Vem frågar sig inte varifrån denne kommit, var denne fanns innan denne föddes eller vad som händer efter döden?
Den eviga filosofiska frågan är och har alltid varit, vad är en människa?
Det har aldrig kunnat ges ett konkret svar på detta utan bara teorier eller religiösa trossatser. Ateister och materialister har sitt eget svar. Människan jämförs av dessa med vilket föremål som helst och dess uppkomst var Big Bang och sedan gick allt av sig självt. Innan livet, fanns ingen tanke eller människa och efter livet blir det samma sak igen.
En som de ser självklarhet men som andra ser som skrämmande då det innebär att livet är en slump och totalt meningslöst för allt.
Men har verkligen allt skapats med eller utan Big Bang av total meningslöshet? Då skulle Big Bang, om nu denna teori är rätt, även den vara meningslös.
Jag tvivlar.
4 kommentarer:
Bra skrivet, jag kan bara säga: De är ohjälpligt oromantiska.
mvh
/Cecilia
Tack
Måste det finnas en mening med allt? Blir livet sämre bara för att det "saknar" mening? Även om man blivit till av "en slump", så finns man ju ändå till och kan använda detta liv till meningsfulla saker!
Det ständiga sökandet efter mening synes mig meningslöst...
Ingmar ditt svar ger mig möjlighet att berätta följande historia.
När Gud skapat världen skapade han till slut människan.
Männsikan såg sig omkring och frågade Gud; Vad är meningen med detta?
Gud svarade; Måste allt ha en mening?
Ja naturligtvis; sa människan.
Då överlåter jag åt människan att fundera ut en sådan sa GUD och så lämnade Gud människan.
Skicka en kommentar