Vilken bildats ur de rester som blev kvar av husiterna en sekt skapad av Jan Hus.
Hus död var början till slutet för husiternas brödraskap och början till ovanstående grundad av Comenius.
På länkarna här ovan finns mycket att läsa om båda inriktningarna. Det är väl värt att läsa och bra beskrivet.
Det blev ett kort inlägg i dag. Men med två mycket läsvärda länkar för den intresserade eller nyfikne.
Han är den som gjorde MS-sjukdomen förståelig medicinskt. Som neurolog var han därmed den som till viss del avmystifierade denna sjukdom.
Först under 1800-talet fick sjukdomen sitt namn. Tidigare hade den inte setts som en enda sjukdom utan som ett antal olika slag av sjukdomar.
Tyvärr finns ännu i dag ingen bot för sjukdomen men den kan bromsas till viss del.
Det är med andra ord en av de sjukdomar som mänskligheten väntar på en vetenskaplig botrevolution på. Låt oss hoppas att denna kommer och det snart. Forskning pågår och har pågått länge. Nog bör denna ge resultat snart.
I dag är det tveksamt om man förespråkat den kvantitativa metoden inom psykologin. Inom området är man i dag mer inriktad på att hjälpa individen inte att klassificera så många som möjligt inom en viss sjukdom.
Psykiatrin kan säkert även i dag kvantifiera patienter i en grupptillhörighet och medicinera därefter.
Men en psykolog är oftast motståndare till medicinering kvantifierar inte människor i grupptillhörigheter.
En psykos kan av en psykiater behandlas med samma medicin till alla med denna diagnos. Men en psykolog som ser till människan kan knappast göra detta då alla människor är olika och har olikartad bakgrund som har gett personen psykoser ärvd eller tillägnad genom miljön.
Här måste man bekräfta och lyssna, inte döva. Därmed faller en kvantitativ metod och istället får fallbeskrivning göras eller som det så fint heter den kvalitativa metoden användas.
För inte så länge sedan var det mer seriöst på många högskolor att göra så kallade case studier. Att forska enligt hermeneutiska läran.
I dag är detta inte lika pådrivande utan även så kallade kvantitativa studier har börjat komma i ropet igen inom samhällsvetenskaperna.
Man ser inte på individen på att bekräfta massans rörelser. Man har åter upptäckt att enskilda fall inte är signifikanta för att dra slutsatser i det stora.
Egentligen självklart. Men modesvängningar kommer och går även inom forskningsvärlden.
Detaljintressen styr ibland, där en individ blir intressant att dra slutsatser från. Men vilket värde det får mer än en levnadsbeskrivning är svårt att förstå.
Många personer som undersöks på den gamla beprövade kvantitativa metoden visar däremot tendenser som man kan få något slutledande från i hur samhället fungerar. En individs tankar blir en privat levnadsbeskrivning, mångas tankar som liknar varandra blir en tendens i samhället att fundera över.
1864 började småskolan uppdelas i klasser. Initiativtagare till detta och mycket annat inom skolans värld var Fredrik Ferdinand Carlson.
Kan denna uppdelning vara början på klassbegreppet i sin helhet och som vi gärna använder i skilda sammanhang?
Visst delade vi upp skolan i klasser och grader även tidigare. Men inte efter ålder.
På universiteten gick de som hade förutsättningar även om dessa var i åldrar som i dag aldrig skulle få tillträde. Det fanns ner till åttaåringar på universiteten.
Men nu delades klasserna in även åldersmässigt. Man skulle börja i samma ålder och följas åt åldersmässigt. Detta system finns även i dag i grundskolan och i gymnasieskolan.
Man började även dela upp människor i klasser och värderade utefter detta människors värde. Tidigare hade man ståndsuppdelning. Riksdagen exempelvis var uppdelad i de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder. Men detta sågs inte som klasser utan som av Gud skapade skillnader och var en helt naturlig uppdelning av människor som få reagerade över.
I och med industrialismen blev klassbegreppet centralt. Det slutade med nya politiska partier av vilka här i Sverige socialdemokraterna blev regeringsparti under åtskilliga år. Klasskampen blev ett faktum.
I dag är den inte av samma slag längre, arbetare står inte längre mot arbetsgivare. Istället har staten av i dag skapat en ny klasskillnad. De som har arbete mot de sjuka och arbetslösa. En svag fackförening har tyst accepterat detta för att inte förlora än fler medlemmar. Det är de senaste åren inte lönehöjningar som givit de största skillnaderna mellan människor ekonomiskt utan skattesänkningar av jobbavdragstyp.
Syftet är att stoppa schismerna på arbetsmarknaden och kalla det jobblinjen. Men för att detta skulle gå skapades misstankar mot arbetslösa och sjuka som bluffmakare. Staten lyckades och det är nu helt accepterat i dagens samhälle att se ner på dessa grupper.
Troligen ses du som sådan av en del. Medan andra ser dig som långt ifrån slö.
Hur man bedöms beror många gånger på det intryck en person får första gången den har något med dig att göra. Första gången ni talas vid eller ses gör ni ett första intryck av varandra.
Allt är då möjligt. Att sedan förändra detta intryck tar tid och innebär att ni umgås på något plan ofta och mycket.
Något måste inträffa för att första intrycket ska förändras för någon av er.
Att ge ett första intryck av något är lätt men fodrar mycket av dig själv om du vill ge ett speciellt intryck. I annat fall får motparten det intryck av dig som denne söker och önskar omedvetet och som är en spegel av något tidigare intryck och beslut av någon du påminner om i dennes livshistoria.
Tankar att begrunda vid exempelvis försök till kontakt av intim art eller vid en anställningsintervju. Men blanda aldrig ihop dessa, att flörta vid en anställningsintervju rekommenderas inte, oberoende av hur sexig du som exempelvis man anser att den kvinnliga intervjuaren än är.
Säkert känner du någon som efter en obearbetad livskris eller efter en svårforcerad livskris plötsligt blivit allvarligt sjuk efter 3 år. Tre år efter krisen.
Det kan vara av en allvarlig sjukdom av fysiskt slag eller av en somatiskt svårbehandlad sjukdom psykiskt betingad.
En fråga man kan ställa sig är varför efter just ca 3 år eller ca 1000 dagar?
Jag har inget svar. Men jag är säker på att de flesta vet någon som det stämmer på kanske en del även känner igen sig själv i den beskrivningen.
Men varför människan är så stark att den klarar en svår misslyckad krishantering utan att knäckas förrän efter den tiden är svårt att förstå. Enda förklaringen är egentligen att människans psyke och vilja är otroligt stark medan kroppen är svag. Så i slutändan blir det den fysiska kroppen som reagerar och ger upp inte psyket. Men när det väl hänt tar självfallet även psyket stryk ofta till den grad att det inte finns en väg tillbaks till ett riktigt liv igen.
Bühler var en tysk psykolog som verkade på universitetet i Wien i början av 1900-talet.
Du reagerar med en rysning på något som din vän inte alls reagerar på, påstår jag. Så olika kan det som nämns som reflex vara.
Med andra ord reflexreaktion är individuellt betingat. Men om det är så blir ju Bühlers idé förfalskad.
Ja men reflex av andra slag kan ses som instinkter. Normalt reagerar en människa med flykt när hot förekommer. När någon skjuter runt öronen på någon i krigets helvete. Då har alla en vilja till flykt om reaktionen är normal och inte motarbetas av fruktan för dödsstraff för desertering.
Instinkten flykt vid hot är en mänsklig överlevnadsreflex.
Men andra händelser kan vara betingade av upplevelser. Reflexen att springa runt och vifta med armarna vid synen av en humla är inte en instinktiv reflex alla har för att ta ett exempel. Det är en individuellt betingad eller ärvd reflex som instinktivt tar över i en viss situation. Men likväl individuell, de flesta reagerar inte med överlevnadsreflex i en sådan situation.
Så Bühler hade både rätt och fel.
Learning by doing heter det så fint bland de pedagogiska teoretikerna. Man tar för givet att de flesta människor lär genom att härma och efterapa en mentor.
Visst många lär sig så. Men många lär sig också genom att läsa eller lyssna på en mentors färdigheter. Detta visar historien. Inte lärde man sig tidigare på annat sätt än genom katederundervisning och de flesta lärde sig bäst så.
Teoretiker lärde sig och lär sig bäst under föreläsningar eller bokstuderande.
Att imitera eller läras upp praktiskt är inget för alla. Teoretikern lär sig dåligt i de flesta fall genom learning by doing.
Jag tillhör denna grupp. Ska jag lära med denna metod learning by doing måste jag anteckna varje moment jag ser för att sedan punktvis lära och läsa in det. Annars blir allt kaos och jag har inte förstått någonting.
Människor är olika. Kanske detta även visar att gamla slaget av yrkesskolor var bra för en del och därför bör satsas på igen.
Medan man inte ska försöka lära alla genom praktiska metoder. Människor är olika i inlärningshänseende så är det bra. Inget ska överdrivas men inget gammalt ska heller slopas bara för förändringshysterin ska råda inom alla områden.
Troligen är det människosynen som hårdnat och med denna de kriminellas hårdhet och omänsklighet vid brott.
En ond cirkel har uppstått. Vi amerikaniseras alltmer och får en allt grövre brottsling.
Få om ens någon talar längre om vård och rehabilitering av brottslingen numera utan istället om hårdare straff inga permissioner och förvar i fängelser även av psykiskt sjuka och handikappade som inte kan skilja på rätt eller fel.
Vi är i dag långt från 1970-talets vårdande av brottslingen för att slussa ut denne i ett samhälle där denne skulle kunna fungera.
Hårdheten i fängelserna speglar dagens människosyn. Fångar, arbetssökande och sjuka ses som parias och i denna hög finns även invandrarna.
Vi har i dag ett av de hårdaste fängelsesystemen i Europa men likväl tror många att det är tvärtom.
Det finns mycket skrivet om detta. Men ett exempel inifrån som jag rekommenderar alla att läsa är Tony Olssons bok ”Utbrytarna” som i år kommit ut på Hjalmarsson & Högbergs förlag.
Ser vi till Sverige och politiskt är det en värderingsomvandling av människan till en tidigare nivå. Alla ska inte längre värderas lika utan sorteras in i fack som tärande och närande.
Närande är den som har ett arbete att gå till och kan leva på denna inkomst. Denne ska privilegieras genom att få slippa betala lika hög skatt som den tärande.
Den tärande vilket bl.a. är den sjuke och arbetssökande ska betala en procentuellt högre skatt på sitt överlevnadsbidrag än den som lyckats få ett arbete som betalas av någon.
Den tärande har även fått en lägre bidragsstorlek i förhållande till längden av sin arbetslöshet.
Ursäkten för att statuera exempel och behandla tärande som mindre människovärda är att inpränta i svenska folket att den som arbetar ska gynnas medan den som inte lyckas få arbete ska sättas på plats och veta sin oduglighet i samhället.
Detta inryms i det svårtolkade begrepp som är svaret på alla frågor om varför människor ska sorteras i dugliga eller odugliga. Jobblinjen.
Den som inte har arbete ses som att denne inte sökt arbete tillräckligt. Den som är sjuk ses som om denne inte försökt bli frisk tillräckligt.
Detta är resonemang som inte skulle varit gångbart i politiken för bara något årtionde sedan, det är i dag inte bara är accepterat utan ses som självklart av majoriteten av svenskarna.
Detta är dagens tidsstöm och ideologi.
En huvudtanke i Bretanos lära är att den psykiska individen alltid åsyftar till något annat än sig själv. Medan den materiella världen däremot vilar i sig själv och därmed inte åsyftar till något annat än sig själv.
Subjektets psyke kan därmed ses spegla sig i andra subjekt om jag tolkat det rätt. Psyket gör detta för att bekräftas och bekräfta. Subjektet vill framstå som accepterad av andra subjekt. Klaras inte detta blir det problem. Subjektet känner sig då utanför, ej värd att älskas och kan självfallet inte heller själv ge kärlek.
Den materiella världen däremot är ett objekt som inte förändras eller har en egen önskan att förverkligas eller accepteras. Den bara är. I denna kan psyket lägga olika värderingar. Men själv kan det materiella inget, det är och inget annat.
Valde du den vän du har eller valde vännen dig? Vad var motivet från dig att just denne blev din vän? Var det egentligen du som lurades att bli dennes vän?
Vad var det för tillfredställelse du sökte för att acceptera just den vän du har eller hade och inte någon annan som önskade bli din vän?
Var allt förutbestämt utifrån din livshistoria? Att det blev just den vän det blev berodde då på att det just då var rätt tid för båda eller en av er att förverkliga en omedveten plan ni önskade förverkliga tillsammans.
En tillfredställelse av ett behov ni hade psykiskt.
Tillfälligt eller permanent. Ja det är tankar som kan tänkas. Lämnade din vän dig för nya behov som denna behövde tillfredställa och som en ny person som dykt upp kändes kunna tillfredställa? Kanske.
Frågorna och funderingarna inom detta kan bli många, motsägelsefulla men även realistiska. Fundera på det utifrån din livsplan, bakgrund, erfarenhet, hopp och tro.
Svaret är som på så mycket annat att vi klarat oss bra i hela mänsklighetens historia och detta med mera nya påfund enbart skapat nya behov.
Behov av att individualisera gruppbeteendet som är normalt för människan. Genom individualismen påhejad av stat och kön har ensamheten ökat.
Det är i dag självklart att män och kvinnor ska vara oberoende av varandra vilket aldrig tidigare skett i historien. Detta har resulterat i oro, ensamhet och känslor av otillräcklighet för att inte säga krav som är omöjliga att klara av. Omöjliggjort familjen och därför ser vi skilsmässor på löpande band. Splittrade hem. Vad nu begreppet hem innebär i dag.
Barn som stressas upp för att träffa lekkamrater varje dag så fort de kunnat lämnas iväg för att föräldrarna ska kunna tjäna pengar för att konsumera så mycket som möjligt.
Ingen trivs varken vuxna eller barn. Men man ursäktar sig med att vi ändå måste se att vi fått det bättre än generationerna tidigare där jämställdheten mellan könen inte fanns.
Men beroendet förr var ömsesidigt. En kvinna klarade sig inte utan en man ekonomiskt. En man å sin sida klarade inte sitt hem eller sociala miljö utan en kvinna. Så man var beroende av varandra och brydde sig i normalfallet då även om varandra betydligt mer än i dag. I dag flyr man så fort tillfälle ges och jakten på det omöjliga startar igen. Jakten på den perfekta partnern. Har det blivit bättre i dag? Ja om man med detta ser sexjagande och sexpartnerantalet och spänningen i detta. Annars inte tvärtom. Ingen mår bra i dag ingen men alla försöker jäkta sig fram till det som denne ser som sista etappen innan lyckohemmet ska uppstå.
Förra gången vår regering bar sig åt som en påse nötter var i slutet av 1930-talet. Då hade man som nu dragit ner på försvaret och togs på sängen när Tyskland gick in i Polen och andra världskriget var ett faktum. Först när kriget började gå mot sitt slut hade vi fått ett starkt försvar.
Sedan hade vi det fram emot 1990-talet sedan började samma dumheter igen och idag har vi knappt något försvar kvar.
Varför Vi gör om samma dumheter igen är svårförståeligt. Människor har många gånger trott att nu blir det aldrig krig igen men alltid har dessa profeter fått fel. Sverige kommer 100 % säkert att förr eller senare hamna i en militär konflikt och så även våra grannländer. När den dagen kommer då hoten står utanför porten då har vi liksom 1939 inget att sätta emot.
Den gången klarade vi oss genom att hjälpa tyskarna med fri passage för soldater och järnmalm. Men det kanske inte går lika lätt nästa gång att bre ut den röda mattan för fienden för att slippa krig.
Det som är det hemska och onödiga är att vi hade ett mycket modernt och effektivt försvar för inte så länge sedan. Hade vi råd då har vi råd nu. Finns det några så dumma som svenska politiker. Nej svarar jag nej och åter nej. Historiskt är det bevisat och även i dag har inget förändrats.
Vi har i dag gått tillbaks till synsättet att det finns bättre och sämre människor. De sämre och mindre värda är enligt ideologin i dag den av staten accepterade och som de ser riktiga uppfattningen att den som inte har ett arbete ska värderas sämre som människa.
Men även intelligens ska värderas högre än icke lärda personer. Medelmåttan ska värderas mindre även som barn. Därför har åter det som en gång var en särskiljande åtgärd av människor åter fått acceptans. Att den som är smartare ska ha en bättre utbildning bland likavarande.
De ska slippa medelmåttans skola och dess pedagoger. De ska fostras till makt och samhällspositioner. Att ha makt över de övriga genom sin smarthet kan de styra och få samhällets förmåner.
Samma ideologi som Platon önskade i sin bok Staten. De som bäst var lämpade att styra var här filosoferna. I dag blir det de som lärs upp i elitskolorna. De som skulle skydda samhällets värderingar då var väktarna idag en stark polismakt och angiverimakt. Möjligheten till att spåra ip-nummer mm.
Sedan kom massan hantverkarna nu arbetarna och de som arbetade. Då som nu värderingsmässigt. Sedan fanns de onämnbara, då slavarna de värderades till ingenting. Bara som förbrukningsvaror.
I DAG ARBETSLÖSA OCH SJUKA VILKA EJ NÄMNS I MEDIA MER ÄN SOM EN SIFFERGRUPP SOM SKA MINSKAS. Sjuka genom att mista sjukpengen, arbetslösa som straffarbetare i steg 3 i jobb och utvecklingsgarantin. Arbetslöshet ska enligt dagens ideologi precis som sjuklighet bestraffas.
Den första skolan uppfördes i Manilla på Djurgården 1812. Tidigare hade det funnits skolor för blinda och döva lite varstans i Europa. Så vi var långt ifrån först här i Sverige som så mycket annat.
Tidigare brydde man sig ej om de lytta och handikappade. Man gömde undan dem i hemmen. De som inte hade någon anhörig fick klara sig bäst de kunde och det innebar för många en säker död.
Det fanns i modern tid även fattigstugor där man samlade dessa som ingen ville se eller hade användning för.
Men det var under den senare historien människor tog hand om dessa, tidigare var de många som lämnades vind för våg.
Nog har vi blivit mer empatiska de senaste århundradena. Kan empati höra samman med ekonomi?
Vid dålig samhällsekonomi som det tidigare många gånger varit har bidrag och hjälp för de sämsta dragits ner. Men i dag är det annorlunda.
I dag är det inte av nöden som man dragit ner på ersättningen utan på grund av ideologi. En gammal sådan visserligen ”Den som inte arbetar ska inte heller ha något att äta”. Så har man resonerat i årtusenden och nu har detta blivit högaktuellt igen. Den som har det sämst, är arbetslös eller sjuk ska ha det än sämre.
Det är den politik som förs i dag, en segregering av människor utifrån om man har ett arbete eller inte. Den som inget har ska sättas på plats ordentligt. Den som har ska gynnas med skattesänkningar så den förstår att den som människa är mer värd än den sjuke eller arbetslöse.
Genom detta får den som har arbete då praxis för att se den som är utanför som en parasit och syndabock för problemen som man upplever. Skulle man utrota arbetslösa och sjuka kunde skatten bli än mindre tänker man och så har man accepterat segregationen. Man tror på allvar att den arbetslöse är detta på grund av lathet, den sjuke sjuk på grund av samma sak.
Du söker den ultimata handlingen av en bok för att läsa. Handlingen du kan drömma dig bort i och som speglar dina känslor, dina behov, drömmar och som slutar som du har behov av.
Det är ditt livs historia du önskar läsa. Den historia du ser som den du önskar eller önskade men aldrig fick uppleva.
Finns din spegelsjäl och har denne skrivit den bok som du önskar och nu söker för att bli tillfredsställd?
Kanske. Men få får uppleva detta.
Varför inte skriva din bok själv? Säkert kan du detta. Kanske den även skulle bli en succé att publicera.
Men skulle du kunna detta? JA, om du betalade det själv. Annars är det svårt att få alster publicerade. Även Astrid Lindgren blev refuserad. Men hon gav inte upp. Många gör säkert detta.
Men du kan kanske göra som många andra i dag, skriva och beskriva dina tankar på webben. Inte samma sak som att hålla en bok i handen men ändå.
Alternativet är att skriva din bok, spara den och låta den gå i arv till dina efterkommande.
Kanske en bra idé? Tänk efter.
Agendan har blivit vår tids framtidsplanering. Här beskrivs i detalj vad framtiden hoppas medföra tidsmässigt. Datum för när något ska hända och göras. Strikt följer många denna tidsplan som blir till ett måste. Nedtecknat ska följas. Pliktkänslan tar över och en förändring i planen ger samvetskval
Utöver detta har många en öppen dagbok där de önskar kommentarer från utomstående på vad de tycker, gjort och planerar. En blogg för att bli bekräftad som duktig eller värdelös.
Fel signaler ger även här samvetskval och även skuldkänslor. Varför fick jag den kommentaren grubblar vissa på. Andra önskar inga kommentarer på vad de gjort, tänker eller planerar. De har stoppat läsarens möjlighet att ge respons på bloggen.
Detta är de renodlade narcisserna som njuter av att se sina alster uppskrivna och inte har intresse av att någon kommenterar dem. De har nog av sig själva och är nöjda med detta. De speglar sig i sin blogg och njuter av det de ser.
Detta var lite av världen av i dag. Lite skillnad mot när dagböcker förseddes med lås och bom även för de närstående.
Är blyghet en prägling av föräldrar som själva varit detta som barn? Är det något som ligger i generna och kan ses som ärftligt genom generationer i vissa släkter?
Om så, varför behövs eller finns blyghet och varför har det utvecklats mer i vissa släkter än i andra?
Kan man se blyghet som undfallenhet och rädsla för andra och andras påträngning på den egna personligheten? Är det ett skydd mot kontaktförsök?
Var kan då detta skydd och obehagskännande inför kontakt ha uppstått?
Jag kan anta att det har uppstått som skydd mot kontaktförsök i gamla tider och byggts in mer i vissa släkters än i andras i arvsanlagen.
Då i första hand bland de som generation efter generation levt trygga och utanför andra gemenskaper i isolerade områden.
Finns någon forskning som visar att isolerade folkgrupper har procentuellt fler personer klassificerade som blyga än de som generation för generation levt i kustnära områden med mycket befolkning?
Jag vet inte men kan mycket väl se att det kan vara så.
Blyghet ser jag som något som uppstår ur främlingsrädsla. Om jag har fel eller ej vet jag inte. Men då bör blyghet vara en restprodukt som även i dag i vissa familjer ärvs. Restprodukt i det avseendet att det är något som mer och mer försvinner då det inte är konstruktivt i dag utan tvärtom handikappartat i vårt öppna och individualistiska samhälle där kontaktskapande är en förutsättning för framgång.
Tror du att du är felfri och kan se felen i samhälle och bland dina medmänniskor?
Du är inte ensam. Men lika väl dum. Otroligt dum och naiv. Hur många uttrycker sig inte i termerna vi och dom? Dom är de som bestämmer, i politiken eller på andra platser i samhället.
Varför tror du att du vet mer än vad andra vet och kan? Sanningen är troligen att du är osäker på dig själv och därför försöker ge dig kurage genom att mumlande svära över samhället och dess problem som du tycker skulle vara lätta att ordna i din förvirrade verklighetsuppfattning.
Jag läste en bok häromdan, Apokalypsens gosiga mörker, (2009) av Anders Bolling.
En bok för alla som inbillar sig att vårt samhälle blivit hårdare och råare än det var för 30-40 år sedan.
Här tas bland annat fångvården upp. Hur många vet att våra fängelser är bland de hårdaste i Europa i dag? Ovanstående bok sid 75.
Vi tror vi lever i ett slappt samhälle i Sverige. Men hur många tar reda på verkligheten istället för att ha förutfattade egenkombinerade uppfattningar som passar in i sensationsjournalistikens rubrikers överdrifter och vinklingar av verkligheten för att sälja och chockera? Få, mycket få. Och att hitta verkligheten i media är mycket svårt.
Vad tycker du i en speciell fråga? Har du motsägelsefulla uppfattningar om något? Är det som är bra kanske dåligt ändå?
Vad känner du för något? Vet du inte? Kan du inte bestämma dig?
Då är du splittrad. Splittrad psykiskt sett. Varför har du då präglats till att inte ha fasta åsikter, inte lärt dig att säga ja eller nej?
För det är vad splittrad kan ses som. Ingen bestämd åsikt om någonting då du inte kan bestämma dig för vad du tycker.
Ser du eller har upplevt detta så ta dig i akt. Du kommer nämligen troligast att användas för andras syften i så fall. Du blir lättledd och foglig.
Vad det så du ville ha ditt liv? Kanske om du njuter av underkastelse och självpåtagen plåga.
Men om inte så mår du dåligt av din självpåtagna roll som ingenting, men som användbar för viljestarka medmänniskor.
Vem är du, du splittrade människa och ser du hur du gestaltas inför andra?
Evolution kan ses som förändring och förändring är något som sker oavbrutet med allt och oss själva under hela vårt liv och även efteråt med vår kropp.
Du är inte samma person efter det att du läst detta korta inlägg mot hur du var innan du läste det. Din kropp har åldrats något, mycket har hänt runt dig på mikronivå.
Du själv har reagerat medvetet eller omedvetet på vad du läst. Positivt eller negativt. Du glömmer kanske vad det stod omedelbart eller senare. Du kanske fick en aha-upplevelse som påverkar ditt tänkande öppet eller omedvetet.
Som en känd filosof sa att man kan inte gå ner i samma flod två gånger. Detta då flodens vatten inte är samma som förra gången du gick i. Floden flyter som sagt. Filosofen var Harakleitos och levde ca 500 f kr.
En sanning som står sig över tiden. Inget är stilla allt flyter.
Har din verklighetsuppfattning blivit till utefter arv och uppväxtmiljö? Är det samma verklighet vi alla upplever eller skapar varje människa sin verklighet utefter sina arvsanlag och sin miljö?
Jag påstår absolut att det sistnämnda är sanning. Det finns lika många verklighetsuppfattningar som människor och var och ens uppfattning förändras efter tid påverkat av personens upplevelser.
Men då kommer frågan hur kan då så många organisera sig i ett parti eller en organisation?
Jo, alla i en organisation är olika personligheter med olikartad verklighetsuppfattning men som ändå delar åsikter med andra personer och därför kan samarbeta i ett parti eller annan slag av organisation. Men även här finns de som hoppar av eller enbart är med för att det är tryggt.
Ingen tycker exakt samma som sin partivän i ett parti. Även här är alla olika därför behövs ett politiskt program som ska röstas igenom och även partipiskan. Man delar en ideologi, oftast, men denna är vid. Detaljerna däremot kan uppfattas olika beroende på vem man är.
Men likväl förstår man att för att förändra måste man samarbeta. I det stora hela den övergripande ideologin kan man acceptera i en organisation som fungerar även om man kan vara osams om detaljer.
Människan är ett samarbetsdjur och gruppdjur. Men som sådan ändå en enskild individ med egen vilja och unik i förhållande till andra människor.
Att vara bildad har oftast varit synonymt med välutbildad och då på universitetsnivå. Didaktiker räknas ofta inte hit fast de i flera fall kan ses mer kunniga i fler ämnen än vad professorer är.
Skillnaden är däremot att didaktikern inte får något publicerat i en serös vetenskapstidning hur väldokumenterat det än är.
Men bildning ska den ses som i dag bara utifrån en formellt utbildad professor mm inom den akademiska fakulteten?
Ska en totalt osocial professor ses som mer bildad än en social didaktiker?
Man kan se detta med tveksamhet. Värderingar är relativa över tid. I dag ses social kompetens som viktigt. Att inte kunna förmedla de inneboende universitetsämnena till andra än den litterära världen och ibland inte detta heller ska kanske inte ses som meningsfull kunskap. Meningsfull för annat än privat kunskap och då ickeförmedlingsbar.
Ska denna person då värderas som bildad på samma sätt som den lika utbildade som kan förmedla sin kunskap till andra på ett förståeligt vis?
Ja det kan man resonera om. I dag är en ickeförmedlingsbar kunskap litet värd. Men så har det inte alltid varit. Det fanns en tid då betyg öppnade alla portar utan hänsyn till vem som hade detta betyg. Ännu tidigare behövdes ingen kunskap alls för att komma upp sig i samhället om personen istället kunde ståta med ett ärat adligt namn.
Tider förändras. Kontakter är i dag lika viktiga som adelsnamnet var för länge sedan. Medan betyget blivit mindre värdefullt igen.
Klasser har åter börjat visa sig betydelsefulla. Du bör åter vara född i rätt samhällsklass och ha bekanta eller föräldrar med stort kontaktnät för att lyckas. Adelsnamnet är inte lika viktigt längre, kontakterna däremot.
I katolska kyrkan är bikten ett av sakramenten. Lika viktig som dopet och nattvarden mm.
I den Lutherska kyrkan är även dopet och nattvarden viktiga men bikten existerar nästan inte alls. Om man inte räknar enskilt samtal med en präst som sådant. Öga mot öga vilket inte är vad som sker under en bikt i katolska kyrkan där man istället biktar sig för en okänd präst man ej har ögonkontakt med.
Då är frågan varför finns denna skillnad och vilket är lättast att bikta sig eller bekänna sina snedsteg för en okänd människa utan ansikte och kropp eller motsatsen som sker i ett enskilt samtal?
Svaret tror jag kan besvaras med vem man är. Är man social önskar man nog möta medmänniskan ansikte mot ansikte och är man troende är mötet på detta sätt lätt.
Men är man inte så social kan den katolska bikten vara lättare då man här biktar sig anonymt. Även icketroende kan här utan att känna sig bortkomna bikta sig för en okänd. Tala till en medmänniska utan att känna sig dum som man kanske gör med en präst som ser en rakt i ögonen.
Bikt utan ansikte tror jag vi har för lite av i den lutherska kyrkan. Även om vi har jourhavande präst pet telefon så anser jag att miljön i en kyrka kan vara mer rogivande för alla. Troende som icketroende för att få tala ur sig känslor, bekymmer och dåligt samvete.
Här finns ju möjligheten att läsa de nyaste böckerna, visserligen kan det ta tid att få dem många önskar ju läsa dem, men det är gratis. Här finns möjlighet att utan kostnad läsa dagstidningar och faktatidningar.
Ja mycket finns och hjälp att hitta det man söker finns också. Vissa filmer och musiksamlingar finns även att låna, ibland gratis, ibland mot en låg avgift.
Varför besöker då inte än fler biblioteken?
Vi hjälps ju alla åt att betala, genom vår skatt, detta förträffliga centrum.
Kan det vara så att reklam skulle få privathandeln av böcker mm att sälja mindre?
Kanske. Det har ju skrivits och beslutats under senare tid om vådan av att plagiera. Musik och film men även fri nedladdning av e-böcker genom fildelning är i dag förbjuden.
Men hur kan då biblioteken undantas? Även här kan man låna många e-böcker genom nedladdning direkt till hemdatorn gratis. Visst, de är kopieringsskyddade men detta går säkert att knäcka och så är kopieringen i gång.
Varför en lag om fildelning skulle få effekt mer än marginellt och tillfälligt är svårt att förstå. Troligen är den enbart en markering som visar att det är förbjudet och någon och några kommer säkert att med jämna tillfällen åtalas. Detta som varnande exempel med höga orimliga böter som straff. Men fildelningen kan inte stoppas. Nya vägar öppnas hela tiden likt nya säkerhetshål hela tiden upptäcks när det gäller Microsofts programvaror. När ett hål tätas har nya redan uppstått.
Som det så riktigt nämns i bibeln har varje människa sitt uppdrag här på jorden. Men att hitta sin plats är det inte alla som gör. Inte heller kan alla förstå vad de är bäst på och därmed behövs i.
Mycket kan gå fel på en levnadsväg. Inget är förutbestämt i livet. Slumpen kan styra dig fel och du hamnar på minsta motståndets väg. Med det menas att du gör som dina vänner. Väljer den lättaste utbildningen att komma in på oberoende av om den intresserar dig. Detta kan resultera i att du vantrivs och hoppar av och därmed får svårt att börja plugga igen och även problem att överhuvudtaget få ett arbete.
Du hamnar fel. Skyller på allt och alla ser inte själv var du gjorde fel vägval. Men även om du senare förstår, kan det vara försent att byta riktning, vägen till den plats, inom det arbete och den vän du skulle haft för att passa in har stängts. Det är försent i tidsflödet att vända om. Livet har tagit en annan väg än den du var ämnad gå.
Vad gör du då? Du kan behövas på andra platser men den ultimata platsen för dig är stängd. Du kan bara göra det bästa av din situation. Troligen har du en familj och den kan du självklart vara ett stöd för. Men din plats i det öppna samhället är stängd. Din plats.
Svaret kan med all säkerhet bli ett rungande ja. En retoriker kan övertyga den mest tvivlande om vad som helst. En duktig retoriker självklart.
Att övertyga och övertala är retorikerns starka sida. Kritiskt tänkande däremot är något som hör vetenskapen till och knappast ska ses som retorik i bemärkelsen att övertyga.
Här handlar det istället om att välja en metod som i slutänden ska bevisa att en utsaga är sann. Med all säkerhet sann och möjlig att besluta utifrån och att resultatet då blir förutsägbart och det man önskar.
Självfallet kan man här också se retoriken som ett medel att förmedla kunskap på ett övertygande vis.
Skillnaden är dock att en renodlad retoriker skickligt kan övertyga andra om ickevetenskapliga utsagor från fantasins värld. Vi har många karismatiska människor med egenkombinerade världsuppfattningar som övertygat andra om sin tro och därmed fått medlöpare till att göra all slags omänskliga handlingar mot sina medmänniskor.
Retorik är bra i många sammanhang. Men i fel händer kan detta ge katastrofala följder för många. Vi har exempel som andra världskrigets Tyskland där judar fick lida i milliontals på grund av medlöpare till en sjuk ideologi.
Kritiskt tänkande ska därför i alla sammanhang prioriteras. Ställ dig frågan när du läser något som låter bra eller hör något som låter övertygande;
Varför framförs detta och av vem?
Vad vill denne med sitt påstående göra?
Varför säger denne det till dig?
Varför beskriver denna tidning det så övertygande vad önskas med detta?
Du har, tror du, ett topparbetsbetyg men får inget nytt jobb. Förstår du vad det står egentligen?
Svaret kan ges utefter hur den som ger det ser och sett dig som anställd. Har någon klagat på dig? Då kan betyget exempelvis bli kodat.
Här kan du läsa något om vad som egentligen står i ditt arbetsbetyg. Därmed inte sagt att alla arbetsgivare kodar eller förstår koder. Mest används de på större företag, kommunala eller statliga organisationer.
Läs och tänk dig mycket noga för innan du visar upp ditt arbetsbetyg om följande står i det.
Exemplen är tagna från länken ovan. Där du kan läsa vad egentligen Bra, mycket bra, våra rekommendationer, God och Mycket god egentligen betyder i klartext. Läs och du förstår.
