David Hume sa att det finns två slag av förnimmelser intryck och idéer.
Intryck är enligt Hume yttre omedelbara livfulla intryck exempelvis syn och hörselintryck. Men även inre intryck, som ger starka känslor som hat och glädje.
Idéer är bleka och mindre klara föreställningar av något. Men för att en idé ska kunna uppkomma måste först ett intryck ha påverkat för att ge frö till en idé.
Idéer kan vara allt från förställningar om en byggnad, om en grundlag eller en matematisk formel. Alla idéer av detta slag har sitt ursprung från något inre eller yttre intryck.
Båda behövs för att vi ska kunna agera och utvecklas förmodar jag. Praktiska ting ger intryck som får oss att agera eller ger möjlighet till ett eller flera ageranden.
De ger även möjlighet till funderingar och funderingar är idéer som prövas i tanken så här har vi Humes idébegrepp.
Nog kan man hålla med om att resonemanget om intryck och idéer kan hålla. Det ena förutsätter det andra och bildar tillsammans en helhet av mänskligt förnimmande.
Är då människans förmåga till tankar och idéer som går att förverkliga gränslös? Man kan undra då man läser följande artikel http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_930031.svd
I min ungdom läste jag mycket science fiction och från denna tid känner jag igen idén ovan som nu förverkligats. Kanske förverkligarna även de fått idén från sf-världen. Men samtidigt som den har många potentiella möjligheter och utvecklingsmöjligheter är den också skrämmande.
Kan den vara början till skapande av liv av skilda slag. Nu går det enbart att skapa vissa föremål ur organiska ämnen men vad händer i framtiden och är detta önskvärt. All skapelse kan missbrukas utefter politiska motiv.
Vi har atombomben som exempel. I en fredlig värld skulle ingen kommit på att skapa den, då den då inte varit lönsam att skapa. Ibland undrar man om viss kreativitet har sitt ursprung från onda idéer och var de då kommer från och vilket syfte de då har är det inte så svårt att förstå. Vi har en ondska liksom en godhet.
Människan är en avbild av Gud såtillvida att vi liksom Gud har fria valmöjligheter och en fri vilja. Vi kan välja den goda medmänskliga kärleksvägen eller den egoistiska materialistiska maktfullkomliga onda vägen. En kamp om människorna förekommer och har alltid förekommit från det onda och medan det goda aldrig tvingats på oss eller frestat oss . Det onda frestar oss det goda är alternativet vi kan välja och bör välja enligt bibeln. Detta förtroende gav oss Gud sedan gavs också ansvaret för våra handlingar som vi en gång får stå till svars för.
Men visst finns det många i dag som inte tror på ondskan eller djävulen. Men vem har mest nytta av denna förändring av tro?
Just det, att inte tro på ondskan som en makt gynnar ondskans syften. Det man inte tror på är man inte förberedd på eller uppmärksam på.
