Almaaz är en dubbelstjärna i stjärnbilden Kusken och består av en gul superjätte av spektralklass F och en eller två
följeslagare av spektralklass B osäkert vilket.
Men nu till år 1821 då man antog att det var en
enkelstjärna. Detta år noterade den tyska amatörastronomen Johann Fritsch att stjärnan
Almaaz hade blivit 2,5 gånger mindre
ljusstark sett från jordens perspektiv i jämförelse med året innan men
efterhand som tiden gick ökade dess ljusstyrka igen till den ursprungliga.
Detta gjorde att astronomer över hela världen studerade
stjärnan och både 1848 och 1876 märkte att denna stjärna varierade över tid i ljusstyrka.
Genom tiden antogs olika lösningar på fenomenet. Ett
var att förklaringen var att dammoln passerade framför stjärnan.
Men efterhand som tiden gick och vi kom till nutid
med betydligt bättre mätteknik och teleskop kom lösningen.
Almaaz var inte en enkelstjärna utan är minst ett
dubbelstjärnsystem kanske trestjärnesystem. Idag lutar det åt
dubbelstjärnsystem.
Fenomenet med ljusstyrkans fluktration är vad man vet idag solförmörkelser över tid den ena stjärnan döljer den andras ljusstyrka.
Så var det med detta fenomen som astronomer funderat på i 200 år. Lösningen är
funnen.
Inte så konstig lösning kanske men intressant att
beskriva då det ändå var ett mysterium i över 200 år. Se gärna en animation av
ljusstyrkaförändringen och dess effekt från ESA genom länken här.
Bild på Almaaz.
