Ge ungdomar meningsfullt liv. Äldre har haft merparten av sitt liv.

Albert Camus, 1913-1960, Sartres medarbetare och Nobelpristagare i litteratur 1957.
Sartre själv sa nej tack när han erbjöds priset 1964.

Camus diskuterar absurditeten och meningslösheten i tillvaron. Tanken kommer från problematiken i hur man bör agera i ett sekulariserat samhälle där man varken tror på Gud eller de gamla grekernas tro på förnuftets makt. Världen har därmed blivit främmande och gamla agerandemönster kan inte längre användas.
Camus företrädde istället en optimistisk nihilism. Han utgick från att människan måste vakna upp och bryta sig ur det meningslösa mönster vi lever i. Det behövs en förändring.

Han föreslog att livet kan få en mening genom uppror och en kamp för mänsklig värdighet med betoning på humanism. Han ansåg också att om man tänker sig ett liv efter detta kan sökandet efter meningen med livet tonas ned. Med detta menade han att har man uppfattningen att vi lever vidare efter detta liv så blir detta liv mindre betydelselöst.

Han var en filosof och tänkare av vår tid. Och en sak har han fått rätt i. Han talade om behov av förändring. Och ingen kan neka till att vi idag upplever en förändringshysteri inom alla områden. Förändringar sker så snabbt att många människor känner stress och meningslöshet och förfrämligande i sin verklighetsuppfattning som hela tiden måste omtolkas på grund av förändringshysterin som bara accelererar mot ett fjärran mål som ingen anar eller förstår. Camus fick rätt i så måtto att förändringar kom men troligen i större omfattning än han anade när han diskuterade behovet. Förändringshysterin av idag fick han aldrig uppleva.

Meningslösheten ja, den finns och när den drabbar den som står i början av sitt vuxna liv då har samhället misslyckats totalt. Se vad som kan hända och vad som måste göras i denna välskrivna artikel:
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153357

Samhället måste hindra ungdomar att hamna i utanförskap! Dessa har rätt till ett liv, en möjlighet till försörjning och planering för familj och framtid. I dag är det inte så längre i Sverige. Visst, vi har många arbetslösa och arbetsmarknadspolitiken har inte fungerat på många år. Men satsningen av resurser ska hamna hos dessa ungdomar så alla får hjälp och ingen lämnas utanför. Om vi ska spara för syns skull så slopa resurserna till äldre långtidsarbetslösa då dessa har sin framtid bakom sig. Ge dessa en samhällslön och använd deras kunskap till ex mentorskap för de yngre eller helt enkelt pension vid 55.

Satsa på yngre, när och om den yngre arbetskraften skulle bli för liten i förhållande till arbeten i samhället, då kan resurser även läggas på äldre. Men att lägga kostnader på att sätta äldre i arbete när yngre går arbetslösa är skandal och omänskligt.

Människan är ett projekt som skapar sitt eget livsprojekt.

Sartre med existentialismen. Objektiv moral finns inte enligt honom och därmed faller de gamla grekernas uppfattning i den frågan. De ansåg att det fanns något absolut gott och ont men det ansåg inte Sartre.

Våra värden ansåg han är helt och hållet val. Val som vi tar för att förverkliga det liv vi väljer att förverkliga. Ja, här kanske vi ska tillägga, enligt mig, de förutsättningar som finns för den väljande i den tid som det sker i historien.

Val sker enligt Sartre enligt den fria viljan utan inblandning av någon Gud. Så långt är jag överens med honom då vi just skapats, enligt mig, som guds avbild i så måtto att vi har en fri vilja och fria val.

Våra värden måste vi därmed enligt Sartre skapa ur intet vilket har som ursprung vårt medvetande vilket är källan till den totala friheten. Tja, säger jag. Medvetandet har begränsningar utifrån arv och miljö och även en gräns för vad det är uppbyggt att kunna förstå. Vi människor kan knappast ta beslut över något vi inte ser eller vet finns men som likväl har betydelse för oss. Hela universum är fortfarande gåtfullt.

Människan är enligt Sartre ingenting. Förutom det hon i frihet beslutar sig för att bli eller vara. Hon är sitt eget unika projekt.

Människan är otroligt uppfinningsrik. Hon skapar nya projekt ideligen. Kanske det är vad Gud menar med att människan är Guds avbild. Liksom Gud skapade allt, skapar människan nya projekt hela tiden. En del bra, andra konstiga. Konstigt är följande projekt:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=769090
Att bedöma människor utefter skrynklor i ansiktet, kan det vara bra? Om det handlar om rökare och dessa blir ju tidigt skrynkliga i ansiktet, så finns en poäng. Men de som spacklar igen sina skrynklor, som många sminkande kvinnor gör, de står ju då här med lång näsa.
Ja, läs själva artikeln o bedöm.

Var person sin egen lyckas smed. Skapa din egen Lycka!

Ernst Cassier, 1874-1945, talade om symboler och då symboler i betydelsen av former.

Med detta menade han symboliska representationer av verkligheten. Detta i motsats till Kants så kallade representationer av verkligheten som fasta symboler, Cassiers är föränderliga genom historien.

Symboler representerade av människan är konstruerade av människan. Människan kan förstå så mycket av verkligheten att hon symboliskt kan tänka sig den och arbeta utefter mönster som tro, hopp och kärlek. Detta ger symboliskt en mening för vissa ageranden och meningslöshet för andra. Detta är något som inte gäller universellt då olika människor lägger olika betydelser i verkligheten Det är därför ett meningsfullt agerande för någon och blir helt meningslöst för någon annan. Se på nazisternas hakkors. I dag en symbol som inger fasa men som för några århundraden sedan var en symbol på godhet. Symboler kan få förändrad betydelse över tid.

Välkommen till världen barn, konstruera en meningsfull plan som fungerar i den historiska tid vari du växer upp. Ungefär så anser jag att man kan tolka Cassier.

Lycka, ja, är alla lyckliga? Självklart inte. Enligt http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=768765
Det är något som beror på generna o viljan att bli lycklig. Sant? Ja! Se bara på alla olyckliga rika som inte blir lyckliga hur fina jobb, stora hus eller förmögenheter de än har. Se på de fattiga levnadskonstnärer som utan mer än livets nödtorft ändå ser sig som lyckliga.

Läs artikeln och förstå. Man kan lära sig förnöjsamhet och bli lycklig om man försöker och vill och inte har gener som motarbetar möjligheten till lyckokänsla.

Nya generationer får uppleva samma sak som vi en gång upplevde, allt går igen.

När våren gör sitt intåg kommer dagstidningarna med samma uppgifter som alla andra år upplever vi äldre som varit med i många år. Man beskriver vårens antåg frågar människor om vad de ska göra under sommaren, beskriver fåglar och djur som vaknar upp.

Blommor och trädgårdspyssel. Mycket beskrivs som nya idéer att göra med sin trädgård.

Men sanningen är att vi äldre har sett dessa ord dessa idéer för i en del fall för decennier sedan.

Den gången var de nya för oss och vi fick aha upplevelser. I dag är det nya generationer som upplever detta och tror det är helt nya idéer. Gammalt kommer igen och vi läser och intresserar oss mindre och mindre för dessa artiklar som egentlige är gammal skåpmat för oss.

Med ålderns rätt upplever vi många gånger pressens artiklar som gamla nyheter. När man upplever detta då är man på väg att bli gammal.

Man har slutat förundras och egentligen tröttnat på årstidernas växlingar. Om man nu kan kalla vårt klimat av i dag för 4 årstiders. Vintern kom aldrig i år till södra Sverige. Vi hade en lång höst istället men däremot kom för första gången på flera år en vår. Många år har det numera annars varit sommar direkt på vintern.

Ja jag hör till de som förfasas över att klimatet blir mildare. Sommar javisst, men varje dag med en temperatur på över tjugo grader är en plåga. Hade jag varit ung i dag skulle jag immigrerat till det land som har ett klimat jag vet skulle passa mig. Landet utan varken riktigt varm sommar eller riktigt kall vinter. Mitt drömland Island. Jag hoppas en gång få besöka detta land.

Kistkrossning, hur vanligt är det och hur länge har det förekommit? Undersök själv lätt på närmsta kyrkogård.

Karl Jaspers, 1883-1969, såg en avgörande skillnad på vetande och vetande. Vetenskap,
och då menade han naturvetenskap, var objektivt vetande medan filosofin var subjektivt och situationsbestämt vetande.

Men han ansåg likväl att det ändå enbart var genom filosofin som man kunde få kunskap om tillvaron och verkligheten som helhet. En fast kunskap vilken han benämnde en belysning av vad det innebär att existera eller varför inte kalla det leva här och nu.

Vetenskapen, och då naturvetenskapen, förutsätter att vi gör en uppdelning mellan kunskapssubjekt och kunskapsobjekt. Den som undersöker och det som undersöks för att förenkla begreppen lite.

Filosofin däremot söker kunskap om det han kallar ”Varat som helhet”. Detta innebär helheten av jaget och det jag undersöker eller för att krångla till det kunskapsobjektet och kunskapssubjektet. Jag är subjektet, det jag undersöker är objektet.

Tja, det var kortfattat lite av Jaspers tankar, vill vi använda hans begrepp istället för ovanstående, använde han begreppen Existenzerhellung och das Umgreifende.
Men det bryr vi oss inte om här.

Senaste tiden har det förekommit mycket diskussion om kistkrossning. Hur vanligt är det? Hur länge har det förekommit?
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153209
Jag tror att det har varit och är mycket vanligt. Tyvärr. Det är både oetiskt och skrämmande. Men skulle det varit ovanligt skulle en vandring på kyrkogårdarna blivit en vandring där man med ögonens hjälp sett åtskilliga gravar där jorden satt sig. Ingen kan väl påstå att så är fallet i dag?

Gå ut och titta själva. Inte tror väl någon att de anställda fyller upp i gravarna samma dag som sättningen skett. Om ingen krossning sker skulle det alltid funnits gravar där jorden satts sig. Det är lätt att se då det blir skålformat över graven. Få gravar ser så ut. Därför påstår jag att detta med krossning är rutin på många kyrkogårdar. Om det går att stoppa är tveksamt. Tyvärr. Men gå ut och se själva enligt ovan hur din församlings kyrkogård ser ut.

Hanna Arendth ansåg rösträtten som en oansvarig reform

Hon kallade människan av i dag för massmänniskan som anonymt kunde handla på ett oansvarigt sätt. Exempelvis kunde denna anonymt få människan att vid valurnan rösta fram vad som helst utan att ta ansvar för sin rösthandling.

Hur många tänker på rösträtten enligt detta sätt? Inte är det många men nog finns ett uns av sanning i det Arendth säger.

Demokratin såg hon som ett möjligt hot. Hon ansåg att det i republiken finns en frihet som vilar på religion, auktoritet och tradition. Detta såg hon som positivt då hon ansåg att frihet inte kan finnas utan auktoritet och följaktligen inte auktoritet utan traditioner och religion
Och slutligen inte tradition och religion utan auktoritet och frihet. Hon varnade för nihilismen som hon såg i det nya samhällssystemet därför att denna hotade de bestående värdena religion, tradition och auktoritet.

Hanna Arendth var judinna, (nämner judinna så ingen tror att hon delade naziregimens ideologi) politisk filosof o republikan och levde mellan 1906-1975 och var verksam i Tyskland.

Val och ansvar utifrån hennes åsikter kan man diskutera mycket utifrån. I vissa sammanhang kan man se dessa som riktiga utifrån förra svenska valresultatet. Hur många av de röstande då förstod att Alliansens politik skulle innebära en katastrof för de långtidsarbetslösas möjligheter till försörjning om de inte fick arbete snabbt? Hur många förstod orättvisan i mantrat från Alliansen om att allt handlade om att tvinga människor att söka fler jobb? Inte blev många äldre långtidsarbetslösa hjälpta av denna politik det vet vi i dag. Inget hände i denna grupp. Pensionärer och sjuka är andra som blev slagträn och tvingades betala mer i skatt per hundralapp än de som haft turen att ha jobb.

Lite tankar som man sedan kan fundera vidare över när man läser om hur andra länder har det i dag.
http://etc.se/artikel/17409/avgoerande-valomgang-i-zimbabwe

Kan rösträtten här göra att kaoset för de svaga förbättras eller kommer den att legitimera förtrycket ytterligare en tid? Man kan fundera över vad rösträtt kan innebära i skilda kulturer.

Leo Strauss naturrätt och historia bör läsas av dumma svenska företagare som inte använder självklara medel för att öka sin vinst.

Naturrätt och Historia heter en bok som han gav ut 1953 där han diskuterade den moderna filosofin som han ansåg försämrats genom att den inte som den klassiska filosofin koncentrades på att finna det rätta och det goda.

Istället koncentrerades den nya filosofin på medlen tyckte han. Det som han uttryckte det är politikers självklara mål att förverkliga det högsta goda för staten och människorna har ersatts av subjektiva tyckanden. Nihilismen har gjort entré. Genom denna inriktning tolkas verkligheten och civilisationen som en tillfällig fiction vilken ändras utan tanke på det högsta goda utan istället efter godtyckliga politiska idéer.

Strauss ville ha en återgång till gamla filosofiska ideal och som idealfigur såg han Sokrates.

Vi kan nog fortfarande se filosofin på detta sätt. I dag som ett analyserande eller beskrivande verktyg som inte har mycket likhet med de gamla filosofernas ideal av att söka rätt sätt att leva för att fullborda det goda och dygdiga i samhället och människan.

Gammal kunskap liksom ny bör användas. Vad jag reagerar över när det gäller naiviteten hos många exportföretag eller presumtiva sådana är varför de inte försöker få maximal utdelning på sin export.

Säkert anser många att detta är något de självklart gör och vill och att jag pratar om något som inte har med verkligheten av ett företagande att göra. Men jag påstår ändå detta!
Läs följande artikel:
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153121
Tänk sedan på alla arbetslösa högutbildade invandrare som vet hur man kan sälja till och i deras hemland där de kanske även har kontakter, men i vilket fall som helst, de förstår kulturen och vet i många fall hur man kan få kontakter där.

Svenska företag vet ofta inte detta. Varför anställs ex inte invandrare i större utsträckning då det är dessa som har kunskapen om sitt eget land? Jag påstår att det handlar om fördomar och dumheter från svenska företagare när de hellre anställer en svensk som kanske inte kan språket utan vid kontakten med exportlandet får använda tolk. Istället borde det anställts någon invandrare med know how kunskaper om sitt hemland och som kan sitt hemlands språk inklusive svenska. Varför är så många invandrare arbetslösa när Sverige är fullt av exportföretag? Inte tänker merparten på dessa företag på lönsamhet i första hand utan istället är de fördomsfulla företag med noll koll på lönsamhetskalkyler för maximal utdelning.