Jean Martin Charcot (1825-1893) fransmannen som blev synonym med multipla sklerosens historia.

Han är den som gjorde MS-sjukdomen förståelig medicinskt. Som neurolog var han därmed den som till viss del avmystifierade denna sjukdom.

Först under 1800-talet fick sjukdomen sitt namn. Tidigare hade den inte setts som en enda sjukdom utan som ett antal olika slag av sjukdomar.

Tyvärr finns ännu i dag ingen bot för sjukdomen men den kan bromsas till viss del.

Det är med andra ord en av de sjukdomar som mänskligheten väntar på en vetenskaplig botrevolution på. Låt oss hoppas att denna kommer och det snart. Forskning pågår och har pågått länge. Nog bör denna ge resultat snart.

James McKeen Catell (1860-1944) den kvantitativa metodens psykolog.

I dag är det tveksamt om man förespråkat den kvantitativa metoden inom psykologin. Inom området är man i dag mer inriktad på att hjälpa individen inte att klassificera så många som möjligt inom en viss sjukdom.

Psykiatrin kan säkert även i dag kvantifiera patienter i en grupptillhörighet och medicinera därefter.

Men en psykolog är oftast motståndare till medicinering kvantifierar inte människor i grupptillhörigheter.

En psykos kan av en psykiater behandlas med samma medicin till alla med denna diagnos. Men en psykolog som ser till människan kan knappast göra detta då alla människor är olika och har olikartad bakgrund som har gett personen psykoser ärvd eller tillägnad genom miljön.

Här måste man bekräfta och lyssna, inte döva. Därmed faller en kvantitativ metod och istället får fallbeskrivning göras eller som det så fint heter den kvalitativa metoden användas.

Case Study var ett tag vanligast men nu har en omsvängning börjat ske till positivistiska studier igen.

För inte så länge sedan var det mer seriöst på många högskolor att göra så kallade case studier. Att forska enligt hermeneutiska läran.

I dag är detta inte lika pådrivande utan även så kallade kvantitativa studier har börjat komma i ropet igen inom samhällsvetenskaperna.

Man ser inte på individen på att bekräfta massans rörelser. Man har åter upptäckt att enskilda fall inte är signifikanta för att dra slutsatser i det stora.

Egentligen självklart. Men modesvängningar kommer och går även inom forskningsvärlden.

Detaljintressen styr ibland, där en individ blir intressant att dra slutsatser från. Men vilket värde det får mer än en levnadsbeskrivning är svårt att förstå.

Många personer som undersöks på den gamla beprövade kvantitativa metoden visar däremot tendenser som man kan få något slutledande från i hur samhället fungerar. En individs tankar blir en privat levnadsbeskrivning, mångas tankar som liknar varandra blir en tendens i samhället att fundera över.

Är klassuppdelning något som uppkom i samband med folkskolereformen?

1864 började småskolan uppdelas i klasser. Initiativtagare till detta och mycket annat inom skolans värld var Fredrik Ferdinand Carlson.

Kan denna uppdelning vara början på klassbegreppet i sin helhet och som vi gärna använder i skilda sammanhang?

Visst delade vi upp skolan i klasser och grader även tidigare. Men inte efter ålder.

På universiteten gick de som hade förutsättningar även om dessa var i åldrar som i dag aldrig skulle få tillträde. Det fanns ner till åttaåringar på universiteten.

Men nu delades klasserna in även åldersmässigt. Man skulle börja i samma ålder och följas åt åldersmässigt. Detta system finns även i dag i grundskolan och i gymnasieskolan.

Man började även dela upp människor i klasser och värderade utefter detta människors värde. Tidigare hade man ståndsuppdelning. Riksdagen exempelvis var uppdelad i de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder. Men detta sågs inte som klasser utan som av Gud skapade skillnader och var en helt naturlig uppdelning av människor som få reagerade över.

I och med industrialismen blev klassbegreppet centralt. Det slutade med nya politiska partier av vilka här i Sverige socialdemokraterna blev regeringsparti under åtskilliga år. Klasskampen blev ett faktum.

I dag är den inte av samma slag längre, arbetare står inte längre mot arbetsgivare. Istället har staten av i dag skapat en ny klasskillnad. De som har arbete mot de sjuka och arbetslösa. En svag fackförening har tyst accepterat detta för att inte förlora än fler medlemmar. Det är de senaste åren inte lönehöjningar som givit de största skillnaderna mellan människor ekonomiskt utan skattesänkningar av jobbavdragstyp.

Syftet är att stoppa schismerna på arbetsmarknaden och kalla det jobblinjen. Men för att detta skulle gå skapades misstankar mot arbetslösa och sjuka som bluffmakare. Staten lyckades och det är nu helt accepterat i dagens samhälle att se ner på dessa grupper.

Är du en slö person?

Troligen ses du som sådan av en del. Medan andra ser dig som långt ifrån slö.

Hur man bedöms beror många gånger på det intryck en person får första gången den har något med dig att göra. Första gången ni talas vid eller ses gör ni ett första intryck av varandra.

Allt är då möjligt. Att sedan förändra detta intryck tar tid och innebär att ni umgås på något plan ofta och mycket.

Något måste inträffa för att första intrycket ska förändras för någon av er.

Att ge ett första intryck av något är lätt men fodrar mycket av dig själv om du vill ge ett speciellt intryck. I annat fall får motparten det intryck av dig som denne söker och önskar omedvetet och som är en spegel av något tidigare intryck och beslut av någon du påminner om i dennes livshistoria.

Tankar att begrunda vid exempelvis försök till kontakt av intim art eller vid en anställningsintervju. Men blanda aldrig ihop dessa, att flörta vid en anställningsintervju rekommenderas inte, oberoende av hur sexig du som exempelvis man anser att den kvinnliga intervjuaren än är.

Du blir troligen fysiskt sjuk efter 3 år efter en obearbetad kris

Säkert känner du någon som efter en obearbetad livskris eller efter en svårforcerad livskris plötsligt blivit allvarligt sjuk efter 3 år. Tre år efter krisen.

Det kan vara av en allvarlig sjukdom av fysiskt slag eller av en somatiskt svårbehandlad sjukdom psykiskt betingad.

En fråga man kan ställa sig är varför efter just ca 3 år eller ca 1000 dagar?

Jag har inget svar. Men jag är säker på att de flesta vet någon som det stämmer på kanske en del även känner igen sig själv i den beskrivningen.

Men varför människan är så stark att den klarar en svår misslyckad krishantering utan att knäckas förrän efter den tiden är svårt att förstå. Enda förklaringen är egentligen att människans psyke och vilja är otroligt stark medan kroppen är svag. Så i slutändan blir det den fysiska kroppen som reagerar och ger upp inte psyket. Men när det väl hänt tar självfallet även psyket stryk ofta till den grad att det inte finns en väg tillbaks till ett riktigt liv igen.

Reflexen är en av våra instinkter sa Karl Bühler.

Bühler var en tysk psykolog som verkade på universitetet i Wien i början av 1900-talet.

Du reagerar med en rysning på något som din vän inte alls reagerar på, påstår jag. Så olika kan det som nämns som reflex vara.

Med andra ord reflexreaktion är individuellt betingat. Men om det är så blir ju Bühlers idé förfalskad.

Ja men reflex av andra slag kan ses som instinkter. Normalt reagerar en människa med flykt när hot förekommer. När någon skjuter runt öronen på någon i krigets helvete. Då har alla en vilja till flykt om reaktionen är normal och inte motarbetas av fruktan för dödsstraff för desertering.

Instinkten flykt vid hot är en mänsklig överlevnadsreflex.

Men andra händelser kan vara betingade av upplevelser. Reflexen att springa runt och vifta med armarna vid synen av en humla är inte en instinktiv reflex alla har för att ta ett exempel. Det är en individuellt betingad eller ärvd reflex som instinktivt tar över i en viss situation. Men likväl individuell, de flesta reagerar inte med överlevnadsreflex i en sådan situation.

Så Bühler hade både rätt och fel.