Äldrevård var kanske inte så dumt ändå

Bosanquet en konservativ statsidealist. Hur han fick detta att hänga ihop kan man läsa om i hans bok: Den filosofiska teorin om staten, som kom ut 1899.
http://en.wikipedia.org/wiki/Bernard_Bosanquet_(philosopher)

Just denna första, anblicken, den motsägelsefulla teoriidealiserande konservatismen och idealismen gjorde honom till en måltavla för liberala polemiker.

Han var hegelian och evangelisk protestant ur Hegels ideologi tog han avstamp för att inbaka moral och religion, i denna sin egenkombinerade teori fann även vetenskap sin plats.

Det finns hur mycket olika filosofiska strömningar som det är mänskligt möjligt att tänka ut. Allt kan blandas in i en egen saliggörande blandning av teorier.

Fantasi, drömmar, vetenskap, religion, filosofiska system vilka finns i mängder att ösa ur. Ta något av varje vad som helst och bygg upp vad som helst av det och det blir en möjlighet för någon att tro på och ta på allvar. Så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Övertygande diskussioner kan locka till nya troligheter inom alla områden. Alla kan hitta något att tro på och fundera kring. De flesta om inte alla gör också detta.

Det finns lika många verklighetsuppfattningar som det finns människor. Ingen tror eller upplever eller har upplevt samma saker. Allt är unikt. Vilket gör varje människa unik.

Äldre är mer lyckliga läste jag i veckan för att ändra till ett helt annat ämne.
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1159463.svd
Kanske det beror på vad artikeln filosoferar över. Men utöver det även en inre trötthet hos äldre som gör att man inte längre irriterar sig på småsaker eller ser framtiden som oändlig utan har lyckats ta till sig att leva för stunden och nuet och inte i drömmar om framtiden. Drömmar som nästan aldrig slår in.

Be och du blir hörd

Thomas Hill Green diskuterade om positiv o negativ frihet. Han verkade på Oxfords universitet och var kritiker av empirismen i sig och Humes i synnerhet. Han ansåg att staten skulle garantera sina medborgare en minsta levnadsstandard genom att garantera en minimilön. Ungefär som vi idag garanterar en minimistandard genom socialbidrag. Sedan att det finns kryphål som gör att vissa inte får någonting det är en annan historia som alltid funnits i en eller annan version ända sedan slavsamhället.

Han hade även en åtskillnad mellan olika friheter. Båda var lika viktiga. Positiv frihet såg han som möjlighet att göra någonting. Friheten att göra något av de resurser eller förmågor man äger. Det skulle dock ta många år än, vi talar om 1800-talet, innan alla fick lika möjligheter att använda sina förmågor. Studier var långt in på 1900-talet något för de som hade föräldrar som kunde betala för studierna. Studiebidrag för alla som vi har i dag är ett modernt påfund.

Green använde även uttrycket negativ frihet. Detta innebär frihet från inskränkningar i form av lagar och traditioner. Här kan man anta att han var anarkist. Men icke, han var liberal. Och med hans frammarsch kom även fröet till socialliberalismen att födas.

Frihet kanske är fel begrepp i detta sammanhang.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152696
Men nog bör alla som så önskar få ge förbön eller be om förbön för någon svårt sjuk eller någon som upplever en livskris. Däremot helande bör man vara lite skeptisk till. Kan människor i dag hela?

Är det önsketänkande som psykiskt påverkar den helade att tro sig helad? Jag är skeptisk. Förbön tror jag däremot kan bota genom att vi överlåter åt Gud att handla genom vår bön. Att be innebär att inte ge upp utan be om hjälp att överlåta åt Gud det som blir rätt utan att vi kanske alltid förstår vägen dit eller varför resultatet skulle bli det som det blev.

NU händer allt

Mc Taggart idealistfilosofen under 1800-talet sa att all tid är ett nu där allt händer Nu. Att en händelse är nutida varit framtida och blir något som varit, innebär att något just nu är allt av detta, vi hamnar i en diskussion som inte kan fortsätta om vi tänker utifrån detta resonemang.

En händelse låg en gång i en avlägsen framtid. Kom närmre och närmre och blev ett nu som sedan avlägsnade sig mer och mer i tid. Detta är den enda förändring vi kan finna av en specifik händelse.

Och visst kan man förstå att en händelse är något oföränderligt det är något specifikt klart och definierat. Den händer i nutid närmar sig från framtiden och när nutiden möter den händer det den ska förverkliga. Därefter försvinner den i tiden bakåt mot allt avlägsnare historia. Den ihågkoms enbart genom minnet av dem som var med. Anteckningar som gjordes eller påverkan genom de spår som syns och påverkar ännu. Spår av vulkanutbrott etc. ses visa hur det påverkade en gång exempel på detta är Pompeji.

Nog är tid fascinerande vad nu tid än är om den nu finns och inte är ett påfund av oss människor.

I dag just nu i detta ögonblick händer detta. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=764147
Långt ifrån oss men ändå Nu, just Nu.

Gud finns och har tid för alla

Henry Sidgwick (1838-1900) ansåg att alla ska ha rätt till detta livets goda. Vi bör behandla andra som vi själva vill bli behandlade. Detta förstår vi, ansåg han, om vi bara använder det vi alla har, en moralisk intuition.

Detta tänkande att vi redan har den kunskap vi behöver och eftersträvar bara vi lyssnar inåt och använder vår intuition går tillbaks ända till Sokrates och hans förlossningsteknik av kunskap. Kunskapen som redan fanns inom oss enligt honom. Han använde dialogen för denna förlossningsteknik. I dag används dialogen inom psykologin för samma ändamål.

Sidgwick ansåg intuitionen var kungsvägen för kunskap. Och kanske det ligger en del i vad han tyckte. Nog har vi en känsla för hur vi önskar bli behandlade och även en kunskap om att vi inte kan räkna med att behandlas väl om vi inte gör samma sak själva mot andra.

Visst finns människor som behandlas väl och respektfullt utan att själva vara respektfulla. Människor som fruktas av andra, behandlas av rädsla, ofta väl. Men dessa dårar som ingjuter fruktan i sina medmänniskor för att den vägen få förmåner löper stor risk för att utsättas för hämnd eller vedergällning. Därför är den vägen att skapa trygghet falsk och leder enbart till än mer försiktighet, hot och fruktan. Fruktan för att utsättas för vedergällning ger alibi för att sätta sig i fruktan än mer inför andra. Det blir en ond cirkel vilken alltid, inte ibland ,utan alltid, förr eller senare, slutar tragiskt.

Intuition ja den bör vi använda eller lära oss använda. Då kan vi lättare förstå att det finns en andlig värld en Gud. Lär vi oss lyssna är öppna för en andlig värld, Jesus, då blir vi även vägledda här på jorden och får tröst när vi behöver. Vi förstår skillnaden mellan rätt o fel och kan försöka leva efter detta. Många har förstått detta genom seklerna och många förstår än i dag. Det är en universell förståelse öppen för alla människor utan undantag. Nedan finns en artikel som visar en enstaka människa som fått förståelse för detta.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152492

Framgång kan ta slut då behövs samhällets empati

inte fördömande. Herbert Spencer laissez-faire förespråkaren. var något av Darwinist men arbetade in teorin även i universums och samhällets uppkomst och utveckling. Han såg koncentration och differentiering hos materian vart han såg. Materian, som samhället, blev enligt honom allt mer heterogena. Detta ju mer arbetsfördelning och specialisering såg dagens ljus. Det fick även till följd ansåg han att allt och alla blev mer och mer beroende av varandra.

Man kan väl se det som om samhället blir mer och mer sårbart för även små förändringar. Liten tuva kan välta stort lass är ett känt ordspråk och nog kan man se det i samhällssammanhang också. Ett litet elavbrott kan stoppa livsviktiga funktioner och skapa kaos i dagens samhälle. Vi har blivit sårbarare i dag i jämförelse med hur det var i det gamla bondesamhället.

Spencers funderingar väckte stort intresse på 1800-talet. Idag är hans tankar till stor del glömda. Men nog kan beroendet i dag vara minst lika aktuellt som det var då.

Sårbarhet ja, alla är vi sårbara och beroende av trygghet vid kriser. Alliansens politik tar i mycket bort tryggheten vid kriser. Arbetslöshetsersättningen minskar, klyftorna i samhället ökar med jobbskatteavdraget i förhållande till pension och arbetslöshetsunderstöd. Misstankarna mot bidragsberoende ökar vilket får till följd att de beroende mår än sämre.

Egoismen breder ut sig empatin minskar. Många tar till sig denna framgåmngsidealism andra är mer tveksamma då de kan se sig som ev framtida arbetslösa exempelvis. Ju fler som ser sina anhöriga, vänner eller bekanta fara illa av dagens politik eller ser sig själva som möjligt arbetslösa, sjuka eller pensionärer desto fler börjar oroa sig för hur dagens politik ska drabba dem i framtiden.

Då är det inte konstigt att oppositionen ökar sitt försprång då dessa ger sken av att bry sig om de svaga. Men det garanterar inte att de när de väl kommer till makten gör detta. Tiden är ny och en ny generation av socialdemokraterna kan säkert inte jämföras med Erlander, Sträng eller Palme. Egoismen och bristen på empati finns i dag även i denna åsiktsriktnings ledamöter och väljare.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152718

Varför alla dessa ansiktsförstörelser?

Ja. Varför sminkar sig många till spruckna betongfundament? Se hur många äldre kvinnor ser ut efter ett helt liv av sminkning. Plufsiga, fårade med betongliknande hud som är i många fall mörk av salvors klet och solariers hudförbränning. Ibland förbättrat av ytterligare förstörelse, ett livs nikotininandande.

Varför denna förstörelse?

Unga kvinnor som i dag bör se hur ett liv av sminkning ser ut för att inte tala om vad det kostar av kapital och tid borde sluta med dumheterna.

En vacker kvinna är en osminkad kvinna.

Men för att inte sminkindustrin ska gå i konkurs görs reklamkampanjer om sminkets förträfflighet. Men till vad? Betongliknande ansikten eller oljemålningsutseende?

Usch!

I dag har även män börjat lackera sitt ansikte i allsköns feminina drag. Något min generation inte skulle gjort ens för betalning. Kvinnor bör sluta med sin sminkning då jag upprepar igen, en vacker kvinna är en osminkad kvinna.

Män av i dag varför tar ni till er något så idiotiskt som sminkning. Min generation förstår inte dagens män. Smink hör hemma i teaterns och filmens värld inte i vardagen.

Vem lockade människor att slopa dopet?

Rösträttspionjären som ville ha allmän rösträtt. I Sverige blev det inte rösträtt för alla förrän 1945. James Mill var berömd skribent o en av de högsta cheferna på ostindiska kompaniet men än mer berömd blev sonen John Stuart Mill vilken uppfostrades enligt följande och sedan blev känd enligt nedan. John fick börja läsa grekiska redan vid tre års ålder och hade läst Platons skrifter vid tolv års ålder. John fick i ungdomen en uppenbarelse att reformera världen. Han upplevde även en själskris då allt såg svart ut men kom ur den och blev snart berömd för sina skrifter bl.a. boken om Frihet som kom ut 1859.

Här propagerar han för människans rätt till individualism och excentricitet. Genom människans rätt till detta får samhället stor variationsrikedom av personligheter och kan utvecklas utifrån dessa till nya bättre civilisationsmönster eller annorlunda samhällssystem att testa och få möjliga och att utveckla om människor lockas av dessa.

Mill propagerade även för vikten av tryckfrihet och yttrandefrihet. Genom dessa principer fås en öppen debatt av uppfattningar som florerar i samhället. Att bemöta är bättre än att förbjuda då förbjuda åsikter innebär att de sprids utan kontroll.

Honnörsord för Mill var pluralism och mångfald. Han ville även ha allmän rösträtt både för män och för kvinnor och lika utbildningsmöjligheter. Det var cirka 75 år före den tid då det verkligen blev lika rösträtt för män och kvinnor så kallad allmän rösträtt blev det 1921 detta år hölls första riksdagsvalet med allmän rösträtt. Med ett undantag, de som levde på fattigvård nutidens socialbidrag, dessa fick först 1945 lägga sin röst i riksdagsval. Så egentligen kan man säga att Sverige inte fick allmän rösträtt förrän 1945.

Samhället förändras hela tiden och rösträtten förändrade även det samhället. I dag läser man om ytterligare förändringar i stort som smått. Smått ser säkert många detta som
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152401

Betydelselöst ser många det som. Men som kristen och troende ser man det som en mänsklig katastrof. Kristendomen har minskat i betydelse i Sverige. Men är det gott? Som kristen ser man det som att fler o fler människor vänder Gud och bibeln ryggen och fler o fler människor förlorade till helt annat slag av evigt liv än vad Jesus utlovade. Vi hoppas dock att alla dessa människor som nu inte döps själva en gång som vuxna förstår dopets betydelse och döper sig då. Till dess bör kyrkans folk på alla sätt försöka föra ut budskapet om varför dopet finns. Detta har misslyckats i vår tid.