Bild https://www.nasa.gov
NASAs Curiosity Mars-rover tog denna selfie den 25 oktober 2020 efter att ha
borrat ut ett bergprov från en plats med smeknamnet "Mary Anning." Efter
år av omfattande analys har stenen nu visat sig innehålla den största mångfalden av organiska
molekyler som någonsin hittats på Mars. NASA/JPL-Caltech/MSSS
Stenprovet, med smeknamnet "Mary Anning 3"
efter en engelsk fossilinsamlare och paleontolog, samlades in på en del av
Mount Sharp (högsta punkten eller berget av Galekratern) som var täckt av sjöar och bäckar för miljarder år sedan. Denna plats har
torkat ut flera gånger under planetens forntida historia, och berikade så
småningom området med lermineraler. Mineral som är särskilt bra på att bevara organiska
föreningar, kolinnehållande molekyler som är livets byggstenar och finns i
hela solsystemet.
Bland de nyligen identifierade molekylerna finns en
kvävheterocykel innebärande en ring av kolatomer som inkluderar kväve. Denna typ av
molekylstruktur anses vara en föregångare till RNA och DNA, två nukleinsyror
som är avgörande för genetisk information.
"Upptäckten är ganska djupgående eftersom
dessa strukturer kan vara kemiska föregångare till mer komplexa kvävehaltiga
molekyler," beskriver artikelns (varifrån mitt inlägg utgår) huvudförfattare, Amy Williams från University
of Florida i Gainesville. "kvävehaltiga heterocykler (eller heterocykliska
kväveföreningar) cykliska (ringformade) organiska föreningar där ringstrukturen
består av både kolatomer och minst en kväveatom har aldrig tidigare hittats på
Mars yta eller bekräftats i marsianska meteoriter."
En annan spännande upptäckt var bensotiofen (en aromatisk heterocyklisk organisk förening
med formeln C8H6S) en kol- och svavelhaltig molekyl som har hittats i många
meteoriter. Dessa meteoriter, tillsammans med de organiska molekylerna i dem,
anses av vissa forskare ha orsakat prebiotisk kemi (studiet av de abiotiska (icke-levande) kemiska processer som föregick
livets uppkomst, där enkla organiska molekyler bildade mer komplexa strukturer
som RNA, proteiner och cellmembran) i det tidiga solsystemet.
