Det var Ovide Decroly som utarbetade denna pedagogik i början av 1900-talet. Han utgick från psykiskt onormala barn vilka han undervisade i sitt hem.
Metoden är den didaktiska och ser kortfattat ut enligt följande, utgående från två frågor.
Vad är det barnet främst måste veta? Svaret här blir att barnet måste känna sig själv sina behov och kroppsfunktioner och natur och samhällsförhållandena där barnet finns.
Vad har barnet mest intresse för? Främst är det livsbehoven hos sig själv, medmänniskorna och naturen.
Utifrån detta har metoden sedan utvecklats och då från de fyra primärbehoven, näring, skydd mot ex oväder mm, försvar mot faror, arbete-vila och sammantaget utifrån detta ska då barnet fostras till att bli en god samhällsmedborgare.
Grunden i undervisningen är att även ge barnet meningsfulla helheter, förstående av skeenden, lagar och allt i syfte till att fostra barnet till en god och nyttig samhällsmedborgare.
Metoden blev mycket omtalad och 1936 var den grunden exempelvis för folkskolans undervisning i Belgien.
Det var lite om en pedagogik som få i dag vet något om.
