Använd kyrkan till vad den är avsedd till

Platon och Aristoteles var under 1600 talet fortfarande mycket aktuella fastän materialismen började göra sig gällande nu. Vi har Hobbes och Spinoza som exempel på detta. Cudworth var däremot platonist och som sådan mycket lärd.

Han ville konstruera en syntes, inte bara mellan kristendomen, platonismen och aristotelismen, som tidigare filosofer och teologer redan gjort. Utan även inbaka materialismen i det hela så allt blev en helhet. Konflikten mellan tro och vetande ville han utplåna. Han ansåg till motsatts till materialisternas determinism där allt sker av nödvändighet genom orsak och verkan och calvinisternas predestinationslära där allt är förutbestämt att ske, är istället att människan har ett förnuft och en fri vilja som människan kan styra.

Cambridgeplatonisterna var en stark kraft men kom historiskt att inte uppmärksammas till sitt fulla värde. Mycket beroende på att 1600 talets största filosof Locke levde under samma tid och tog all uppmärksamhet från platonisterna i Cambridge. Locke blev mycket känd och är så fortfarande medan exempelvis Cudworth och hans likar i dag är kända av ett fåtal utanför universiteten. Men Cudworths verk The True Intellectual System of the universe är en bok värd att studera även idag om man får tag i verket.

I dag försöks det också att införliva kyrkan med nya idéer. Idéer som ändringar i giftemålsreglerna mm och även att göra kyrkan mer folklig för användning i andra sammanhang än för söndagens mässor. Jag ska inte döma. Men om vi tar upp talet om att använda kyrkan till annat än rent religiösa ting som ex att ha allsång och meditationsträffar då undrar jag om vi inte närmar oss gränsen, då vi genom detta försöker få in nya inriktningar i kristendomen som passar vår tid.

Vi har då närmat oss det Jesus ansåg om Jerusalems tempel när han drev ut månglare och penningväxlare ur templet den gången för länge sedan. Allsång som inte har kyrklig förankring eller musik överhuvudtaget som inte har detta bör inte införlivas i samkväm i kyrkan. Meditation är jag tveksam till om den hör hemma i den kristna läran. Ja även samkväm med föreläsningar etc av icke kristet slag bör man kanske tänka sig för innan man anordnar.

För inte ska vi ändra kristendomen till en kristendom passande fler bara för att öka medlemsantalet eller mötesdeltagarna på mässan på söndan. Nog är det bättre att hålla sig till den tro som bibeln förmedlar och inte ändra på denna även om de aktivt kristna minskar. Att locka ej troende till olika arrangemang i kyrkan blir inte umgängesformer för troende i kyrkans lokaler utanför dessa är däremot en helt annan sak. Däremot ska självklart mission finnas för att försöka få fler att upptäcka att kyrkan är något för dem. Alla ska få en chans att höra ordet. Men det ska inte ske med lockelser av världsliga ting för att få fler till kyrkans lokaler. Mission ska förekomma på gator och torg och medier och självklart under gudstjänster och mässor i kyrkan..

I morgon kommer min presentation av den gigant som påverkade hela 1600-talet och gör så än idag. Mannen som blev god vän med Cudworth och dennes familj och då kanske i första hand med Cudworths dotter som blev en av hans största anhängare fastän han helt förkastade lady Mashams faders idé om medfödda idéer som är ett av kännetecknen på platonism. John Locke.

ÄR du nödvändig här på Jorden?

Spinoza hade en (nödvändig?) idé.
Den var att det enbart finns en materia och att denna genomsyrar allt. Tankarna är även de en del av denna materia. Substansen är därför både ande och materia. Allt som sker, är rörelser i materian och allt sker av nödvändighet.

Vi förstår enligt Spinoza inte att det är nödvändigt att om vi en dag exempelvis möter några bekanta först Göran, sedan han du aldrig kommer ihåg namnet på och till slut Gun den feta, så är det nödvändigt. Det kunde inte ha skett på något annat sätt. Rörelserna (materian) är en gång satta i gång av (röraren) Gud. Och därefter sker allt av nödvändighet en räcka av rörelser som enbart är en orsak verkan kedja i materien. En orsakskedja startad av röraren och orsak följer därefter verkan på ett sätt som inte kan förändras utan är förutbestämt eller som Spinoza utrycker det är nödvändigt.

Denna idé tycker jag är fascinerande och värd att fundera över. Själv kan jag inte nonchalera den. Det innebär samtidigt att människan inte skulle ha en fri vilja. Men hur kan vi bevisa att vi inte har en fri vilja? Om vi nu inte har detta. Då allt sker av nödvändighet kan vi knappast uppfatta att det vi gör, inte är av fri vilja utan av nödvändighet.

Hur ska vi förstå att det var nödvändigt att möta de tre personer vi nämnde ovan just då och i den följd de mötte oss? Av den anledningen blir diskussionen om nödvändighet ointressant, men ändå möjlig som förklaring på verkligheten. Det vi inte kan uppfatta eller bevisa som negativt eller positivt har vi inte heller ont eller gott av. Så Spinozas tanke är intressant. Men omöjlig att bevisa eller motbevisa, kanske just för att den är av nödvändighet utefter en nödvändig händelsekedja vari även din o min existens är nödvändig.

Makthunger ligger ofta bakom politiska idéer

Enligt Thomas Hobbes levde människan först i ett naturtillstånd och i detta existerade inte något som var rätt eller fel. Lagar fanns inte. Inget som kunde kallas mitt eller ditt. Dessa begrepp var något som var och en hade en subjektiv uppfattning om efter bästa förmåga, inget var fel eller rätt. Man tog ting, liksom människor, efter eget behag eller förmåga. Laglöshet rådde, den starkaste fick sin vilja igenom.

Till slut var detta ohållbart och människan upprättade ett samhällsfördrag för att slippa tillståndet av laglöshet och krig. Man började samarbeta och lag och straffsatser bildades för detta ändamål.

Detta var Hobbes idé om hur samhället en gång uppstod. Det finns säkert en del sanning i detta. Laglöshet där den svage utnyttjas får till slut revoltörer att ta makten. Därför tror jag att det var de svaga som först sammanslöt sig och den vägen tog makten från de starka och maktgalna som troligen var löst sammanfogade i familjeband. Genom historien har detta i mindre skala levt vidare in i nutid. Jag tänker då på maffian.

Därefter blev säkert vissa av de svaga när de väl fått makt det nya makthungriga skiktet som i sin tur utnyttjade de mindre bemedlade. Men nu inte genom anarki utan genom de lagar de bildat till sin egen fördel. Man tvingade knappast heller sina gelikar till underkastelse utan gav dem förmåner för att få kontroll över dem. Sedan fanns det slavar men det är en annan historia som i mycket hör ihop med krig och krigets offer såvida vi inte tänker på den senare uppkomna vite mannens uppfattning av rätt att underkuva den färgade mannen.

Något av ovanstående kan man se även i dag. Ta ex Kuba där broder ersätts av broder på maktens topp. Familjebanden är viktigare än folkets vilja. Folkets vilja bryr man sig inte om då fria val och fria politiska partier inte får agera hur som helst. Det härskaren en gång ansåg vara bäst för landet ska vara allenarådande oberoende av tidens skiftningar inom landet eller i omvärlden. Tiden ska stå still. Resultatet blir också därefter fattigdom och apati.

När makten går från far till son eller bror till bror då har vi ett mycket föråldrat politiskt system. Ett system som går tillbaks till samhällsfördragets början där familjer tog makten och behöll den utan tanke på omvärldens behov eller förändringarl. Vad omgivningen tyckte hade ingen betydelse såvida denna inte tog till våld då gällde det att tysta kritiken för att behålla det som var kärnan i politiken makthungern. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=745983

En upplevelse leder inte alltid till Tro

Pascal irriterade Descartes. Pascal förde nämligen fram åsikten till motsats till Descartes att hävda att tomrum existerade. Det var något Descartes inte kunde hålla med om.
Descartes blev riktigt irriterad på Pascal som vågade sticka upp med en sådan åsikt enbart 23 år gammal. Det enda tomrum som finns sa Descartes, finns i Pascals huvud.

Nåväl Pascal var inte så dum som Descartes ansåg då han var den vetenskapsman som lyckades bevisa att det fanns lufttryck. Detta resultat irriterade högeligen den aristoteliska vetenskapen som fortfarande var på modet. Detta då luften enligt Aristoteles befinner sig vid sin naturliga plats och därför saknar strävan neråt.

Men natten mellan 23 och 24 november 1654 hände något som förändrade Pascal. Han fick en religiös upplevelse som fick till följd att han lämnade sitt sedan lång tid rikliga sällskapsliv och drog sig undan för meditationer. Sina sista år tillbringade han med sitt mest kända verk Tankar från 1670 där han försvarar den kristna läran. Verket blev aldrig helt klart men gavs ut efter hans död.

Denna religiösa fanatism som Pascal ägnade sig åt efter den där natten är förunderlig. Man kan undra vad Descartes hade sagt om han fått uppleva den enligt honom irriterande Pascals omvändelse från vetenskap till religionsgrubblerier. Ingen vet Descartes dog 1650 några år innan den konstiga natten.

Människan är förunderlig. Den mest materialistiske kan plötsligt bli religiös och tvärtom exempel på detta har nog många av oss upplevt bland sina bekanta och kanske även själva upplevt.

En religiös upplevelse är troligen något många av oss troende har upplevt. I många fall var det denna som fick upp ögonen på oss att det som prästen sa, som i mitt fall när jag blev troende, var fakta inte bara ord. Det finns många sätt att få en religiös uppenbarelse på. Men jag är övertygad om att det finns en mening med dem. En kallelse. Upplevelsen kan komma till olika människor på skilda vis. Några får den när de upplever att deras tillvaro slagits i spillror medan andra får den när de upplever sitt liv på toppen av lycka och framgång. Ett råd är från mig som upplevt det är att ta vara på den fly inte från den. Kanske det låter konstigt? Men även vid en religiös uppenbarelse finns valmöjligheten kvar att ta den till sig eller fly och låta den falla i glömska. Frälsning är inget tvång det är en möjlighet som kan komma som en religiös uppenbarelse eller som en kamp. Men valmöjligheten att ta den till sig eller inte finns alltid.

Ett exempel på hur det kan förverkligas är beskrivit i denna artikel.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149982 där en av Sveriges enligt mig bästa sångerskor Carola Häggkvist, blev den utlösande faktorn med sin utstrålning och sång.

Vecka 8 upplevelse, Så blev Framtiden

Ja det var mycket man lärde som barn och som man trodde var fast kunskap. Man trodde att arbete var självklart att få och så var det på 60-talet. Ville man ha ett jobb fick man det och då oftast där man önskade. Allt var möjligt och lönerna steg år från år. Produktiviteten också. Något man i dag förstår var sanning då men i dag kan ses som en relativ och tidsmässig kunskap för inte är det så i dag.

Men det var inte det denna tanke det skulle handla om. Istället är det vintern. Man lärde som barn att efter höst kommer vinter, sedan vår och därefter sommar. Det var naturlagar. Visst var det så ännu under 60-talet de år som jag gick i skolan och kom ut i arbetslivet. I mitten av detta decennium upplevdes mycket kalla vintrar. Jag var då ny fabriksarbetare som tog mig fram per moped under vissa dagar i tjugo graders kyla och det i södra Sverige. Kanske bäst att säga det så ingen tror det handlar om Norrland.

Nostalgi och längtan tillbaks är något vi som upplevde den tiden lätt råkar ut för. Inte är dagens samhälle lätt att förstå för oss som var med då. En tid av framtidstro är borta.

Unga i dag har däremot inga referenser bakåt och accepterar det samhälle vi äldre till stor del misslyckats med att bygga upp. Däremot var våra föräldrar de som byggde upp ett välfärdssamhälle för alla en generation som vi ska se upp till. Tyvärr har vi 50-talister inklusive 40-talister egoistiskt byggt upp ett samhälle där nästa generations framtidsmöjligheter på arbetsmarknaden inte gäller alla.

Vi klarade inte av rollen som framtidsbyggare. I dag har vi fått en ny generation 60-talister i regeringsställning och deras framfart med oss när vi ser hur de fördelningsmässigt fördelar statens kaka är skrämmande. Deras förfäder skulle vända sig i graven om de såg hur de nedmonterade det dessa med blod och tårar byggt upp. Ett samhälle för alla oberoende om de var sjuka eller arbetslösa är borta och det gick på ett enda år.

Men tid är ett relativt begrepp och även vad som ses som rätt och fel. Människan har behandlat medmänniskan utefter tidsandan. I dag finns en annorlunda anda än för bara 20 år sedan. Vi äldre som upplevt omtanke och moral när det gäller omhändertagande ser nu en annorlunda värld växa fram.

Men vår tid har varit och hur den generation som nu bygger upp ett annorlunda samhälle tänker kan många av oss inte förstå. Men vi måste förstå att det byggs upp något dessa tror på. Vad vi ser och upplever är betydelselöst. Vi har inte ett styre av gammalt slag där de äldres råd gäller. Det var länge sedan vi hade det. Liksom det var länge sedan vi hade en riktigt gammaldags vinter i södra Sverige. Barndomens vintrar är borta.

En äkta troende bryr sig om de svaga

Antoine Arnauld tillhörde en
inriktning inom franskt katolsk fromhet som kallades jansenismen grundat av en man som hette Cornelius Jansen. Jansenisterna beskylldes av sina dödsfiender jesuiterna för att vara kättare. Angreppen gick även i motsatt riktning.

Men något som utmärker Arnaulds tänkande var att han förnekade att vi skulle kunna att omedelbart förnimma Guds idéer. Istället ansåg han att idéerna finns hos människan inte hos Gud. Vi förnimmer själva det vi ser utan att först gå omvägen om Gud.

Detta var raka motsatsen till vad Malebranche ansåg. Se Malebranche som jag skrev om i går. Denna filosofiska fajt inom den lärda världen var 1600 talets mest uppmärksammade filosofiska evenemang. De var som katt och råtta båda lika säkra på att ha rätt och därför tålde de inte varandra.

Mycket av filosofiska bataljer genom århundradena har handlat om olika sätt att tolka Gud på. Religionen har spelat många betydelser genom hela historien så även idag. Ingen har väl undgått Islam kontra kristendom i många kulturer. Människans behov av en tro hänger med största sannolikhet ihop med att människan är dödlig. Sedan kan tron innefatta etablerade religioner eller egenkombinerade trosinriktningar och även ateism är en tro. Ingen är utan tro, på något, eller inget.

Men grunderna i de flesta religioner är kärleken och omtanken om medmänniskorna. Klostren var oaser för hemlösa, fattiga och sjuka i många århundraden. Likaså kyrkorna där man gav allmosor till de fattiga och utanförställda i samhället. Man tog Jesus ord ” Allt vad ni gör mot dessa mina minsta bröder, gör ni även mot mig”. Klostren upprättade sjukhus de var de första utbildningsanstalterna (klosterskolorna) Och kyrkan var människors sista hopp när kriser kom.

Det är grunden i vår tro omtanken och kärleken mot vår nästa utan den har vi en religion som är egoistisk och knappast förenlig med Jesus och godhet. Därför blir man beklämd då man läser följande artikel http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=150196

Man skriver här bla att få möter nöden i dag och därför berörs man ej då man inget vet om nöd. Man har ekonomisk trygghet och är frisk. Men visst finns sjuka i dag men de isoleras på sjukhus eller i sina hem. De osynliggörs. Visst finns det även utanförskap i dag. Men även dessa talas de tyst om och de döljs. I detta fall de långtidsarbetslösa som fått mindre ersättning och som inte som ex pensionärerna får indexhöjningar av ersättning vid nyår. Nöden har ökat betydligt det senaste året för vissa grupper medan levnadsstandarden ökat för majoriteten av andra grupper. Utanförskapet har ökat och därmed finns nöden att beskåda för den som kan se eller vill se.

Här har kyrkan sin roll att stötta arbetslösa, sjuka och självklart alla andra marginaliserade grupper som uteliggare, missbrukare mfl.

Mycket uppmanande trycker jag på slutorden i artikeln som säger allt och bör begrundas av alla troende i alla kyrkor som tar sitt kall eller sin tro på allvar.

Det ingår helt enkelt i vårt uppdrag som kristna på jorden att bry oss om de som är svaga.

Varför medvetet skapa fattigdom

Malebranche levde under 1600-talet och var övertygad om att inget orsakar något om inte Gud är källan. Enbart Gud kan få något att ske. Detta skeende orsakas då enbart genom de lagar Gud instiftat för hur något ska ske. Orsakssamband existerar inte i naturen. Däremot finns en regelmässighet som är fullkomlig och som Gud upprätthåller utan avbrott.

Detta var tankar sin ingår i occasionalismen i vilken även följande idé finns. Materien som ren utsträckning kan inte ses ha någon orsakande kraft. Han tog till bl.a. följande exempel: Vi kan se en nål stickas i fingret och känna smärtan. Men hur det ena kan ge upphov till det andra är och förblir ett mysterium.

I dag förstår vi varför smärta känns när vi skadas men då var det ett mysterium. Man kände men förstod inte vad som gav känsel. Man förundrades även över hur armen kunde röra sig genom vår vilja. Hur våra kroppsdelar kunde röra sig genom viljeyttringar. Man såg i occasionalismen teori det som att det var Gud som orsakade detta enligt den dogm som jag beskrev i början.

Tankar av detta slag är nog inte så vanliga i dag när vi någorlunda har förstått signalsubstanser och nervtrådar och något om hur hjärnan fungerar.

Men då var det en annan tid och mysterier då har i många fall lösts i dag samtidigt som vi får nya mysterier att fundera över.

Ett av dessa som kan ses ha ett samband med ovanstående tanke att det ena kan ge upphov till det andra har i dagarna omskrivits i pressen. Hur fattigdom ger upphov till stress vilket i sin tur ger upphov till försenad eller skadad språkutvecklig minnesfunktion eller depression hos barn som växer upp under dessa villkor.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=743564

Undersökningen är gjord i USA men bör ses som en varningsklocka även här. Fattigdom och utanförskap hos föräldrarna ger problem hos barnen. Man får då tanken på varför inte vår regering tänker på dessa bieffekter som många familjer i dag kommer att få permanentade genom den utanförskapsskapande politik som nu förs. Jag tänker då i första hand på hur utanförskap och segregation av föräldrar påverkar uppväxande barn.

Detta är inget nytt. Men accelererar snart betydligt genom den omöjlighet till tidigare möjlig självförsörjning som långtidsarbetslösa kunde leva under. I dag med de indragningar som gjorts för denna grupp och påbörjade inflationstakt vi nu ser utan att det för den delen blir någon höjning för denna grupp av ersättning eller index innebär en betydlig och troligen accelererande försörjningsförsämring. En försämring som innebär försörjningsstöd i sista hand och ökad fattigdomsfällarisk.

Konkret, depression för föräldrarna och då påverkas även barnen vilket ger framtida utanförskapskänsla för en ny generation som växt upp under dessa villkor. Rapporten bör därför tas på allvar och studeras seriöst även av vår nuvarande regering. Jobblinjen i deras version leder inte till positivitet för alla tvärtom. Verkligheten har andra nyanser än enbart vit och svart. Stoppa utanförskapet tänk på barnen som ska bli framtidens föräldrar.