Claude Levi-Strauss, född 1908, anser att bland de viktigaste gränser som alla samhällen försöker förstå sig på är den som finns mellan naturen och kulturen. Ser vi på vår uppfattning om oss själva, våra sociala relationer och vår verklighet är allt ett resultat av samma kulturella process.
Han har även forskat inom området hur människan namngivit djuren. Han anser att relationen för en viss djurart till människan är bestämmande eller har ett samband med vilket namn vi gett det. Han använde exemplet häst, fågel, boskap och hundar. Olika genrer av namn har uppstått kring varje ras. Han tog upp tävlingshästarnas namn.
Han har även forskat inom området hur människan namngivit djuren. Han anser att relationen för en viss djurart till människan är bestämmande eller har ett samband med vilket namn vi gett det. Han använde exemplet häst, fågel, boskap och hundar. Olika genrer av namn har uppstått kring varje ras. Han tog upp tävlingshästarnas namn.
I en startlista ansåg han att man ur namnlistan kunde säga om det var varmblodiga eller kallblodiga hästar som tävlade. Tävlingshästar namnges fritt av namn som finns i språket. Detta till skillnad från boskapen vilka ges namn som har samband med nyttobruket exempelvis ko-namnet Gräddnos. I Sverige tänker många nog på detta namn som en av katterna i Pelle Svanslös-böckerna.
Ja, det är diskutabelt om han har rätt. Han tog sina exempel från amerikanska förhållanden. Men för vidare intresse och fördjupning i detta rekommenderas hans bok Det vilda tänkandet som utgavs 1983.
Intressant är den artikel jag här tar upp.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=774670
Att vi kan analysera så gamla hårlockar och få intressant kunskap som gör att vi får skriva om historien är en spännande utveckling. Man kan fråga sig hur mycket av vår nuvarande kunskap som måste revideras för att bli mer trolig. Ingen vet men nog har vi många överraskningar kvar som vi ännu inte vet eller kan tänka oss är vår historia.
