En person som mår dåligt ser snart andra som skyldiga till att denne mår dåligt. För att må bättre vill denne gärna att andra ska veta att denne mår dåligt på grund av de andra och önskar på alla sätt som ges möjlighet visa detta. Målet är att dessa då ska må sämre med anledning av att de fått den förstnämnde att må dåligt.
När så väl ev sker och den förstnämnde upplever detta, mår denne bättre. Denne har då projicerat sitt dåliga mående på den andre och mår bättre av detta alternativt vet att den andre också mår dåligt.
Det har blivit jämvikt och hämnden är ju ljuv som det heter, även om den riktas mot icke skyldiga i detta fall.
Men den som mår dåligt har fått en ursäkt inför sig själv för att må dåligt. Det är ju på grund av några andra denne mår dåligt, har personen konstruerat fram i sin verklighetskonstruktion.
Människan är en projicerande varelse i många fall. När denne skapar ondska, kärlek eller någon annan känsla är det ofta med uppfattningen att någon annan är skyldig till detta.
