Filosofi är bla. sökandet efter Vad en människa är och varför.

Denna eviga fråga som filosofer och religioner sedan tidernas begynnelse sökt svaret på är ännu ej besvarad. Olika svar ges från olika tänkare, fysiker, kemister och allmänhet.

Finns svaret? Självfallet tycker nog de flesta. Men jag tvivlar.

Är människan skapad eller en slumpartad konstruktion från gåtan Big Bang som var alltings början enligt nu gällande evolutionsteori?

Inget svar bara teorier som inte kan bevisas bara ses som troliga.

Har människan en både andlig och fysisk kropp? Svaret blir ja hos religioner. Nej hos de flesta naturvetare.

Vem som har rätt kan knappast bevisas. Allt sammanfaller i tro och teorier. Ju mer man förstår eller tror sig förstå desto fler nya frågor uppkommer. Strängteorin är en relativt ny förklaring på verkligheten. En krånglig och svår som troligen är början på ett nytt paradigm.

Men svaret på ovanstående fråga som följt människan sedan tidernas begynnelse ser jag som omöjligt.

Glädje i undervisningen är viktigt.

Ett av de uttalanden som kommer från filantroperna är just ovanstående.

Jag vill tolka det som att det ger tillfredsställelse för både elev och pedagog.

För eleven att denne får känslan av förståelse och för pedagogen att denne får upplevelsen av att ha kunnat förmedla en kunskap som eleven visar sig ha förstått och tagit till sig.

Men även att eleven frågar utifrån vad som förmedlats och att de följdfrågor som ställs visar att eleven har förstått och är intresserad av att lära mer.

Ovanstående är vad som jag anser ger glädje i undervisningen. Hur den utförs är mindre viktigt då det är ovanstående upplevelser som visar på det som filantroperna kallar glädje enligt mitt sätt att tolka på som själv är utbildad pedagog.

Johan Gottlieb Fichte igen

Jag har tidigare skrivit om honom.

Men lite mer skadar inte.

Han ansåg ex att tanken om en nationaluppfostran som raserade ståndgränser hade långvariga efterverkningar.

Visst fick han rätt efter hand. Ståndsriksdagen försvann, allmän rösträtt kom, socialismen blev rumsren.

Adeln ses i dag inte som förmer än att de har ett von eller af i sina släktnamn.

Filosofer såg och ser ofta tendenser i samhället. I sin tid kanske inte andra än intellektuella ser sambanden de visar upp. Men ser man senare i backspegeln på deras teorier kan man se i många fall att de faktiskt inte talade i gåtor och fantasi utan såg det som komma skulle i många fall.

Ibland tolkade de dock tiden fel och fick fel. Men många av de mest kända i dag tolkade rätt eller hade fantastiska idéer om tidsströmmen eller verkligheten och blev rosade eller risade i så hög grad att de satt spår i historien som aldrig försvinner.

Fenelon Francois de Salignac de la Monte (1651-1715)

Det finns mycket att läsa om honom på denna länk. Översätt den gärna, själv kan jag inte franska.

I övrigt sa han att Fursten inte ska leva för sin egen njutning men för folkets väl. Han ska undantränga orättfärdigheten med vissa lagar och ta sig i akt för högmod och slöseri.

Fina ord komna ur den kristna läran och om alla ledare levde utefter detta skulle vi haft en annan värld och en annan syn på våra medmänniskors väl och ve. Om vi haft det skulle mycket fusk och mycken korruption och egoism varit borta.

Den så i dag hyllade individualismen skulle inte heller haft så stort utrymme. Vi människor är gruppdjur och passar egentligen inte som individualister. Men samhället av i dag är individkoncentrerat att detta gör att många känner sig som främlingar i samhället då de som människor motarbetar den mänskliga naturen med sitt skapade krav på individualism och förverkligande av sig själv.

Några av Fenomenologins mindre kända gestalter.

Fenomenologins förgrundsgestalter med Edmund Husserl som första namn kan man studera här:

Men det finns även mindre kända personer inom detta fält. Två av dessa var Albert Michotte från Belgien och dansken Edgar Rubin.

Deras gemensamma utsaga och påstående var att; de eftersträvade introspektiva data i form av naiv, omedelbar beskrivning av fenomenen utan influens av psykologiska och logiska kategorier.

Detta är svårare än det kanske låter. Skillnaden mot Husserl är vad jag kan se endast att man här poängterar naiv beskrivning. Medan Husserl talar om intuition vid beskrivningen.

Vad som kan ses som lämpligaste beskrivningen har med personligheten då man kan se dessa begrepp som särskiljande men även som lika bra beskrivande.

fantomsyner Gustav Theodor Fechner (1801-1887)

Grundläggare av de psykofysiska metoderna och verksam vid Leipzigs universitet.

Han experimenterade med synvarselblivningar och fick härmed själv problem med sina ögon. Han började se efterbilder. Bilder man kan se som fantombild av ett ljusstarkt föremål om man stirrar länge på det och sedan ser mot ett mörker. Otrevligt och han kom genom att se och skrämmas av dessa fenomen att få en religiös kris.

Därefter slutade han med sitt forskande inom området och övergick till metafysiska och filosofiska studier vilket var mindre ohälsosamt för ögonen.

Apotek nu och då var finns skillnaden?

En gång var det platsen där man blandade allehanda dekokter i skilda ämnen för bot och bättring.

Idag en plats där man får färdiga blandningar från fabriker långt bortifrån.

Alla mediciner ska vara godkända och samma medicin kan fås på alla apotek i hela landet. Detta till skillnad mot förr då apotekaren hade egna mirakelkurer, olika på olika apotek.

Man fruktade apotekaren som blandade lika glatt huggormsextrakt som kvicksilverblandningar till både människor och djur.

Sedan förstatligades våra apotek. I dag privatiseras många av dem igen. Kan då samma sak ske igen att apoteken har olika medikamenter och specialiteter beroende på vem som äger dessa? Kanske, dock har skillnaden ännu bara blivit prishöjningar över hela linjen.