Derrida och traditionen.

Han ansåg att en text aldrig förmedlar ett entydigt budskap. En text kontrolleras därmed aldrig enbart av författarens medvetna vilja.

Det finns, sa Derridas, i varje textmassa sprickor och motsättningar emellan det som bokstavligt står där och det som gömmer sig där i form av metaforer av retorisk strategi
och av kompositionell struktur.

Dekonstruktionen av texten, vilket var vad Derridas intresserade sig för, innebar sökandet efter interna konflikter och heterogenitet.

Man kan se det som är skrivet, om jag tolkar det rätt, som att en text kan tolkas på oräkneliga sätt beroende på vem man är. Vad man önskar få bekräftat och vad man söker och vad man inte önskar få bekräftat. Sedan finns ju de ordblinda som läser grammatiskt fel och får en helt fel uppfattning av vad författaren menade med sin text. Ja, allt som allt så kan en text som en författare ger ut misstolkas på sätt som gör författaren av densamma både förvånad, desillusionerad och rädd. Ja, kanske även får denne att ge ett heligt löfte till sig själv att
aldrig publicera en text igen.

Sedan finns Derridas och hans gelikar som förvirrar författaren och läsaren av en text än mera.

Kan man utifrån ovanstående se någon form av motsättning i artiklar av detta slag, utifrån vem man är och vilken förförståelse man har.
http://www.skonahem.com/inspirerande-hem/hemreportage/skilda-varldar/index.xml
Ja, enligt mig så kan man se det som att den som ser dessa vackra hemmiljöer antingen blir inspirerad till att göra sitt eget hem likartat eller helt enkelt, om ekonomin inte tillåter, drömma sig bort i en annan verklighet och här få det denna verklighet inte ger möjlighet till.

Tidningar som Sköna Hem ger därmed inspiration till en socialklass som kan förverkliga det den läser om och dagdrömmar till övriga som behöver drömma sig bort från en verklighet de inte kan lämna.

Texten och bilderna tolkas därmed olika beroende på vem man är. Som inspiration eller som en dagdröm i ovanstående fall.

Alkohol kan användas till mycket.

Michel Foucault och epistemen har skrivit en hel del böcker med ett gemensamt tema.
En förkunnelse om subjektets och människans död. Istället för den fritt handlande människan eller som han utryckte det subjektets, satte han in begreppet epistemen, vilket är en slags tankestrukturer som avlöser varandra historiskt. Han menar enkelt utryckt att en viss tankestruktur finns under en viss tid i historien. En struktur som sakta förändras över tid eller snabbt när nu kunskap införlivas med den gamla och revolutionerar tänkandet. Vi kan ta exemplet när det blev accepterad kunskap att jorden inte var världens medelpunkt utan bara en planet som kretsade runt en stjärna av ordinär storlek i en galax som heter vintergatan som rymmer milliarder stjärnor. Och som finns i ett universum med oräkneliga andra galaxer som rymmer ofantliga mängder stjärnor vart och ett.

Varje tankestruktur i ett visst historiskt skede, eller som han kallade epistemen, som representerar en grammatik som är möjlig att tänka just då. Kanske enbart just då, inte
tidigare i historien och inte heller senare.

Vilka frågor som kan ställas, vilka svar man kan få och vilka frågor som inte kan ställas.
Och naturligtvis vilka modeller av verkligheten som gäller, tänk på jorden som jag beskrev ovan.

Med andra ord är människan inte fri, utan friheten begränsas av den agenda som gäller just när en fråga ställs.

En artikel som är positiv när det gäller effekterna av alkohol och botande är denna.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=776869
Man ska inte fördöma alkohol i sig utan enbart dess presumtiva möjlighet att bli en människas hela liv. I medicinskt syfte är det säkert i många sammanhang bra med alkohol. Men då till just detta. Det finns säkert mycket att lära om denna drog, positivt som negativt.
Många forskare är nog bara lite skeptiska till att forska om positiva effekter för att inte ses som förespråkare för ökad alkoholkonsumtion. Alkohol är ett känsligt ämne som väcker alla slag av reaktioner.

Kyrkan och altaret ska vara heligt, inte en marknadsplats för ekonomisk vinnings skull.

Althusser poängterade att Marx stora insats var att grunda en historisk vetenskap.

Han var under de sista åren på 60-talet mycket uppmärksammad i en tid som präglades av vänsterfilosofisk frammarsch över hela västvärlden. Själv var han aktiv i det franska kommunistpartiet. Han var Maoistiskt inspirerad, samtidigt som han var revolutionärt inriktad. Men det var ingen motsats i detta. Det fanns gott om maointressenter dessa år i många kommunistiska organisationer och en bit in på 70-talet.

Althusser led av manodepressivitet. I ett sjukdomsanfall 1980 dödade han sin hustru, och han tillbringade därefter större delen av 1980-talet på mentalsjukhus.

För en något mer fyllig beskrivning av hans tankar följ länken här http://www.soc.uu.se/publications/fulltext/upps2003-68.pdf

Nu till en aktuell artikel igen. Här kan man läsa om något som har betydelse för hela den svenska kyrkan och deras dilemma för ekonomin.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=154152
Men ska då kyrkan hyras ut som vilken offentlig lokal som helst?
Ska kyrkorummet åter, som på Jesus tid, bli fullt av krämare och allsköns spektakel?
Jesus sa Nej den gången, då han körde ut dessa ur templet.

Så svaret nu bör bli Nej. Är kyrkobesökarna för få för att ekonomin ska gå ihop får istället kyrkans lokaler utförsäljas och kanske även någon kyrka avställas.
Men de kyrkor som ska finnas kvar ska vara en gudstjänstlokal och inget annat.

Stonehenge, sanning eller inte, ingen vet, inget svar kan ges.

Julia Kristeva, född 1941, ser födelsen som den absolut största separationen en människa upplever i sitt liv. Detta eftersom människan genom att den skiljs från sin egen kropp, som upplevs som en symbios med moderns genom navelsträng och livmoder. Födelsen ser Kristeva även som en fas som föregår och ger början till inlemmandet i den manliga ordningen. Enligt Kristeva skapas även språkförmågan i samspel mellan separationsprocessen med modern och den manliga ordningen som hon ser som verklighetens upplevelse.
Språket i sig består av både tecken och psyke.

Som litteraturteoretiker anser hon att tolkningsprocessen bestå av semiotik och psykoanalys. Därmed sammanförs strukturalismens syn på tecken med psykoanalysens om en symbolisk undertext skapad av inre processer hos både talare och lyssnare.

Kristeva är en genusforskare som väckt stor uppmärksamhet i forskarvärlden. Det finns en hel del att läsa om henne på nätet. Hon har bland annat skrivit en uppmärksammad bok som heter ”Främlingar bland oss”. I denna bok försöker hon visa främlingskapets historiska rötter i Västerlandets kultur och hur vi kan övervinna rasism och främlingshat.

Läste om Stonehenge och nya rön därifrån.

http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1314105.svd
Självklart kan dessa vara riktiga men bevis för hela sanningen om anläggningen kan vi aldrig få. Pilgrimsfärder eller astrologresande, ja, båda alternativen kan vara riktiga. Kultplats eller som det även kan vara en astrologisk, astronomisk anläggning känd över hela den dåvarande världen. Båda alternativen är möjliga.

En början till en Förändring i ett Arabiskt land.

Jacques Lacan menade att den psykotiska människan rör sig i en symbolisk värld som har en mening, men en mening som inte ens han själv förstår. Lacan skiljer mellan tre olika slags ordningar.

Symbolvärlden, föreställningsvärlden och den verkliga världen, eller det som även kan kallas verkligheten.

Symbolordningen karaktäriseras av en dualistisk struktur vilket betyder att verkligheten består av två strukturer. Däremot har föreställningar och verkligheten som kännetecken kontinuitet. Vilket betyder sammanhang. Alltså har föreställningar och verklighet ett sammanhang med varandra.

Hos den psykotiska individen blir den symboliska världen verkligheten. Även relationen till den egna kroppen finns på detta symboliska plan. Här kan vi tänka oss anorexipatienten. Denne ser, föreställer sig, inte kroppen som den ser ut i verkligheten utan istället ser denne kroppen symboliskt föreställd. Här som en fet, ful sak fastän den verkliga föreställningen är en sjukligt mager kropp.

Enligt Lacan kan en oförsiktig strävan att ersätta erkännandet på det symboliska planet med ett erkännande på föreställningsplanet vara en utlösningsfaktor för en psykos. Det är därför farligt att snabbt, utan stöd av en erfaren psykolog, lämna den symbolvärld man byggt upp, för att återinträda i en föreställningsvärld grundad på en mindre spännande, men verklig verklighet. Det kan ge en chock som i förlängningen kan ge en fördjupad och än allvarligare psykos.


En positiv sak hände här. Att en judinna blir ambassadör för ett arabiskt land är inget många araber har tänkt sig kunna ske.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=154035
Men det kan säkert också uppfattas som provocerande.
Men nog är det fint och positivt att det hänt.

Legal illegal profitjakt på andras missbruk.

Roland Barthes, en av poststrukturalisterna och professor i litteratursemiologi. Han fick även stor betydelse för den nya franska romanen genom att kritisera den litterära realismen vilken ansågs ge endast ett sken av verkligheten.

Barthes intresse för mänsklig kommunikation ledde honom också in på analyser av de visuella tecknen. Han utformar den första reklamanalysen på semiotisk grund, vilket gör honom till skapare till en speciell bildsemiotik. Hans postumt utgivna arbete: ”Det ljusa rummet.” Tankar om fotografiet fick en stor uppmärksamhet inom bild- och konstforskningen i västvärlden och ses som kanske den viktigaste boken som behandlar analysering när det gäller fotografiets grundläggande egenskaper.

Nu till dagens tankeställare när man läser media. Här i västvärlden försöker vi minska tobaksberoendet och på det viset få människor att i många fall slippa en plågsam hädangång.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=154038
Men då tar den kapitalistiska tobaksindustrin nya tag för att öka sin profit. De satsar på ungdomen i utvecklingsländerna för att den vägen öka sin marknad när nu västmarknaden minskar.

Kallt egoistiskt kalkylerande med människor fortsätter därmed för vinnings skull.
Är då tobaksindustrin bättre än narkotikaindustrin? Knappast, skillnaden är bara att den ena är legal medan den andra är illegal.

Sol eller inte sol det är frågan.

Detta är egentligen inte frågan men har ett samband med den. Sol är värme och sommar är värme. Men när är värme hetta? Hetta som blir jobbig istället för skön.
För min del är det när temperaturen överstiger ca 20 C dagtid i skuggan.

Dagtid blir man då genomsvett och dåsig när man ska arbeta och kroppen tar stryk. Är det skönt? Jag säger Nej. Även att vila under dagtid innebär värme, man kan inte komma undan. Ser vi på kyla och vinter finns möjligheten att komma undan kylan till motsatts till värmen på sommaren.

Du kan på sommaren enbart ta på dig mindre kläder men fortfarande kan det vara för dålig lösning för att du ska må bra, värmen kan fortfarande kännas pressande. På vintern kan du ta på dig så du håller värmen.

Du har en möjlighet att bestämma hur du ska klä dig för att känna dig välmående.
På vintern är man även piggare och mer alert och inte slö som på sommaren med dess värme.

Så för min del är vintern bättre dock ej halkan på vägarna som är ett aber. Bäst årstid är ändå hösten. Lagom varmt, mysiga mörka kvällar och en bra bit kvar till nästa sommar och dess hetta.