Vad associerar du till när du ser något?

Troligen något din hjärna ser likheter med som du tidigare upplevt. Igenkännande av något som du präglades att jämföra med eller ser likheter med.

Därför uppstår troligen fobier. En spindel som i din barndom skrämt dig. Kanske den kröp i ditt ansikte och du kunde inte få bort den. Sedan har spindlar uppfattats som skrämmande. En spindelskräck har uppstått.

Kanske en otrevlig person du träffat eller upplevt som otrevlig i din barndom gör att alla personer du senare i livet möter och som har utseendelikhet, röstlikhet eller rörelselikhet med denne uppfattats som skrämmande och otrevliga.

Du har präglats att bemöta personer efter utseende. Första intrycket blir utefter hur denna första person med ett visst utseende uppfattades av dig. Detta gör att du lätt missbedömer människor som liknar denne i framtiden.

Tänk på äldre som aldrig i sin ungdom eller barndom träffade en färgad. Det var ovanligt förr. De har ingen referens till dessa när de kanske i senare skedet för första gången träffar en. De upplever det inte då som varken skrämmande eller trevligt enbart som exotiskt.

De har inget att referera till och ser hudfärgen som exotisk och ser inte personen som människa utan som just en konstig upplevelse. Inte konstigt då att den äldre generationen tyckte att färgade tillhörde en annan ras av människa då de aldrig lärt sig eller förstått mer än på bilder att det fanns människor med annorlunda hudfärg.

Vi lever våra liv mot en bakgrund av ljud.

Tystnad vad är det? Bristvara i dag. Om människan i dag inte har ljud i öronen och då oftast i form av musik känner hon sig ensam. Många måste ha musik när de arbetar.

Förr var det något de flesta inte önskade. För bara någon eller några generationer sedan var det mycket ovanligt med musik när människor träffades i hemmen. Man umgicks pratade, en del söp, åt och diskuterade. Så var det även när teven kom. Fast då skulle man samla sig framför teven och tyst lyssna på vad som sändes. I första hand var det nyheterna som lockade, då Aktuellt klockan 19.30.

Dagens vuxna får skrika på sina fester för att göra sig hörda. Något djupare samtal förs inte. Istället spelas den form av musik högt och hänsynslöst som gårdagens generationer inte tålde.

Hårdrock. Jag ska väl själv medge att jag också avskyr den musiken.

Men varför har ljud blivit mer intressant i dag än tidigare? Varför musik? Varför rör sig många i naturen i dag med headset och har musik i öronen än att som tidigare lyssna till naturens ljud och tystnad? Jag förstår inte eller beror det på att jag inte förstår dagens människa? Jag vet inte.

Lyd eller svält.

Så kan man se arbetslinjen av i dag som förespråkas av Alliansen. Sök jobb till döddagar, om du inget får - skyll dig själv. Då får du leva på mycket låg ekonomisk nivå, om du inte har sparade medel.

Har du inte varit med i en a-kassa då får du leva upp dina tillgångar, sälja ditt hem och först därefter få existensminimum från socialen.

Om du inte lyder så sköt dig själv, svält. Bli uteliggare eller kriminell. Men som kriminell ska du veta att fängelserna idag inte är av samma slag som under 70-talet. Ingen vård och ingen bostad eller ett arbete när du blir fri igen. Bara ut och sköt dig själv.

Vi har alltid behandlat de som inget har som parias. NU är det dock hårdare tag än på länge. Du ska inget ha att säga till om anser vår kära regering. Kan du inte bli din egen lyckas smed; Skyll dig själv.

Nu är det snart val. Kan framtidens val åter bli segregerande val? Visst, vi fick allmän rösträtt i början av 1900-talet

Men för de som behövde fattigunderstöd, socialbidragstagare, kom inte rösträtten förrän 1945.

Kan det åter bli så att de som har det sämst, de arbetssökande och sjuka, ska vägras rösträtt då de inte arbetar?

Jag kan tänka mig det. Kan man beskatta folk hårdare som har dålig arbetslöshetsersättning på grund av att de inte får arbete då kan man stoppa rösträtten också. Då skulle garanterat Alliansen sitta kvar många år framåt.

Man bör inte blanda samman hopp och tro.

Hoppet är det sista som lämnar människan sägs det. När hoppet är borta bryts allt ner och apatin breder ut sig.

Sjuka, olyckligt förälskade, arbetssökande m.fl. alla hoppas de. Den sjuke som ger upp att bli frisk förfaller i apati och lever troligen inte länge till. Den olyckligt förälskade som ger upp drar sig undan i frustration och drar sig in i total ensamhet kanske för resten av livet.

Den arbetssökande som söker tusentals jobb och inget får (inget ovanligt när det handlar om långtidsarbetslösa) och samtidigt hånas ekonomsikt genom fördelningspolitiken skattemässigt i dag, förfaller även denne i apati och ger upp. Jobbsökandet blir ett spel för gallerierna, inget annat.

När hoppet försvinner, försvinner även människovärdet.

Tro däremot kan försätta berg. Det handlar inte bara om gudstro. Allt kan genomsyras av tro. Hur många sjuka har inte kämpat och trott att det skulle hjälpa för tillfrisknande och verkligen även blivit friska till förvåning för anhöriga och läkare.

Hur många olyckligt förälskade har inte hittat en ny förälskelse som fungerat. Ibland har även den olyckliga förälskelsen resulterat i att den övergått i gemensam. Kanske just för att den olyckligt förälskade trott så mycket på den att den som inte älskat omvärderat den älskade.

Hur många arbetssökande har inte lyckats överleva ekonomiskt fast ingen önskat anställa dem och i dag även samhällets värderingar motarbeter dem? De har hittat nya värderingar inom familjen och lärt sig hushålla med de få resurser de har. Jobbsökandet ger säkert inget resultat ändå men de tror att en dag så kanske ändå något sker. Tron på något gör att de ser små glädjeämnen i vardagen istället för att brytas ner av alla nej.

Ska individen underkasta sig samhället eller samhället individen?

Frågan är berättigad. Platon ansåg inte det. Om en person inte tyckte att lagarna i en stat (På den tiden var det stadsstater såkallade polis) borde personen lämna staten och flytta till en där lagarna bättre passade den ideologi personen hade.

Skulle det fungera i dag? Jag vet inte, för då skulle alla sjuka och arbetssökande lämna landet. Ingen önskar väl bli utfryst och nedvärderad som dessa blir ekonomiskt här i Sverige i dag.

Men få har immigrerat. Varför? Vi vet ju att vi knappast har de bästa jobbmöjligheterna här och inte heller bästa ersättningarna när ingen önskar oss som arbetande eller vi blivit sjuka.

Är människor för fega för att ta sig ur ett land där de behandlas illa? Nej vi har många krigsflyktingar här. Men svenskarna då? Ja vi är nog lite för fega för att immigrera från vårt land. Vi hoppas och tror på att människor åter ska se de sjuka och arbetssökande som människor med värde. Man hoppas åter på en regering som inte ser ner på de svaga.Vi hade ju sådana regeringar under merparten av 1900-talet.

Man kan inte förstå (de äldre som har något att jämföra med) att samhället kan fortsätta med segregation och utanförskapande ekonomisk fördelning.

Men då har man glömt att de generationer som nu växer upp växer in i ett samhälle där man ser det som naturligt att de som är arbetssökande och sjuka ska ha det betydligt sämre än andra.

Det kommer snart att vara lika självklart här som det alltid varit i ex USA. Den som drömmer om ett empatiskt samhälle igen där staten tvingade fram empati för de utsatta finns inte längre. De politiker som är i farten nu är 60-talister och de har ingen känsla för de som inte lyckats. Vi kan inte få tillbaks de politiker som en gång slogs för solidaritet. De är snart utdöda och de få som lever är inte verksamma längre utan pensionärer.

Förr drömde man om trygghet, i dag om det perfekta och förverkligade.

Förr var kraven på livet inte så stora man önskade bara en inkomst på sitt arbete och ett tryggt eget hem.

Man var beroende av varandra och sina grannar för hjälp i livets alla skiften.

Kraven på fritid fanns inte, arbetet, oftast bondelivet, var ett liv, inte något som uppdelades i ledighet och arbete.

Visserligen segregerade man människor i olika värden då liksom nu. Arbetslösa sågs även då som parias som ingen nämnde något gott om. Då fanns arbete för alla så dessa sågs som dagdrivare vilket var förbjudet att vara. I dag finns ingen lösning för de som varit utanför arbetsmarknaden i många år och därför har det blivit ok enligt Alliansens ideologi att behandla dem som parias genom att ekonomiskt krossa dem. Hatet mot arbetssökande har alltid funnits men fanns inte öppet under senare delen av 1900-talet.

Familjen var viktig i årtusenden. Äktenskap och kärlek var ofta inte samma sak. Man gifte sig med den som kunde ge fördelar för gården. I dag gifter sig få utan kärlek men likväl fungerar det inte. Då var kamratskapet och beroendet viktigast. Det fungerade.

I dag är oberoende och självförverkligande ledstjärnan. Vilket har skapat främlingskap och ett livslångt sökande i ensamhet efter den perfekta partnern som livsidealet. Bra? Nej säger jag. Inte för någon och det speglas genom att samhället inte längre har fasta värden. Ingen trygghet. Inte arbete för alla. Ideologier som segregerar människor. Början till judehat igen. Fast det inte var länge sedan i Tyskland och Europa i sin helhet att judehat fanns vart det sedan ledde vet vi idag. Segregationsregeringen i Sverige anser i dag att det är rätt att sprida onda rykten i pressfrihetens namn om Israels militär. Utöver det anses det i denna regering att vi på alla sätt ska använda skattepengar till skattesänkningar för de som haft tur. De som har jobb. Behövs mer pengar ska det sparas på de sämst ställda.

Inte bara det att man påstår att bidrag till tredje land bör dras in på grund av korruption i dessa länder. Ideologin av i dag i Sverige och även i Italien skrämmer. Vi är på väg till ett människoförakt igen som vi inte haft sedan 1940-talet i Europa. Denna gång kommer det från vårt land och före detta diktaturstaten Italien där hatet mot romer florerar. I Sverige är det hatet mot arbetssökande och sjuka som florerar men det finns mer. Reinfeldt som gömmer sig bakom tryckfriheten ser inte skillnad på tryckfrihet och påhopp och hån på främmande staters befolkning. Israelpåhoppet från Aftonbladet.

Berätta en historia, ett gammalt nu snart utdött nöje eller nödvändigt pyssel.

I alla tider har människan suttit vid härden. Först lägerelden sedan i hemmets härd. Här berättades efter dagens slit historier om verkliga händelser och mystiska saker man sett eller hört andra berätta om.

Det var ett sätt att umgås och känna samhörighet. Familjens samkväm. När främlingar kom på besök fick man nya historier berättade.

Först i nutid försvann detta nöje, istället kom teven. Ja först kom radion. Numera finns datorn och nöjen i alla dess former utanför hemmet.

Familjen delas och alla har sina egna intressen. Inget är sig likt från fornstora dar.

Sammanhållningen i familjer är tillfälliga då nya familjekonstellationer bildas ideligen. Undantag finns, men merparten av dagens familjer i i-länderna är ombildade åtskilliga gånger.

Man kan då fråga sig om människor i dag mår bättre än våra förfäder gjorde? Ja kroppsligt är det säkert så. Vi har mat varje dag. Men psykiskt? Nej säkert inte. Människan är skapad sedan årtusenden att leva i och med naturen. I dag är vi så långt från det vi bara kan. Människan behöver sin flock av familjeindivider, även här är allt raserat och ensamhushållen har gjort flockdjuret människan till rotlös.

Psykiska problem är i dag vardagsmat och lika normalt förekommande som det var ovanligt förekommande för bara några generationer sedan.

Har världen och livsmiljön då blivit bättre? I en form ja, vi har mat, rent och sjukdomar kan botas mer än tidigare. I övrigt är det, med ett enda ord, kaos.

Behövs djurpsykologi?

Självfallet behöver vi förstå djuren så mycket det är möjligt. I annat fall kan vi inte bemöta rovdjuren exempelvis med annat än ammunition.

Då först kan vi göra motdrag som skyddar människan och tamboskapen. Vad reagerar rovdjuren negativt för? Att förstå detta är viktigt då kan de bemötas och våra tamdjur kan leva i trygghet för dessa bestar.

Djurpsykologi eller djurförståelse har mest handlat om hundar, katter och hästar. Men dessa djur lever sedan länge med människan och vi klarar av dessa. Så resurserna bör läggas där de behövs, inte på de djur som följt människan i årtusenden och som människan ser som förmänskligade varelser med samma behov av terapi som människan.

Vi vet nog om dessa. Däremot vet vi för lite om resten av djuren och då bör till att börja med förståelsen för rovdjuren vara viktigast. Vill vi ha dessa bestar i ex de svenska skogarna måste vi förstå dem och kunna leva med dem utan att de tar tamboskap eller småbarn. Detta var ju anledningen till att de en gång utrotades. Kan vi bättre än våra förfäder klara av att leva med dem? Jag tvivlar om vi nu inte lär oss förstå hur de reagerar och därigenom kan lära oss skydda oss själva mot dem.

Hot kan behövas i vissa situationer.

När då undrar någon? Ja inte i syfte att skrämma till underkastelse. Men ser vi på krigssituationer kan det behövas i överlevnadssyfte.

Panikslagna soldater i krig är omöjliga för strid. Därför behövs disciplin. Självklart ger disciplinen fler dödsfall då soldater inte vågar opponera sig av rädsla för repressalier som krigsrätt, arkebusering. Men utan hoten blir manfallet än större.

I krisstationer behövs även hot för att inte panik ska uppstå. Någon måste ta ansvaret då och denne måste lydas om inte situationer av detta slag ska ge än mer kaos och död eller sårade.

Det finns inte tid för diskussioner när något händer ibland. Det behövs snabb handling. När då vissa till sin egen nackdel, vilket de inte inser, börjar diskutera och ifrågasätta måste dessa tendenser slås ner. Ibland med hot ibland med våld för att spara liv.

I vilka situationer kan säkert flertalet förstå. Terrorattacker, stora olyckor mm är situationer där handling krävs och opposition mot detta måste slås ner för allas bästa. I krisen förstås kanske inte detta men efteråt bör det synas att det fanns inget annat val.

En utsaga av Wilhelm Dilthey.

Han var filosof och bland annat starkt kritisk till att använda positivistiska metoder vid undersökningar av psyket.

Han gjorde en åtskillnad mellan en förstående eller i själslivets helhet inträngande och en förklarande eller naturvetenskaplig psykologi.

En förstående och inträngande psykologi kan som jag ser det jämföras med psykoanalys vilket innebär inträngande i en persons psyke för att denne fullt ut ska förstå sig själv och sina reaktioner. Freud är väl närmast i tankarna här. Psykoterapi av olika slag kan också ses höra hit.

En förklarande och naturvetenskaplig psykologi kan ses som psykiatri. Medicinering och utvärdering av effekter på ett antal likamående klienter.

Psyke och kropp kan behandlas i ovanstående. I första fallet botas personen psykiskt och fysiskt genom olika terapeutiska behandlingar.

I senare fallet dämpas symptom genom medicin så personen kan leva så bra som möjligt.

Beroende på personlighet görs behandlingen. Vissa är lämpliga att hjälpa psykiskt andra är lämpligast att lindra symptomen för med medicinering.

4 frågor om olikhet och lika många försök till svar.

I vilka hänseenden är individerna olika?

Svaret kan vara att det skiljer mellan egenskaper. Någon är duktig på något, någon annan på något annat.

På vad sätt är individerna olika?

Här skulle jag vilja påstå att vissa är äldre och har annorlunda livserfarenheter än yngre.

Var tid skapar sina individer vilka sinsemellan även de är olika enligt arv och miljö inklusive egenskaper.

Vilka samband finns mellan egenskaperna?

Det blir att det någon är duktig på är även någon annan duktig på. Men lösningen på ett problem kan inom detta område då lösas på olika sätt men kanske med lika positiva resultat. Det finns många vägar till samma mål. Det är resan dit som är sambandet mellan konstruktionen av lösningar vilka kan vara mycket olika.

Varför är individerna olika?

Mitt svar är att det beror på arv, miljö och tidsavsnitt i historien vilket kan ses som bland annat ideologin, samhällsandan just då. Olikheter är positivt då det ger kreativitet. Lösningen på något finns alltid hos någon. Men lösningen kan tystas ner och aldrig realiseras på grund av ex kortsiktiga vinstintressen.

Frågorna ovan är från differentiell psykologi. Svaren är mina egna.

Pedagogen som förtidspensionerades 1850 på grund av obekvämhet.

Det var chefen för seminariet för stadslärare i Berlin Adolf Diesterweg som råkade ut för detta. Men inte teg han för det han skrev därefter många stridsskrifter om schismen.

Varför och vad handlade det om?

Han kämpade mot den konservativa regeringen i frågan om att folkbildningen borde öka. Detta ansåg regeringen onödigt. Inte nog med det han ansåg även till regeringens ilska att folkskolan skulle vara självständig och inte en kristen uppfostringsanstalt.

Skamligt och samhällsfarligt ansåg de konservativa. Inte skulle vem som helst få lära sig en massa som de sedan kunde använda för att misstro regeringsbeslutet och samhällsrättvisa. Nej befolkningen måste lära sig lyda, underkasta sig överheten och jobba för att de med samhällsmedlen skulle fortsätta tjäna pengar. Om de inte tjänade pengar och såg sig som förmer än befolkningen i övrigt fanns risken att de flydde landet och satsade sitt kapital någon annanstans.

Lydnad och kristendomskunskap var det enda befolkningen behövde lära sig och för att stoppa radikala upphovsmakare som Diesterweg sågs som entledigades han med bibehållen lön och förtidspensionerades. Så gjorde man då och nog finns likheter med nuet också när det gäller misstro mot den som ser samhället som gemensamt och inte som en spelplan för den som lyckats bli rik på arv eller hänsynslös profit.

Ett av John Deweys dogmer var följande

”Naturen finns oberoende av människans medvetande, den är ej vetande men vetbar”.

Ganska självklart anser nog de flesta. Men det fanns motsatta uppfattningar. Ex Shopenhauers

Man kan fundera över Deweys tanke ovan. Nog kan man förstå att exempelvis månens baksida fanns innan människan kom dit och att den såg likadan ut innan människan såg den första gången som ett måndygn tidigare. Men man kan inte bevisa det.

Det går att teorisera om något som man inte sett och detta innebär att det man skapar en teori om är vetbart. Det går att ta reda på om teorin stämmer. Exempelvis teorin om månens baksida innan någon sett den. Det var och blev möjligt att kontrollera.

Men ytan var självfallet inte vetande i sig. Den visste inte om att den fanns eller att någon ställde teorier om den. Den hade inget eget vetande utan den bara var.

Så kan man filosofera utifrån ovanstående mening.

Mer att läsa om den kände pedagogen finns här:

Descartes ansåg att både vi och djuren är maskiner, men även andevarelser.

Descartes var troende och hans Gudsuppfattning har han även arbetat in i sin teori och verkligheten men den tar jag inte upp här

Vi skulle se på oss själva som maskiner där något som orsakade en handling påverkade vad som kunde bli nästa handling. Det som resulterades var något som man kunde förutse då det var resultatet av något som organismen behövde få utfört för att fungera optimalt.

Om detta inte gjordes blev något ofullbordat och maskinen människan fungerade sämre och nästa handling blev kanske en handling som inte varit nödvändig om den grundhandling utförts som organismen först behövde.

Ur detta kunde man då se att människan fast den fungerade som ett urverk kunde missbrukas genom den fria viljan som var det gudomliga i oss. Människan var därmed inte bara en maskin i sin uppbyggnad utan även en gudsvarelse som hade en fri vilja på gott och ont för människan och andra varelsers väl och ve.

Depersonalisation liktydigt med Deja-vu.

Depersonalisation är ett psykiskt sjukt tillstånd enligt vilket verkligheten ses förändrad. En läkare som hette Moreau ansåg att det var ett tillstånd som kunde vara i många år kanske livet ut. En kollega som även han intresserade sig för tillståndet var Pierre Janet vilken 1838 delade in tillståndet enligt följande beskrivning:

Det kunde utmärka sig som ett tillstånd där personligheten verkade besynnerlig eller främmande.

Personlighetsfördubbling.

Fullständig förlust av personlighetsuppfattningen vilket gjorde att den drabbade kände sig död eller förlamad invärtes.

I något av dessa stadier kunde personen uppleva sensationer och upplevelser som skapades från kroppsliga känslor. Med detta kunde fantasiupplevelser som att det här var inget nytt upplevas. Jag har sett detta tidigare eller känner igen detta. Deja-vu helt enkelt.

Kan detta vara förklaringen till Deja-vu? Är det så enkelt? Omöjligt är det inte. Troligt? Ja.

Kvicksilver användes som mirakelmedicin under lång tid.

Syfilis var en av de sjukdomar man ansåg skulle botas med denna metall. Tyfus och febersjukdomar andra.

I dag används metallen fortfarande i vissa mediciner. Rinomar är något som tandläkare för bara några år sedan skrev ut till sina patienter. Barnmedicin med kvicksilver finns också.

Vi har ju även stoppats fulla av kvicksilver i våra tänder under ca 150 år av våra tandläkare. Hur mycket kvicksilver som den vägen kommit ut i naturen genom våra kyrkogårdar låter jag vara osagt. Men nog bör det ha blivit och blir kanske lika mycket som slarvet med kastade termometrar.

I dag får ju inte kvicksilvertermometrar säljas längre men långt efter detta förbud lagades det fortfarande tänder med amalgam.

Visst, amalgam var och är betydligt hållbarare än andra material. Men i munnen, nej tack. Nog skulle det finnas andra material som är lika billiga och hållbara att stoppa i tänderna. Det är mycket dåligt att det ännu inte finns. Plastfyllningar får bytas vart och vartannat år

1655 infördes bestämmelsen att teologer skulle ha förtur till tjänster på Uppsala universitet.

Den som hade en hel del att säga till om på denna tid inom pedagogiken i Sverige var Magnus Gabriel De La Gardie. Det var han som bl.a. införde ovanstående bestämmelse i universitetskonstitutionen.

Tidigare hade det varit adelsmännen som i första hand fått arbete och titlar på universitetet. Det var inget ovanligt, så var det i övriga Europa också.

Det som nu skilde var att teologi gick före anor och traditioner. Men beslutet blev inte populärt och bara ett tiotal år senare var ordningen återställd. Teologi skulle inte längre gå före andra fackämnen och adelns folk kom åter att dominera fakulteten.

I dag är adelstiteln inte inträdesbiljetten för arbete på fakulteterna. Numera är det kontakter och ibland kommer även en katt bland hermelinerna in. Någon som utmärkt sig i den akademiska världen utan att ha haft tidigare kontakter inom denna.

Decrolymetodens steg inom pedagogiken.

Det var Ovide Decroly som utarbetade denna pedagogik i början av 1900-talet. Han utgick från psykiskt onormala barn vilka han undervisade i sitt hem.

Metoden är den didaktiska och ser kortfattat ut enligt följande, utgående från två frågor.

Vad är det barnet främst måste veta? Svaret här blir att barnet måste känna sig själv sina behov och kroppsfunktioner och natur och samhällsförhållandena där barnet finns.

Vad har barnet mest intresse för? Främst är det livsbehoven hos sig själv, medmänniskorna och naturen.

Utifrån detta har metoden sedan utvecklats och då från de fyra primärbehoven, näring, skydd mot ex oväder mm, försvar mot faror, arbete-vila och sammantaget utifrån detta ska då barnet fostras till att bli en god samhällsmedborgare.

Grunden i undervisningen är att även ge barnet meningsfulla helheter, förstående av skeenden, lagar och allt i syfte till att fostra barnet till en god och nyttig samhällsmedborgare.

Metoden blev mycket omtalad och 1936 var den grunden exempelvis för folkskolans undervisning i Belgien.

Det var lite om en pedagogik som få i dag vet något om.

Den gången Twisten kom och med den Twistpåsen.

1961 det var då twisten kom i stor skala och sågs som ett nytt ungdomspåfund. Sedan dess har mycket hänt och många nya musikstilar och danser kommit och gått.

Det var den kanske första dansform där man inte rörde varandra utan var och en stod och vickade på höfterna efter eget behag. Kanske lite överdrivet men ändå.

Själv var jag barn och tyckte det var roligt att stå och dansa efter denna rörelseakt när det på radions musikkanal P2 spelades Twist and shout med flera låtar. Man hade ju sett hur man skulle göra i Teves enda kanal i svartvitt.

Som sagt många år har gått men till skillnad mot många andra musikstilar som kommit och gått finns en sak kvar från den tiden.

Twistpåsen. Godiset som namngavs efter dansen och som slog igenom stort under sextiotalet och vilket ännu finns.

Numera som klassiskt godis som många gånger köps som presentgodis. Då som nu. Det ansågs då som lite finare godis och verkar fortfarande ses så. Det är inget vardagsgodis direkt.

Sloganen som kom i samband med twistpåsen den gången var ”Tvista på”.

Det blev lite nostalgi. Åren gick men dansa lärde jag mig aldrig och om man räknar bort mina twiststeg som 9 åring blev jag aldrig mer intresserad av dans i någon form. Om jag missat något vet jag inte.

Danmark, landet som likt Norge numera ligger långt över oss i löner, standard och framtidstro.

Hur hände detta? Att som vi såg storebror Sverige plötsligt blev beroende av våra grannländer och fick det sämre inom de flesta områden. Ekonomiskt som jobbmöjligheter.

I dag importerar gärna både Norge och Danmark svensk arbetskraft. Här i Sverige finns inte längre arbetstillfällena. Här är även lönerna lägre än i våra grannländer.

Vi har halkat efter ordentligt. Vi segregerar arbetslösa så de aldrig kommer ut på arbetsmarknaden igen om de blir arbetslösa och får skammen av att bli arbetslösa och ekonomiskt undanskuffade.

Jobbavdrag har införts för att ytterligare ge skamkänslor åt arbetslösa som i dag ses som arbets-slöa.

Vi har fått en underklass som det är rätt, och ses som självklart, att spotta på och förnedra.

Media nämner aldrig hur arbetslösa drabbas av denna psykiska och ekonomiska förnedring. Få svenskar vet ex vad steg 3 innebär av ytterligare förnedring av arbetslösa.

Varför inte emigrera för gott till våra mänskligare grannländer? Ja att emigrera som äldre är knappast lätt eller möjligt. Det är nämligen de äldre som herrarna i hagen Reinfeldt med anhang med glädje plågar och förnedrar.

Vi kan bara hoppas att en ny regering någon gång i framtiden lär av våra grannländer hur man behandlar sina innevånare. Men Alliansen i Sverige kommer garanterat att sitta kvar minst en mandatperiod till. Att peka ut syndabockar i samhället har alltid gynnat regerande staters styrelsemän i alla tider. Misstankar riktade mot minoriteter är alltid något människor tar till sig och tror på. Nazitysklands judar, dagens Italienska romer, Sveriges arbetslösa och sjuka. Mänskligheten är sig lik.

Det gåtfulla folket.

Denna fina text av Beppe Wolgers hade kanske aldrig kommit till om inte Wolgers läst boken ”Barn berättar om sig själva”. Skriven av Helen Parkhurst, grundare av Daltonskolan i USA.

En inriktning av Montessorianda som blev mycket uppmärksammad.

Jag tyckte själv om den texten som Olle Adolphson sedan skrev musik till. Första gången den spelades i radio var ett program som hette Dagboken och som sändes 1958.

Jag kommer ihåg hur jag fascinerades av texten när vi i småskolan som det hette sjöng den under lärarinnans orgelspel första gången i en liten landsbygdsskola som nu är nedlagd sedan många år.

Läs och begrunda texten nedan. Nog är den fin.

Det gåtfulla folket

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land, detta land är ett regn och en pöl
Över den pölen går pojkarnas båtar ibland, och dom glider så fint utan köl
Där går en flicka, som samlar på stenar, hon har en miljon
Kungen av träd sitter stilla bland grenar i trädkungens tron
Där går en pojke som skrattar åt snö
Där går en flicka som gjorde en ö av femton kuddar
Där går en pojke och allting blir glass som han snuddar
Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land, detta land är en äng och en vind
Där finner kanske en pojke ett nytt Samarkand och far bort på en svängande grind
Där går en flicka, som sjunger om kottar själv äger hon två
Där vid ett plank står en pojke och klottrar att jorden är blå
Där går en pojke som blev indian
där går kungen av skugga runt stan och skuggar bovar
Där fann en flicka en festlig grimas som hon provar
Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land
detta land är en gård och ett skjul
Där sker det farliga tågöverfallet ibland vackra kvällar när månen är gul
Där går en pojke och gissar på bilar, själv vinner han jämt
Fåglarnas sånger i olika stilar är magiska skämt
Där blir en värdelös sak till en skatt
Där blir sängar till fartyg en natt och går till månen
Där finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem
Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket

Beppe Wolgers

Huskvarna vet jag inte mycket om mer än att här tillverkades kvalitet.

Jag vet inte mycket mer om den kommunen än var den ligger. Däremot har jag minnen av vad som tillverkas eller tillverkades där.

Kvalitetsvaror. Min farbror vars största intresse var jakt salig i åminnelse, hade Husqvarna hagelgevär som älgstudsare och dessa vapen sågs åtminstone förr som de bästa som fanns på svenska marknaden.

Sedan fanns och finns spisar vilka även de var kvalité. Har själv haft en sådan och den fungerade länge och krånglade aldrig.

Det finns mycket annat som tillverkades och kanske fortfarande tillverkas under detta namn.

I dag vet jag inte om dessa produkter är unika eller det bara är namnet som finns kvar.

Elektrolux har ju olika namn på samma produkter. Ex Elektrohelios, Atlas och Huskvarna ingår i dag i denna jätte koncern.

Säga vad man vill om detta. Men på den tid Huskvarna var ett eget märke och fristående så var det ett kvalitetsmärke och som jag anser betydligt bättre än Elektrolux.

Fri företagsamhet har i dag inneburit att kända märken slås ihop och mindre konkurrenter finns. Detta resulterar att nytänkande blir koncentrerat i större koncerner och tveksamheten för att producera helt nya produkter och förbättringar blir mindre då detta inte behövs för lönsamhet eller konkurrens.

Tidigare innebar konkurrens mellan mindre industrier att uppfinningsrikedomen var betydligt större och mer spännande. Man såg oftare nytänkande. Tänk bara på bilmarknaden under tidigare år hur olika bilarna såg ut och hur många märken som fanns.

Tänk även på läkemedelsindustrin som slutat producera nya antibiotika knappt något har kommit sedan 1968. Se artikel i Europa Posten (utgiven av EU-kommisionen i Sverige) sid 6.

Varför? Det lönar sig inte och behövs inte då konkurrensen minskat mellan bolagen. Lönsamheten finns i andra medikamenter och lönsamheten går före mänsklighetens plågor. Profit före liv.

Hur många känner i dag till Dalcroze-metoden?

Upphovsmannen var Jaquez Dalcrozo som 1892 blev professor vid musikkonservatoriet i Genève.

Kortfattat gick metoden till enligt följande vilket var något helt nytt i förhållande till de strikta gymnastiska övningar och danssteg som var i omlopp under denna tid.

Metoden indelas i 4 steg som självfallet kan innefatta många olika rörelser.

Första steget är att utövaren börjar med en avstannande rörelse vilket ska ske i mycket långsamt tempo som ska resultera i total avspänning.

Därefter när väl rörelsen avstannat helt och mjukheten i kroppen känns som mest ska personen göra små lätta hopp utan att avspänningen i kroppen ska minska.

Detta ska göras så att överkroppen känns lätt och avspänd medan benrörelserna kan göras kraftigare efterhand.

Därefter görs kraftiga energiska hopp medan armarna riktas bakåt under akten.

Detta är metoden han förespråkade för avslappning och för att ge kroppen en mjukhet som skulle passa dansare i rytmikens fostran.

Realskolans grundare var Harald Magnus Dahlgren

Många yngre i dag vet inte vad denna skola var för något och ändå är det inte så länge sedan som den fanns.

Man kan utrycka det som en frivillig fortsättningsskola för de som var intresserade av att läsa på gymnasieskolan.

Det innebar under folkskolans tid då den obligatoriska skoltiden var 6-8 år beroende på vilken tid vi talar om.

Då kunde den som ville och hade betyg för det gå ifrån sjätte klass ((alt sjunde klass) i folkskolan och istället börja i realskolan som var treårig för att sedan fortsätta på gymnasieskolan som då inte var obligatorisk för alla.

Det fanns även andra alternativ under de år den fanns när det gällde längd på utbildning mm. I vissa städer sökte man redan från 4.e klass och gick i fem år.

Det var under den tid då en lyckad gymnasieutbildning, om man inte blev kuggad, verkligen ledde till arbete. Sången den ljusnande framtid är vår sjöngs vid avslutningen då som nu. Skillnaden var bara att då betydde orden i sången något av den verklighet som väntade. En gymnasist var något extra. I dag har utbildning blivit en massutbildning och med den kom självfallet meningslösheten i den om den som läser i dag räknar med ett garanterat arbete efteråt.

Är konstnärer bättre på att fantisera och konstruera än vi andra?

Frågan är berättigad. Utan fantasi som kan ge idéer vilka kan konstruera något, beskriva något eller förmedla något skulle mänskligheten inte ha utvecklats alls.

En konstnär är knappast en uppfinnare men ändå finns släktskapet här. Båda konstruerar något ur sina tankar till gagn för andra.

Konstnärer producerar nya sköna ting eller synintryck. Författare konstruerar nya tankar eller nostalgitrippar som är från en värld som lagts tillrätta för att kännas som utopisk.

Uppfinnare konstruerar ting som ibland blir till nya behov eller mediciner som kan bota gamla sjukdomstillstånd.

Men kan alla fantisera och konstruera? Ja självfallet. Men flertalet enbart till förbättringar för dennes egen lilla värld. Hemmets eller den begränsade arbetsuppgift denne eventuellt har möjlighet till.

Vad som får vissa att bli stora tänkare och odödliga uppfinnare eller konstnärer kan i många fall bero på arv och miljö.

Är du född i en familj där man har många kontakter, en placering i socialgrupp 1 sedan urminnes tider, då är möjligheterna större att satsa på något specialintresse och även få gehör för detta.

I de flesta fall kommer man från konstnärlig bakgrund när man är sådan osv.

Men undantag finns självfallet. Någon som kommer ur den ickestudievana familjen och gör en klassresa. Dessa är få men de finns och har alltid funnits. Undantagen som i många fall är betydligt mer intelligenta än de som fått allt färdigserverat vid födelsen.

Människan är unik och alla är vi unika. Men livschanserna är olika beroende på arv och miljö. En del klarar att bryta gränser och tabun. Men de har aldrig varit många och är det inte heller i dag.

De får även betala ett högt socialt pris även om de lyckas och blir rika och berömda. Priset av en känsla av utanförskap. Klassresan kan lyckas på många sätt. Men på ett sätt lyckas den aldrig, att accepteras bland de som fötts in i socialgrupp 1. De accepterar aldrig full ut en uppkomling från ingenstans. Det enda de accepterar av denne är att denne är rik och ur detta kan det ge fördelar att visa en många gånger falsk bild av att ha accepterat denne.

Arbetslöshetsskatteavdrag istället för jobbskatteavdrag

Vad skulle hända om det istället för jobbskatteavdrag blev omfördelning till de arbetslösa i form av arbetslöshetsskatteavdrag istället? Skattebefrielse för arbetslösa höjd a-kassa till 90% i stöd.
Själfallet skulle många av de som arbetade då säga upp sig då de kanske levde bättre med a-kassa än som arbetande.

De hade valt arbetslöshet. Ekonomin hade styrt.

Men i dag där jobbskatteavdraget finns borde då inte långtidsarbetslösa önska högre inkomst i form av ett arbete? Självfallet.

Men den valmöjligheten finns inte om ingen önskar anställa dem. Att söka arbete innebär inte automatiskt ett arbete. Tvärtom en långtidsarbetslös får nästan aldrig arbete hur många arbeten de än söker eller hur mycket erbjudande arbetsgivaren än får av nystartsjobb eller anställningsstöds pengar om de anställer en långtidsarbetslös.

En långtidsarbetslös ses med misstänksamhet på arbetsmarknaden.
Därför är jobbavdraget djupt orättvist då en arbetslös inte har en valmöjlighet. Denne kan inte få ett arbete om ingen önskar anställa och så segregeras denne ekonomiskt, Om ovanstående varit fallet att arbetslösa fick mer i ersättning än den som arbetade då hade den arbetande bara att säga upp sig. Den hade en valmöjlighet.

Därför bör man inte segregera människor efter om de har arbete eller inte, är sjuka eller inte utan skatt ska tas efter bärkraft. Alla ska ha rätt till ett drägligt liv. Arbetslösa ska självfallet visa att de söker jobb. Men de ska inte bestraffas för att ingen anställer dem. Likaväl som sjuka inte ska bestraffas för sin sjukdom. Pensionärer inte för att de blivit äldre.

Detta är inte vänsterflummerier. Denna orättvisa drabbar alla arbetslösa, sjuka och pensionärer. Oberoende av om man är konservativ, mittenpolitisk eller vänsterinriktad.

Det är fakta och ingen ideologi.

Alla oberoende av vem man är ska behandlas som en medmänniska inte som en som inte vill arbeta, önskar vara sjuk eller som blivit för gammal för att räknas.

Crorce´s utvecklingsteori.

Benedetto Croce (1866-1952) är kanske inte känd bland så många i dag. Men just därför kan hans utvecklingsteori vara intressant.

Han delar in den i fyra grunddrag.

Den praktiska som han även kallar det ekonomiska handlingen. Här ser man bara till det nyttiga eller skadliga i vad som görs i förhållande till något annat.

Den estetiska handlingen. När människan hänger sig till åskådningen av något. Man kan se det som intuitionen känslan för en situation eller tanke utan att reflektera på om detta existerar i sinnesvärlden.

Det logiska är när man konstruerar eller avkodar något i detaljer för förståelse av helheter.

Det moraliska slutligen är som begreppet uttyder försök att praktisera ting som ska gynna alla och envar. Godhetstanken.

Det var lite ur en tänkares värld. En av de som inte blev lika känd som giganterna inom sfären. Men ändå en av de som inte blev helt bortglömd.

Cygnaeus ansåg att praktiskt arbete föder kunskap och är kungsvägen i skolan

1800-tal och Finland. Här var det denne man som för första gången i världshistorien införde ämnet slöjd i skolan.

Hans idé var följande genom att arbeta utefter det i dag benämnda learning by doing

(så kallades det dock inte då utan det är ett modernare uttryck) skulle elever lära sig bättre.

Så blev det inte riktigt utan katederundervisningen fortsatte i mer än ett sekel till att vara den vanligaste inlärningspedagogiken.

Hans idéer har likheter med Rousseaus i hans bok om Emile. Arbete skapar kunskap och misstagen i detta skapar förståelse. Praktik före teori inom all kunskapsinlärning.

Skönt att det inte blev en allenarådande pedagogik. En blandning kan vara ok och i dag när learning by doing är vanligt har det istället blivit problem med inlärningen för de som önskar vad jag vill kalla learning by thinking. Katederundervisning. Jag själv lär mycket dåligt genom learning by doing. Jag måste som många andra skriva upp vad jag ska lära i stolpar eller stödpunkter för att kunna lära.

Jag saknar katederundervisningens fröjder. Ja jag är äldre och går jag bara på öppna föreläsningar eller läser själv böcker. Aldrig dock skönlitteratur bara fackböcker.

Det är ett nöje och en kunskapsinhämtande spännande sysselsättning.

Condorcet hade en absolut tro på människans fullkomlighet.

Under 1700-talet var tron på människans möjligheter obegränsade och då även möjligheten till att allt gick att mäta, väga och förutse. Det var därför inte så konstigt att Condorcet blev så optimistisk om människan och dess förmågor.

Människans och människosläktets möjligheter var obegränsade ansåg han och många andra under denna tid.

Integralkalkylen var även det något han var upptäckare av. Skribent (en av flera) av Encyklopedin och utöver det anhängare av den franska revolutionen.

Detta fick som resultat att han fick hålla sig undan under en längre tid för att slippa galgen. Men galgen blev aldrig hans öde.

Han har skrivit det berömda verket som på svenska heter Utkast till en historisk tavla och som utgavs 1794.

Optimismen var som sagt stor denna tid och det var först under senare delen av 1800-talet och 1900- talet som man förstod att verkligheten inte var så enkel som man då trott. Kaos teoretikerna hade inte uppstått, strängteorin var en omöjlighet, och slumpen något som man enbart ansåg fanns inom spelvärlden men även här trodde man på matematiska kalkyler.

Det var en trygg, enkel och framtidsoptimistisk värld där katalogisering var något många höll på med. Bland annat vår egen Carl von Linné.

Condillac sensualisten från 1700-talet

Hans idé var att allt människan kan eller minns är komna ur de sensationer hon upplevt. Ur dessa har hon skapats och härmed är därför varje människa unik.

Som exempel på sin teori har han tagit hjälp av en metafor som statyn.

Denna väcks sakta till liv vartefter som den får upplevelser (sensationer). Den blir mer och mer medveten och får fler och fler förmågor efterhand som fler och fler upplevelser har gestaltat sig för denna.

Det finns i detta tankesätt mycket likheter med Emanuel Kants tabula ras. Att människan föds som en ren skrifttavla som efter hand fylls med mer och mer text och därför mer och mer utvecklas kunskaps och färdighetsmässigt.

I Condilacs lära finns även tanken att själen som han ser som ickesynlig genom detta konstruerar sin egen verklighet.

Känslor föder verksamhet och konstruerar en syn och en förmåga att reflektera och återkonstruera igenkännande av situationer vilket kan ses som rutin och kunskap.

August Comte, den förste sociologen.

Han var först av ett flertal efterkommande att utveckla den vetenskap som i dag kallas sociologi. Läran om det sociala livet.

Men då till skillnad från nutid ansågs att all forskning skulle baseras på fakta som kunde vägas, beräknas och kvantifiera i staplar och tabeller.

Man ansåg att människan var en social varelse som uppförde sig likartat vid likartade upplevelser i en speciell klasstillhörighet.

Anomalier skulle helst inte finnas och då de fanns ansåg man precis som i matematiken att undantaget bekräftar regeln.

Det var en tid då klasskillnaderna var än större än de vi i dag är på väg mot och upplever. Fler var fattiga och många svalt.

Tiden var första hälften av 1800-talets mitt och snart följde andra sociologer i tät följd som i dag ses som klassiker. Durkheim var en av de som ses som direkt efterkommande till Comte.