Kamratskapet är ett ursållningsförfarande

Vem vill du ha som kamrat? Vem vill ha dig som kamrat? Det är inte alltid samma person.

Ibland önskar du bli kamrat med någon för att det ger status, är lönande eller för att ni har samma intressen. Ja egentligen är det alltid något av detta som gör er som kamrater.

Arbetskamrater däremot är något påtvingat. Att söka en käresta är även det något annat då detta är attraktion som gör detta intressant.

Men kamrat av samma eller olika kön är något som båda måste se något värde i eller av för att det ska ske.

Vem är du kamrat med eller kanske bättre uttryckt vän med? Varför just denne eller dessa? Vad ser du i dem vad ser de i dig? Det finns någon ursprunglig anledning, sök den för att förstå dig själv.

Svårigheten med symboler

En symbol bör väl ändå en gång gjorts eller görs för att människor ska förstå den?

Visst det finns hemliga symboler för hemliga sällskap men de flesta är väl ändå för att alla eller så många som möjligt ska förstå dem?

Men se då på logotyper hur många känner igen en logotype för ett visst företag när de ser den? Få. Förr hette företag många gånger samma sak som ägaren oftast efternamnet med något tillägg. Fantasinamnen kom senare. Men ännu har många gamla namn något med första ägaren att göra. Ericssons hette först LM Ericsson, Lars Magnus Ericsson vårt första telefontillverkarföretag.

Ford är uppkallat efter bildaren av bolaget. Namn som är lätta att förstå och ta till sig.

Men alla nya färgklickar, logotyper, förstås av få om man inte ser varan samtidigt som de står för.

Varför all denna färgklickssymbolik utan sammanhang med företaget om man inte är mycket påläst om detta? Jag vet inte men jag ser det som att företag försöker få en unik symbol som inte kan förväxlas med något annat att sedan få utanför företaget förstår den har ingen betydelse i sammanhanget.

Däremot tycker jag att det borde ha betydelse att få ser den som något de associerar med företaget.

Vad är svenska språket?

Ett sammelsurium av olika dialekter och modeord eller en bestämd rikssvenska?

Rikssvenskan som är en dialekt vilken är menad som förståelig för alla oberoende var i landet personen bor och vilket även är den dialekt som lärs ut till de som önskar lära svenska språket.

Rikssvenskan är därför den dialekt som bestämts som rikets språk. Varför det är just denna dialekt och inte ex någon av de skånska dialekterna beror självfallet på att makten sedan länge suttit i Stockholm. Rikssvenskan är därför en dialekt som finns i Stockholm, däremot inte sagt, vilket alla vet, att det inte finns fler dialekter i Stockholmsområdet.

Men är då rikssvenskan det genuint svenskaste av dialekterna i Sverige? Knappast. Det genuint svenskaste finns inte. Dialekterna är otaliga och ingen kan ses som svenskare än någon annan. Däremot är dialekterna på väg att utjämnas och troligen kommer de att med tiden försvinna till fördel för någon dialekt som kommer att vara mycket lik rikssvenskan.

Detta därför att samhället mer och mer blir rörligt och ungdomar i dag försöker att i många fall motarbeta sin egen dialekt när de flyttar på sig men även annars till en rikssvensk dialekt.

Någon eller några generationer framåt kommer därför dialekter att vara mycket sällsynta. I förlängningen kommer svenska språket att bli en sammanblandning med det engelska språket och ännu längre fram i tiden kommer engelska troligen att bli det rikssvenska språket. Men då talar vi om 4 a 5 generationer fram i tiden.

Överansträngning kan ge effekt av oväntat slag.

Att arbeta utan att känna efter om man gör mer än man kroppsligt eller psykiskt orkar kan självklart ge både psykiska och fysiska kollapser och värre ändå om man lägger till ålder eller oförstående av ork. Men det kan även ge nya infallsvinklar.

En kollaps gör att personen ofta får tänka om och hitta nya sätt att leva på om inte hela ruljansen ska återupprepas och nästa gång bli än allvarligare.

I dag skapas hela tiden större och större ansvar och förändringsbenägenhet för snart sagt alla. Detta är ett stressmoment som få människor är skapade för och därför ökar kollapserna i samhället.

Varför förändringsbenägenheten ökar och kravet på detta är enligt mig att de fåtal människor som skapats för att trycka på förändringar blir fler och fler. Det är något som fler och fler ärver i dag och troligen är det något som sprider sig i generna och där tas emot positivt för vidare arvsanlag till fler och fler.

Varför det blivit så och just i vår tid är en fråga som filosoferna får tänka över. Något i vår tid har accelererat förändringsviljan hos mänskligheten och för varje generation blir det fler och fler som ser detta som en naturlig del av livet.

I dag försöker även politikerna motarbeta möjligheten att bli sjukskriven för de som gått in i väggen. De som inte orkat. Det är inte rumsrent och ska inte vara möjligt att inte vara förändringsbenägen utan att det ger ekonomisk och social bestraffning enligt dagens politik.

Är begåvade bäst på att ta initiativ och att hjälpa andra?

Begåvning vad är det? Kan man se det som att kunna dra slutsatser som fungerar och använda dessa för egna eller andras syften?

Gör man det, då kan man dra slutsatsen att begåvning innebär en möjlighet att hjälpa andra. Vi har ex läkare utan gränser, nog kan man se de läkare och den sjukvårdspersonal som ingår här som begåvade. Läkarstudier ex är inte möjliga för alla att genomgå.

När det sedan gäller alla hjälporganisationer som samlar in pengar är det ofta begåvade som en gång startat dessa. De arbetar med att samla in medel och detta kan alla människor göra utan att behöva arbeta praktiskt för de behövande.

Det finns även volontärer etc. som arbetar under några år för behövande, ofta är detta äventyrslystna ungdomar som vill ut i världen och rätta till fel som de i sin ungdom och mognad till vuxna upplever att världen har. Varför ska det finnas fattiga frågar de sig. Men efter några år svalnar oftast intresset och de ger kanske något i en insamling ibland men har slutat att praktiskt ta tag i problemen.

Därefter finns kyrkan, här ses hjälpandet som en plikt som god kristen. Sist men inte minst finns i dag arbetslösa som sänds in i organisationer som Röda Korset m.fl. för att hjälpa till att sälja i deras second hand butiker för att den vägen få in medel. Dessa gör sina uppgifter för att få ersättning av a-kassan.

Detta var lite om begåvning och hjälparbete. Initiativ till detta och hur och varför detta kan ha blivit till.

Hur många ”Jag” är du?

Vi visar medvetet eller omedvetet upp olika sidor av oss själva i förhållande till den situation vi befinner oss i.

Detta är inget konstigt. Man kan utefter detta ställa sig frågan; Vem är jag? Vem är du?

Hur många ”Jag” finns inom var och en av oss? Kan psykiska åkommor bero på att något av dessa ”Jag” inte klarar av en viss situation. Kan fobier bero på att ett av dessa ”Jag” inte klarar av att samverka med personligheten som måste ses som en sammanhållning av alla dessa Jag.

Tankar som kanske kan funderas över.

Handlingsmönster skapas utifrån erfarenhet.

Handlingar nedärvs utifrån vad dina föräldrar gjorde i samma situation. Inlärningseffekten är stor då det gäller hur du handlar i en viss situation.

Därefter blir det snart rutin att ha ett visst handlingsmönster. Ett mönster som inte alltid ger bäst tillfredsställelse eller effekt. Men detta tänker du inte på förrän du ev. hamnar hos en psykolog när dina handlingar gjort att ditt liv kraschat. Upprepade skilsmässor grundade på samma ickedugliga handlingsmönster i en relation för att ta ett exempel.

Handlingar kan även bli tvångshandlingar. Du förstår att de skapar fel men du kan inte göra mycket för att stoppa dem då de blivit rutinhandlingar. Du har inte kontroll på dem. De återupprepas ideligen och försöker du förändra dem mår du dåligt. Därför fortsätter du att agera likartat då du känner att du mår bättre med dem hur fel de än är och du förstår att de är.

Det finns mycket att fundera över då det handlar om vad du gör, varför och om du själv kan ändra handlingsmönster som du själv förstår är negativa för dig själv eller andra.