Hubertusburg och Paris platser där fredsfördrag slöts 1763.

Fredsfördraget mellan Frankrike och England fick till följd att Frankrike fortsatte sin handel med Amerika o även utökade denna.

För England öppnades nya handelsrutter som tredubblade handeln med Amerika o Östern.

Men allra mest vann England genom att de kunde utöka sin imperialistiska maktsfär.

Imperiebyggandet fortsatte.

På den amerikanska kontinenten utvecklades nu en nästan helt engelskspråkig värld norr om Mexiko.

England styrde Indien och ockuperade i imperialismens namn stora delar både i Asien och i Afrika. Det var imperiebyggandets tid.

Brittiska imperietiden beskrivs rätt utförligt här.

Dupleix uträkning i Karnatik för att öka Frankrikes kolonier.

Åren efter 1748 kan ses som fredsår i Europa. Ja några år, ett fåtal år. Då fanns Joseph François Dupleix tillsammans med 2000 man i sin trupp i Karnatik i Indien.

Han kom på ett som han ansåg bra sätt att tjäna pengar till franska staten. Att mot ersättning låna ut sina män till någon furste för att den vägen få ersättning i form av nya markområden för Frankrikes räkning.

Utöver detta utbildade han indiska män för strid och skapade därmed de så kallade sepoys. Indiska soldater i fransk tjänst i Indien.

Han stödde lite olika härskare och fick den vägen en hop härskare med tacksamhetsskuld. Inte så dumt det heller. Det lyckades bra, de sepoys han utbildat tillsammans med egna styrkor slog enkelt ner stora indiska styrkor på slagfälten.

Vad var då problemet? Jo England började bli irriterat på honom och hans fasoner. De var själva intresserade av Indien och dess rikedomar. Och ser vi tillbaks så ser vi ju hur intimt Indien och Storbritannien blev med tiden.

Frankrike blev därför oroligt, de var rädda för öppen konflikt med Storbritannien efter Dupleix framfart. Så de kallade hem honom och han slutade i onåd. Så otack är världens lön.
Han såg ju sig själv som gynnare av den franska staten så den onåd han hamnade i såg han säkert som mycket orättvis.

När det gäller sepoys har även de en historia se länken här. Dessa trupper blev sedan använda i stor omfattning under 1800-talet av engelsmännen.

Nova Scotia en av platserna för kolonialkrigen under 1700-talet

Även när freden kommit till Europa fortsatte striderna i kolonierna i Amerika. Vid freden i Utrecht hade England fått Nova Scotia vilket beredde Frankrike bekymmer då det var en fransk koloni. Därför förflyttades ca 7000 personer därifrån 1755 till andra kolonier på fastlandet.

Engelsmännen drog senare västerut över Alleghenybergen och fransmännen drog österut mot de stora sjöarna.

De byggde även ett fort som de gav namnet Duquesne vilket var början till det som senare blev staden Pittsburgh.

Platsen där två mindre flodflöden var början till den mäktiga Ohiofloden, tiden var 1700-tal och Nova Scotia kan man läsa om här och även Kanadas historia.

Fästningen Louisbourg på Kap Breton i Kanada föll för engelska styrkor..

Den franska fästningen Louisbourg föll för Englands styrkor.

Det var en tid då engelska skepp tog kommandot på världshaven. I dalande var istället de stora sjömakterna Frankrike och Spanien.

I Västindien där franska regeringen tjänat stora pengar bl.a. genom sockerplantager med slavarbetare ville nu förhandla med England.

Det var en orolig tid även i Europa.

Freden i Aachen 1748 efter sjuårskriget hade lugnat stridkrafterna något men fortfarande var det en bräcklig vapenvila.

Lite om Aachen och dess historia kan man läsa om här.

Hur många läser mer än rubriken på en blogg man råkar hamna på?

Lokaltidningen skulle ta säkert 1 timme om man skulle läsa den från pärm till pärm. Rikstidningarna säkert två eller tre med alla bilagor.

Skulle man sedan läsa reklamblad alla och alla sidor man ser på när man surfar så är snart dygnet slut.

Skulle man se och få utdelning av alla tevekanaler man har i dag skulle dygnet absolut inte räcka till för att inte säga filmkanalernas utbud. Kanaler som kostar en del per månad de också.

Då är vi långt ifrån arbetsmöjliga vi skulle inte ha tid till ett arbete om vi skulle använda alla våra tevekanaler vi betalar för. Läsa all text vi betalar för i form av dagstidningar vi prenumererar på och kanske någon veckotidning .

Vi skulle inte ha tid att arbeta inte handla mat, laga mat, städa eller sova och absolut inte umgås älska eller hata.

Hur mycket text skrivs och ibland betalas för som få eller många gånger ingen läser?
Jag tror det är mycket texter som framställs med stor möda som ingen läser eller bryr sig om. Vi överhopas och tröttnar på text och självfallet blir följden att vi ser rubriker och bilder och bryr oss absolut inte om resten. Vi har blivit textavtrubbade.

Är det då konstigt att bloggande kan vara meningslös om man skriver för att läsas? Vem av de som går in på en blogg läser mer än rubriken? Få mycket få om det inte är den närmaste vänkretsen som känner sig tvungna att läsa och kanske kommentera kompisen blogg ibland bara för att de då kan få en kommentar på sin egen av denne.

1700-talets mitt, då rasade ett krig kallat Jenkins öra.

Kriget som har fått många olika namn i historien. I England kallades det Jenkins öra.
Kriget mellan England och Spanien. I Preussen skulle sammanlagt tre krig gå av stapeln under denna tid.

På europeiska kontinenten pågick Österrikiska tronföljdskriget. I Amerika pågick indiansk-franska kriget. Men de krig som pågick i Europa kom sedan att sammanfattas i ett enda namn som är betydligt mer känt än ovanstående. Sjuårskriget.
Mycket har skrivits om detta krig och för att kortfattat läsa något om det, se denna länk

Ekonomiska kriser inget nytt fenomen. Mississippibubblan och Söderhavsbubblan, bubblor som spruckit.

Det var tiden efter freden i Utrecht 1713. En tid då England likväl som Holland byggde upp sitt kapital genom bankrörelser och härigenom, till Frankrikes kungs förvåning, den vägen byggde upp finanserna igen efter kriget.

Nu efter kriget såg man sig om för att satsa pengar i den uppväxande industrialismens produktionscentra.

Produktionsägarna sökte riskvilligt kapital för sina expansiva planer. Man skapade den så kallade Mississippibubblan och Söderhavsbubblan. Den förstnämnda skapades i Frankrike den andra i England.

Som namnet antyder handlade det om förväntningar av att satsat kapital skulle ge stora o snabba pengar. Så blev det inte denna gång. Det gick för fort och för mycket kapital inom en bransch kan resultera i övervärdering av det som finns inom branschen och då är kraschen nära.

Så liksom vi i våra dagar upplever börskrascher så upplevde våra föregångare det också. Bubblorna sprack 1720 och många gick i konkurs. Men de som då ruinerades hade först upplevt några guldår.

Lite om dessa bubblor som var en av världen värsta krascher inom ekonomin, och då räknas även Kreugerkraschen in, det kan man läsa om här. Idag verkar vi åter se början eller kanske redan vara mitt i en ny krasch.