt bröd och ska ha möjlighet till båda. Varför ska då kyrkan göra en åtskillnad mellan dessa vid hjälpinsatser? En åtskillnad som varken behövs i missionshänseende eller för hjälpbehov och därför inte kan göras förståelig för de av kyrkans folk som tar sin tro på allvar och arbetar med bibelns normer som sitt rättesnöre.