Bild wikipedia Turister framför Denisovagrottan, där
"Kvinna X" hittades år 2008.
2010 publicerades det första utkastet till
neandertalarnas arvsmassa och jämfördes med den moderna människans arvmassa.
Resultatet blev att neandertalare och moderna människor hade korsat sig med
varandra i det förflutna.
Några månader senare visade en analys av ett
fingerben som grävts ut i Denisovagrottan i Altaibergen i Sibirien att detta
benfragment kom från en nyupptäckt hominingrupp som vi nu kallar denisovaner även
denna människoart korsade sig med homo sapiens i det förflutna.
"Detta är en av de mest spännande upptäckterna om
människans evolution under det senaste decenniet", beskriver Dr Linda
Ongaro, postdoktoral forskning vid Trinity College Dublins School of Genetics
and Microbiology och försteförfattare till en fascinerande ny översiktsartikel
publicerad i den ledande internationella tidskriften Nature Genetics.
– Det är en vanlig missuppfattning att människan
utvecklades plötsligt från en gemensam förfader, men ju mer vi lär oss
desto mer inser vi att korsningar med olika människoraser skedde och bidrog
till att forma de människor vi är idag.
"Till skillnad från lämningar från
neandertalare består den fossila lämningen av denisovafolket endast av ett fingerben,
ett käkben, tänder och skallfragment. Men genom att använda dessa segment av denisovamänniskan
och jämföra med den moderna människans arvsmassa har forskare avslöjat att
minst tre tidigare händelser där gener från olika denisovapopulationer har tagit
sig in i de genetiska signaturerna i dagens människor.
Var och en av dessa tre segment uppvisar olika
nivåer av släktskap med den sekvenserade Altai Denisovan, vilket tyder på ett
komplext förhållande mellan dessa systerlinjer.
I översiktsartikeln beskriver Dr Ongaro och Prof.
Emilia Huerta-Sanchez bevis som tyder på att flera denisovapopulationer, som
sannolikt hade ett omfattande geografiskt utbredningsområde från Sibirien till
Sydostasien och Oceanien, var anpassade till olika miljöer.
De beskriver vidare ett antal gener av
denisova-ursprung som gav dagens människor fördelar i olika miljöer.
Dr Ongaro tillade: "Bland dessa finns ett
genetiskt fokus som ger en tolerans mot hypoxi (låg syrehalt i blodet) under
syrefattiga förhållanden, vilket är mycket logiskt eftersom det ses i
tibetanska befolkningar; flera gener som ger ökad immunitet; och en som
påverkar lipidmetabolismen och ger värme när den stimuleras av kyla, vilket ger
en fördel för inuitbefolkningar i Arktis.
"Det finns många framtida
forskningsinriktningar som kommer att hjälpa oss att förstå en mer fullständig
historia om hur denisovanerna påverkade dagens människor, inklusive mer
detaljerade genetiska analyser i understuderade populationer vilket kan
avslöja ännu dolda spår av denisovas härkomst. Att integrera mer genetiska data
med arkeologisk information vore bra men då måste vi hitta fler fossil av
denisova vilket skulle definitivt fylla i några fler luckor.
Forskningen stöddes av Europeiska forskningsrådet. Den publicerade översiktsartikeln kan läsas på Nature Genetics webbplats.
En
undran blir hur många fler människogrenar det fanns en gång. Liksom varför just
homosapiens är den enda som övervunnit historiens vingslag. Frågor värda att
fundera och filosofera kring. Något som även borde vara intressant är om
Neandertalarna och denisovamänniskan korsade sig med varandra. Liksom frågan om
både neandertalarna och Denisova försvann med tiden in i homosapiens arvsmassa
och det av alla tre raserna blev enbart homosapiens kvar.
