Jonisering i detta fall innebär att en eller flera elektroner i en atom tas bort så att atomen får en positiv laddning. Fotojonisation är excitation av ljus och sker enligt samma lagar som fotoelektrisk effekt i metall. Det krävs en viss energi för att jonisera en atom. Denna mängd energi kallas joniseringsenergi. Joniseringsenergin varierar mellan olika atomslag. Energin som krävs för att en elektron ska lämna atomen är mindre desto längre ut elektronen är från atomkärnan då kärnan då inte lika hårt håller kvar elektronen. Återjonisering i detta fall innebär en återgång till stadiet innan motsatsen skedde. Stadiet med positiva kärnor vilket blev resultatet måste finnas för vårt universum som vi känner det.
Kan
dessa skeenden vara en förklaring till den i dag saknade antimaterien (min anm.)? Var universum bestående av antimateria innan ovanstående skedde eller var återjoniseringen en effekt som enbart drabbade antimateria? Var materia som vi känner den uppbyggd som det som först skapades men som övergick till antimateria för att sedan återjoniseras till materia? Varför i så fall?
Joniseringen skedde som BigBangs återjoniseringen omkring
400000 år efter att universum skapades (BigBang). En period som kallas "reionization
of universe". Under denna tid började det en gång heta universumet svalna
och materia klumpas ihop och bilda de första stjärnorna och galaxerna. När
dessa stjärnor och galaxer uppstod värmde energin av detta den omgivande miljön
och en del av det återstående vätet i universum.
Universums återjonisering är välkänd men att förstå hur det kunde ske har varit svårt att förstå. För att lära sig mer om detta har astronomer riktat teleskop bortom vintergatan för ledtrådar. I en ny studie identifierade astronomer vid University of Iowa en trolig källa att forska inom i en serie galaxer som kallas Lyman kontinuumgalaxer
Här misstänks ledtrådar finnas om hur universum återjoniserades. I studien identifierade astronomerna ett svart hål där med ett ljus av en miljon gånger svagare slag än vår sol ger ett svart hål som kan ha liknat källorna som drev universums återjonisering. Det svarta hålet fann man med hjälp av observationer gjorda i februari 2021 av NASA: s flaggskepp inom röntgenstrålobservation Chandra X-ray observatory, ett observatorium tillräckligt kraftfullt för att stansa kanaler i en galax i sitt sökande så ultravioletta fotoner kan hittas och observeras enklare.
– Antagandet är att utflöden från svarta hål kan
vara viktiga för att möjliggöra flykt av ultraviolett strålning från galaxer
som återjoniseras i det intergalaktiska mediet, säger Phil Kaaret, professor
och ordförande vid institutionen för fysik och astronomi och studiens
författare.
"Vi kan ännu inte se källorna som faktiskt är anledningen till universums återjonisering eftersom de är för långt borta," säger Kaaret.
"Vi tittade därför på en närliggande galax med egenskaper som liknar de
galaxer som bildades i det tidiga universum. En av de främsta anledningarna
till att James Webb Space Telescope byggdes var att försöka se galaxerna som
var källorna som drev universums återjonisering. Man beräknar att James Webb teleskopet ska se längre bort i tid och
rum än något tidigare teleskop kunnat (min anm.).
Bild flickr.com ut i universum.
