Universum uppstod för ca 13,8 miljarder år sedan i
som man tror ett stort ljussken kallat big bang. 380000 år senare efter denna
händelse och materia (mestadels väte) svalnat bildades neutrala
atomer som for runt i universum.
Ljuset efter denna händelse kallas numera den
kosmiska mikrovågsbakgrunden (CMB). En strålning som kommer till oss från alla håll enhetligt som det verkade. Under de senaste decennierna har astronomer
upptäckt att strålningen har svaga krusningar och stötar vilket gör nivån av
ljusstyrkan ej helt likartad överallt. Skillnaden är dock enbart några hundra tusendels – detta kan visa fröna för skapandet
av då framtida strukturer som galaxer. Astronomer har förmodat att dessa
krusningar är spår från den första expansionsvågen – den så kallade
inflationen – som svällde upp då universum uppstod i ett sken mellan en tiondels till trettiotredjedels 33 sekund.
Spåren efter inflationen bör vara svagt närvarande genom
hur de kosmiska krusningarna uppför sig som effekt av gravitationsvågor i kosmos begynnelse.
Detta kallas Curlingeffekten vilken ger mönster i
ljus som kallas "B-lägespolarisering", vilken förväntas men är mycket
svag. Andra exotiska processer finns också vilka påverkar mätningar och gör dem
svårtolkade. Den viktigaste är ljusets svaga glöd från dammpartiklar i vår
galax som justeras av magnetfält. Ljus från detta fenomen är polariserat och kan vridas
av magnetfält vilket då kan ge B-lägespolariseringsmönster.
Radiovågor från vintergatan kan ge liknande effekter. För ungefär sex år sedan rapporterade CfA-astronomer som arbetade på Sydpolen de första bevisen för sådan curlingeffekt, "B-lägespolarisering", på nivåer som överensstämmer med enkla modeller av inflationen. Men efterföljande mätningar vid olika frekvenser (eller färger) av mikrovågsljus visade att signalen kunde förklaras som galaktiskt damm.
Teamet har även rapporterat att den
mest troliga av den återstående klassen av modeller till förståelse av
mikrovågsbakgrunden förutsäger ursprungliga gravitationsvågor på nivåer som bör
upptäckas (eller uteslutas) inom det närmaste decenniet med uppgraderade
teleskop vid Sydpolen. Teamet håller redan på att uppgradera BICEP-systemet och
förväntar sig att få en förbättrad faktor inom tre till fem år vilket bör räcka för att sätta snäva begränsningar för inflationsmodeller möjliga att
undersöka.
Allt
ska resultera i bättre förståelse av hur universum kom till (min anm.).
Bild från vikipedia som visar BICEP2 anläggningen
varifrån mätningar görs från sydpolen.