En trio forskare vid Purdue University i Indiana USA
har utarbetat en ny teori med syftet att förklara varför Plutos måne Charon har en
rödaktig nordpol. I en artikel publicerad i tidskriften Nature Communications
beskriver Stephanie Menten, Michael Sori och Ali Bramson studier av de
rödaktiga ytorna på isiga föremål i Kuiperbältet och hur de utefter dessa
kan relatera till Charons rödtoniga nordpol.
Tidigare forskning har visat att många isiga föremål i Kuiperbältet helt eller delvis är täckta av rödbrun materia. Forskning har också visat att materialet är en tholinförening. Tholiner är komplexa organiska molekyler som bildas när ultraviolett strålning träffar enkla organiska molekyler såsom exempelvis metan. I den nya teorin visar forskarna att den röda Tholinföreningen på Charons nodrpol är metan som frigjorts från kryovulkaner (isvulkaner) och träffats av ultraviolett strålning. (kan i så fall samma sak vara förklaringen till alla de objekt i kuiperbältet vilka har en rödtoning likt Charon och även Pluto(min anm.)?
För att testa teorin vände sig forskarna till Plutos måne Charon, vars nordpol är täckt av en röd tholinförening. De noterar att tidigare forskning visat att gas som släpps ut från Pluto är ansvariga för den rödaktiga polen. Men tidigare forskning har också visat att månen en gång var täckt av ett flytande hav som innehöll många slag av material, inklusive metan.
När havet efterhand frös kan metan ha fastnat i
isen, konstaterar forskarna. De noterar också att när vattnet blev utsatt för tryck
skulle sprickor bildats vilket ledde till tillfälliga utbrott (isvulkanism eller som det även kallas
Kryovulkanism). Kryovulkaniska utbrott föreslås ha släppt ut en viss mängd metangas. Skulle
då delar av den metangasen drivit hela vägen till nordpolen skulle den där ha
frusit och fallit till ytan. Då den föll till ytan skulle den ha utsatts för
miljontals år av ultraviolett strålning från solen vilket gjort att ytan rödtonades genom denna tholinförening.
Forskarna skapade i arbetet simuleringar av hur metanmolekyler
drev runt i Charon-atmosfären och beräknade hur mycket metan som kan ha släppts
ut under kryovulkaniska utbrott och tagit sig till nordpolen. De fann att cirka
1000 miljarder ton av gasen kunde ha tagit sig dit - mer än
tillräckligt för att skapa en röd nordpol.
Kryovulkaner (isvulkaner)är vulkaner som består av is. Isvulkaner finns på ismånar och troligen även på andra frusna astronomiska objekt som till exempel i ovan nämnda objekt i kuiperbältet.
Kuiperbältet består av en stor mängd små
kometer, asteroider och småplaneter i banor runt solen och är beläget bortom
Neptunus bana 20 astronomiska enheter utåt. Det har uppskattats att det finns
åtminstone 70000 så kallade transneptuner (TNO) med en diameter större än 100
kilometer i detta bälte men mestadels består det av mindre asteroider.
Istället för lava spyr isvulkaner vid sina utbrott ut
en blandning av flyktiga ämnen som vatten, ammoniak eller metan. Sådana
blandningar betecknas ibland kryomagma och bildar plymer vid utbrotten,
varefter kryomagman kondenserar till fast materia när den utsätts för den
mycket låga omgivande temperaturen.
Bild från vikipedia. Foto från New Horizons som den 14
juli 2015 förbi Charon.